500 episodes

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

Vetenskapsradion På djupet Sveriges Radio

    • Science

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje

    Nobelpriset i fysik – banbrytande upptäckter bakom kvantdatorn

    Nobelpriset i fysik – banbrytande upptäckter bakom kvantdatorn

    Nobelpriset i fysik går till Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger, som gjort banbrytande experiment inom kvantmekaniken. De har visat att två partiklar som är separerade ändå kan höra ihop och vara sammanflätade på ett "spöklikt" sätt.

    Pristagarna som är från Frankrike, USA och Österrike har med sina upptäckter öppnat upp ett helt forskningsfält. Det handlar om kvantmekaniken, som är en grundläggande lära om hur universums minsta beståndsdelar är beskaffade.Och en del av deras bedrift är att bevisa att den sorts sammanflätning mellan två partiklar på stort avstånd från varandra, som Einstein tyckte var så spöklik att han inte trodde på det, faktiskt kan finnas.De belönade upptäckterna är inte bara teoretiskt viktiga, utan banar också väg för de kvantdatorer som många hoppas ska kunna bli mycket effektivare än dagens. I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Mats Larsson, ledamot av Nobelkommittén för fysik, professor i molekylfysik vid Stockholms universitet. Vi hör också två av de glada nyblivna pristagarna, John Clauser och Anton Zeiliger. Programledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 21 min
    Nobelpris till svenske genteknikpionjären Svante Pääbo

    Nobelpris till svenske genteknikpionjären Svante Pääbo

    "Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor. Han gjorde även den sensationella upptäckten av en tidigare okänd hominin, Denisova." skriver Nobelförsamlingen i ett pressmeddelande.

    Hör Vetenskapsradions direktsändning från Karolinska Institutet om Svante Pääbo och hans forskning, där vi också får utdrag ur flera intervjuer som Vetenskapsradion gjort med Pääbo genom åren. Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid KI förklarar den teknik Pääbo utvecklat och vad det genetiska arvet från våra utdöda släktingar kan betyda för vår hälsa, och om varför just vi moderna människor blev så framgångsrika. Vetenskapsradions Lena Nordlund berättar om sina möten med Svante Pääbo och om hans bakgrund.Medverkande: Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid Karolinska Institutet, Lena Nordlund, Vetenskapsradions reporter.Programledare: Annika Östman, Katarina SundbergLjudtekniker: Nils Lundin, Olof SjöströmProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

    • 21 min
    Därför brinner det mindre i Sverige, men värre i Sydeuropa och Kalifornien

    Därför brinner det mindre i Sverige, men värre i Sydeuropa och Kalifornien

    Södra Europa drabbades av allvarliga skogsbränder i somras, som kan förklaras både av en svår värmebölja och förändrad markanvändning som gynnar elden. Men i Sverige och i världen har bränderna minskat.

    Klimatförändringarna har gjort värmeböljorna kraftfullare i Sydeuropa, medan de i Sverige lett till varmare men också blötare förhållanden, säger Johan Sjöström, skogsbrandforskare på RISE, och därmed har risken för skogsbränder inte ökat här. Snarare är det sällsynt med stora skogsbränder i vårt land, men somrarna 2014 och 2018 utgör tydliga undantag. Vi besöker den skog i Småland som drabbades av den värsta branden i landet under förra året, men som få hört talas om eftersom elden kunde släckas i tid. Johan Sjöström visar oss tecken på branden, liksom sätt för det svenska skogsbruket att minska brandrisken.I södra Europa har betande djur tidigare haft en dämpande effekt på brandrisken, men utflyttning från landsbygden till städerna har gjort markerna mer eldfängda. Nu prövas att återinföra får och getter i sydeuropeiska länder just för att de ska beta bort lättantändliga buskar och gräs. Vi hör också om Kalifornien, som har världens största brandkårer, och världens största flotta av vattenbombande helikoptrar och flygplan, men ändå årligen drabbas av svåra bränder. Enligt brandhistoriken Stephen Pyne måste amerikanerna få bort stora delar av den eldfängda undervegationen i Kalifornien, och kanske ta lärdom av det förebyggande arbete som pågår i Europa för att förhindra okontrollerade skogsbränder. I Vetenskapsradion På djupet hör vi även att mark- och skogsbränderna i världen totalt sett minskar, och om vad det beror på. Medverkande: Johan Sjöström, skogsbrandforskare RISE; Stephen Pyne, brandhistoriker Arizona State University.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

    • 19 min
    Nu testas asteroidkrocken som ska skydda oss mot katastrofen

    Nu testas asteroidkrocken som ska skydda oss mot katastrofen

    Natten till tisdag 27 september ska en rymdfarkost för första gången någonsin pröva att knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att börja undersöka denna metod som kanske någon gång kommer att behöva användas i skarpt läge, mot en asteroid som kan komma att hota jorden.

    Programmet är en uppdaterad repris från november 2021 då sonden lämnade jorden.Efter 10 månaders färd genom rymden når nu den drygt diskmaskinsstora farkosten DART fram, för att knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan ställa till med. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

    • 19 min
    Sporten för alla som kan gå - bättre motion än du tror

    Sporten för alla som kan gå - bättre motion än du tror

    Gåfotboll är en av de snabbast växande sporterna i Sverige, och trots att spelarna inte får springa så kan den ge bra effekt, enligt en ny studie.

    -Det är jättekul! Det passar alla, det finns många här som aldrig har rört en boll tidigare. Och man tror inte att det är jobbigt, men det är mer motion än man tror, det har ju den här studien visat, säger 69-åriga Inger Nilsson, en av spelarna i Enskede IK:s lag för gåfotboll. Hon är själv en av dem var pensionär första gången hon klev ut på en fotbollsplan, medan andra i laget har spelat fotboll på hög nivå tidigare i livet. Studien hon nämner har gjorts av bland andra Elin Ekblom Bak på GIH, och den visar att spelarna rör sig uppåt 2,5 km var på de 40 minuter en match i gåfotboll varar, och att den fysiska aktivitet spelarna kommer upp i, utan att springa, är på den medelintensiva nivå som kan rekommenderas för åldersgruppen. Även gåfotbollens sociala dimension är viktig och uppskattad, visar studien. Nu ska en nästa studie utforska hur gåfotboll påverkar den fysiska hälsan och konditionen över tid, för att ge underlag till att sporten kanske kan förskrivas som så kallad fysisk aktivitet på recept.Medverkande: Elin Ekblom Bak, docent i idrottsvetenskap, Institutionen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH; Helena Nordlöf, sportchef barn, ungdom och gåfotboll, Enskede IK, samt Eva Lothigius, Inger Nilsson, Marion Olsson, Agneta Persson och Kicki Ström, alla gåfotbollsspelare i Enskede IK.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

    • 19 min
    Svensk storsatsning på robot-ubåtar

    Svensk storsatsning på robot-ubåtar

    Smarta undervattensrobotar kan bli de som hjälper oss att odla i haven, larma vid farliga utsläpp och patrullera våra kuster. Men havet är kanske en ännu tuffare miljö för robotar än rymden.

    Vår värld består till 71% av hav, vars djup ännu till stora delar är outforskade. Kommunikation och navigering är stora utmaningar i en miljö med strömmar, mörker och salt, där radio- och mobilkommunikation inte fungerar. Men många har mycket att vinna på smarta autonoma undervattensrobotar, så nu pågår en storsatsning under åtta år på SMaRC, Swedish Martime Robotics Centre. Målet är smarta autonoma robotar för odling till havs, samhällsskydd och miljöövervakning.Medverkande: Fredrik Gröndahl, platschef Kristinebergs marina forskningsstation; Josefine Severholt, forskningsingenjör KTH; Andreas Lezdins, masterstudent KTH; Ivan Stenius, projektledare SMaRC KTH; Adela Dumitrascu, forskningsingenjör Ocean Infinity och Göteborgs universitet; Nils Bore, forskare på Ocean Infinity.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

    • 19 min

You Might Also Like

Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Acast - Fritte Fritzson

More by Sveriges Radio

Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio