300 episódios

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

Språket Sveriges Radio

    • Ciência
    • 4.0, 2 avaliações

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

    Största möjliga tyssstnad!

    Största möjliga tyssstnad!

    Det vore olidligt om prat och text pågick utan paus. Det här är avsnittet om mellanrummen som gör språket begripligt, men som även kan användas för att få makt över andra.

    Veckans språkfrågor
    Varför stönar många och säger "ööhh" och "äähh" när de inte vet vad de ska säga?
    Hur kan man använda tystnad och paus som maktmedel?
    Varför tar vissa journalister i radio och tv paus på konstiga ställen?
    Varför säger man "schhh!" för att få tyst på någon, och hur kan det fungera så bra?
    Ska det vara imorgon eller i morgon, mellanrum eller inte? Finns det någon regel?
    Vilka skrivtecken finns det för paus i musiken?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Sandra Ottander, röst- och talpedagog. Gäst Emelie Sigelius, programledare i Klassisk förmiddag i P2. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Hemester och de korta resornas språk

    Hemester och de korta resornas språk

    I sommar verkar det bli korta resor snarare än långväga semester. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på orden "hemester" och "wanderlust". Och så reder vi ut varför det står "motet" på vägskyltar.

    Veckans språkfrågor
    Vad kommer det svenska ordet som uttalas ecksprä (exprès) från? Det hördes förr i sammanhanget att göra en onödig resa.
    Vad betyder motet vid trafikplatser, och var kommer det från?
    Hur vanligt förekommande är ordet hemester?
    Varför ropar flygplatspersonal ut: "Resandes till Umeå..."? Ordet resandes känns fel där, hur har det blivit så?
    Varför heter det byta buss och inte byta bussar?
    Var kommer ordet kos i uttrycket flyga sin kos från? Och kan man använda det i andra sammanhang än att fara iväg?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Det är lätt att säga nej. Inte.

    Det är lätt att säga nej. Inte.

    Hur uttrycker vi ja och nej hur saker är och inte är? Det är krångligare än man kan tro. Språkvetaren Ylva Byrman tittar närmare på statsepidemiologen Anders Tegnells intervjusvar. Och så visar det sig att nej inte alltid betyder nej.

    Veckans språkfrågor
    Varför är ordet inte så krångligt? Och varför används det i meningar som Kan inte du komma hit?
    Varför har franskan ordet pas  som betyder steg -- för att uttrycka hur något inte är?
    Varför säger man det vete fan eller jag vete fan för att säga jag vet inte?
    Vad är bakgrunden till den retoriska exempelmeningen Har du slutat slå din fru?
    Hur kommer det sig att många säger Ja men... och Nej men...i början av en mening?
    Betyder inte obefogad samma sak som befogad?
    Kan något vara ävet? Det finns ju uttrycket inte oävet. Och vad kommer uttrycket från?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Så känner du igen översättningssvenska

    Så känner du igen översättningssvenska

    Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord.

    Veckans lyssnarfrågor
    När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska?
    Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate?
    När kan maskinöversättning börja fungera perfekt?
    Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig?
    Vad är översättningssvenska?
    Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Borgarbrackor och andra modeord

    Borgarbrackor och andra modeord

    Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig?

    Veckans språkfrågor
    Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra?
    Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling?
    Varför började gymnastikskor kallas sneakers?
    Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg?
    När och varför dök ordet trosor upp?
    Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm som i skjortärm?
    Var kommer paj i skinnpaj ifrån?

    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

    Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

    Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation.

    Veckans språkfrågor
    I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra?
    Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa?
    Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud)
    Var kommer ordet petrifierad från?
    Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. 

    • 30 min

Opiniões de clientes

4.0 de 5
2 avaliações

2 avaliações

Top podcasts em Ciência

Ouvintes também assinaram

Mais de Sveriges Radio