P1 Kultur Reportage Sveriges Radio

Den amerikanska litteraturens egen IT-pojke, Teju Cole, är aktuell med sin nya roman Skälvning om tiden före pandemin. P1 Kultur har varit hemma hos honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Teju Cole slog igenom med flanörromanen ”Öppen stad” som kom på svenska 2013.
Sedan dess har han skrivit essäer och fackprosa och även etablerat sig som konstfotograf, bland annat på Instagram. Det är tolv år sedan det kom en roman.
Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson har hälsat på hemma hos Teju Cole, i kristyridyllen Cambridge, Boston där han bor på gångavstånd från jobbet som lärare i kreativt skrivande på Harvard.
Och allt börjar med att Teju Cole försiktigt läxar upp Roger Wilson när han ska ta porträttbilden ovan...

Programledare: Jenny TelemanProducent: Nina Asarnoj

Vi verkar befinna oss i septologins era. Alltså, bokserier i sju delar. I Lina Kalmtegs reportage möter vi de två danska författarna Solvej Balle och Asta Olivia Nordenhof som båda två bestämde sig för att skriva septologier, nästan samtidigt och ovetandes om den andras planer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reporter: Lina KalmtegProducent: Saman Bakhtiari

Enligt statistiska centralbyrån finns det just nu 3211 bokförlag i Sverige. Ett antal stora, välkända förlag och hundratals små förlag som kämpar för att gå runt. Ett sätt att göra sig synliga i bokfloden är att satsa på omslagen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
P1 Kultur har träffat några förlag som har satsat på formgivningen men på väldigt olika sätt: Bokförlaget Faethon, Novellix och Flo förlag.
Ett har satsat på enkelhet, ungefär som skoluniform, ett gör omslag som också är konstverk och ett förlag säljer sina böcker i små, unikt formgivna askar.
Reporter: Nina Asarnoj

Richard Malka är stjärnadvokat i Frankrike och Sverigeaktuell med flera böcker - om yttrandefrihet och om total åtskillnad mellan stat och religion. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har träffat honom.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den franske advokaten Richard Malka har vigt sitt liv åt att kämpa för två grundläggande begrepp i Frankrike. Det handlar om yttrandefrihet och begreppet laïcitet, det vill säga ett civilsamhälle fritt från religiösa inslag. Han har sen var helt ny som advokat också jobbat nära den franska satirtidningen Charlie Hebdo.
Nu är han Sverigeaktuell med böckerna ”Traktat mot intoleransen” och ”Rätten att jävlas med Gud” översatta till svenska av Cecilia Franklin. Det är pläderingar i rättegångarna som följde på terrorattentatet mot Charlie Hebdo.
Richard Malkas hållning är att man i ett fritt, demokratiskt samhälle har rätt att kritisera religioner, däremot inte enskilda personers trosutövning. Det är en del av den franska konstitutionen. Han menar att västvärlden är för naiv idag och inte förstår vilka demokratiska värden som håller på att gå förlorade.
Reporter: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Boken Hällristningarnas värld av Johan Ling ger svar på alla frågor kring våra äldsta konstverk. Var älvor inblandade när de skars in? Är ristningarna en dödskult? Och vems fotsulor tassar över stenen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sverige kan man se hällristningar på över tvåtusen platser över landet, och att kolla på dem är ett kulturarvsfolknöje för varje historieintresserad sommarturist. Och barnen ska med! Men hur får man dem att släppa luren och titta på stenarna?
Jenny Teleman träffade Johan Ling, professor i Arkeologi vid Göteborgs Universitet, som är aktuell med ”Hällristningarnas värld”. Det är den första boken på trettio år som samlar kunskapen om dessa vår äldsta berättelser- Bronsåldersristningarna. Var de finns, vem som kan ha gjort dem, hur de tolkats genom idéhistorien och hur ny teknik förändrat bilden av dem.
Hans råd: Lys på dem på kvällen då klättrar de upp ur stenen och blir ren magi. Männen som har samlag med hjortar. Skeppen kanske på väg mot dödsriket. Och tecknen som färdats ända ur Illiaden och Odyssén.
Eller handlar allt till sist bara om att köpa tenn?
Dessutom är boken en guide. Till varenda bra hällristning i Sverige.

Bulgarien hade bland de värsta straffarbetslägren i hela gamla östblocket. Det här är ett oskrivet kapitel i Bulgariens historia som nu berättas av överlevande i en installation på Venedigbiennalen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Straffarbetslägren i Bulgarien drabbade alltifrån dem som jobbade politiskt till muslimer, homosexuella och nationella minoriteter. Lägren var i drift ända fram till murens fall 1989.
Bulgariska myndigheter har försökt utplåna spåren efter lägren. Dels genom att återställa platserna där lägren låg, men det bulgariska inrikesministeriet såg också till att förstöra 40 procent av säkerhetspolisens arkiv i hela landet samtidigt. Det här skedde samtidigt som Bulgarien skulle bli ett demokratiskt samhälle.
I Bulgariens paviljong på årets Venedigbiennal berättas historien om lägren av överlevande vittnen. Bakom står en grupp av konstnärer och akademiker som under lång tid arbetat för att få reda på sanningen om lägren. De heter Krasimira Butseva, Julian Chehirian och Lilia Topouzova.
Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har sett utställningen och träffat två av personerna bakom verket som bär namnet ”The Neighbours”.