300 集

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Vetenskapsradion På djupet Sveriges Radio

    • 科学

Vi går på djupet i forskningen. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

    Hotet mot elsystemet – om den förnybara elen

    Hotet mot elsystemet – om den förnybara elen

    När elen kommer från vind och sol behöver hela elsystemet byggas om för att vi inte ska riskera elbrist. Hur ska det gå till?

    Elsystemet måste vara i balans. Det ska hela tiden vara lika mycket produktion från kraftverken som vi gör av med i samhället. Med vattenkraft i kombination med kärnkraft går det bra att balansera, men det blir svårare när vindkraft blir allt vanligare.
    Vad händer när det blåser för lite eller för mycket? Nya tekniker med batterier och flexibel elanvändning kan lösa problemen, men det gäller att vi börjar anpassningen i tid.
    Erik Ek, driftchef på Svenska Kraftnät är en av dem som håller koll på balansen. Fredrik Hedenus forskar om miljöresursteori på Chalmers och Jacub Gubanski och Johanna Barr är konsulter i energibranschen, på DNV-GL respektive Power Circle.
    Reporter Tomas Lindblad
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 分钟
    Coronavaccinet - kapplöpningens följder

    Coronavaccinet - kapplöpningens följder

    Ryssland aviserade redan i augusti att landet utvecklat och godkänt det första vaccinet mot covid-19. Men hur klart och godkänt var det egentligen?

    Jakten på att snabbt få fram ett coronavaccin har både politiska, ekonomiska och etiska dimensioner, utöver de rent vetenskapliga.
    Nästan alla vaccin som nu testas på fas-3 stadiet är genetiskt baserade. Inget genetiskt vaccin hittills är godkänt för människor. Vad innebär det?
    Medverkar gör professor Matti Sällberg, vaccinforskare Karolinska institutet, rysslandsforskaren Maria Engqvist, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, biomedicinetiker Jessica Nihlén Fahlquist, Uppsala universitet och biodataforskare Enrico Bucci, vid Temple University, USA.
    Programledare Mats Carlsson-Lénart
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 分钟
    Varningsrop från idrottens coronavärld

    Varningsrop från idrottens coronavärld

    Coronapandemin har slagit olika mot den svenska idrotten. Elitidrottsklubbar funderar kring sin överlevnad och unga verkar ha drabbats särskilt hårt. Samtidigt blomstrar till exempel nybörjargolfen.

    Elitbandyklubben Villa Lidköping har det kämpigt på alla fronter, inte minst med försenad säsongsstart, oklarhet kring möjlighet att ha publik, korttidspermitteringar för anställda.
    Men Skövde Golfklubb har noterat en fördubbling av antalet nybörjare och en 30% ökning av spelandet bland befintliga medlemmar i år.
    Pandemin drabbar idrotts-Sverige olika, beroende på vilken sport och vilken nivå det handlar om. Det visar studien "Röster från en stängd idrottsvärld" som Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet arbetar med. Där syns också tecken på att ungas idrottande drabbats hårt, kombinationen av stängda skolor, uteblivna träningar och matcher att gå att kolla på har slagit både mot den fysiska och psykiska hälsan.
    I programmet hörs: Jonas Johansson, klubbdirektör Villa Lidköping BK, Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap Malmö universitet, Martin Karlsson, lagkapten Villa Lidköping BK, Ramona Nilsson, nybörjare i golf, Antti Kivi, nybörjare i golf, Clas Jansson, golfinstruktör Skövde Golfklubb.
    Reporter Ylva Carlqvist Warnborg
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 分钟
    Tvillingar ger nya insikter om ADHD

    Tvillingar ger nya insikter om ADHD

    Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder.

    Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom.
    Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder.
    I programmet hörs: Henrik Larsson, professor i medicinsk vetenskap och forskar om grundläggande orsaker till ADHD vid Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor i psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke.
    Reporter Tomas Lindblad
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 分钟
    Tvillingar - nyckeln till gåtan om arvet och miljön

    Tvillingar - nyckeln till gåtan om arvet och miljön

    Våra gener påverkar oss i nästan allt, det gäller både vår personlighet och vilka sjukdomar vi riskerar att få. Det visar åratal av tvillingstudier. Men metoden har sina kritiker.

    Enäggstvillingar är ett naturens eget experiment. De har exakt samma gener, därför är de intressanta för forskningen. I Sverige har vi världens största register över tvillingpar, och jämförelser mellan tvillingar kan visa hur stort inflytande generna har över oss. Till exempel hur stor ärftligheten är för vissa sjukdomar. Men också vilka miljöfaktorer som dominerar över generna.
    I programmet hörs: Patrik Magnusson, ansvarig för det svenska tvillingregistret, Nancy Pedersen, tvillingforskare, nationalekonomen Anders Stenberg och tvillingparet Ulrika och Erika Bergqvist.
    Reporter Tomas Lindblad
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 分钟
    Vätgasen - den smarta energibäraren

    Vätgasen - den smarta energibäraren

    Den kan göra stål, lagra energi, driva bilar. I Sverige har vi hittills inte satsat så mycket på att ge vätgas den riktigt stora rollen i framtidens energisystem. Kanske håller det på att ändras nu?

    Vätgas har blivit världens vanligaste industrigas och den utför en mängd olika industriella processer. På senare år har man talat allt mer om att vätgas också kan vara en lösning på våra utsläppsproblem, eftersom utsläppen från vätgas - är vatten.
    Framställningen av vätgas görs genom elektrolys av just vatten, vilket kräver mycket el. Nu när sol- och vindkraft växer, hoppas man att tillverkningen av gasen också ska bli fossilfri.
    I Sverige pågår forskning på att förbättra bränslecellerna som omvandlar vätgasen till elektricitet. Bränslecellerna kan i sin tur driva fordon och komplettera dagens elbilar, eller utvecklas till nya hybridbilar.
    I programmet hörs: Maria Grahn, energiforskaren på Chalmers i Göteborg, Mats W Lundberg, hållbarhetschef på Sandvik Materials & Technology, Håkan Holmberg, marknadschef Sandvik Materials & Technology. Anna Martinelli, biträdande professor i tillämpad kemi vid Chalmers, Szilvia Vavra, doktorand i kemi och kemiteknik vid Chalmers.
    Reporter Mats Carlsson Lénart
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 19 分钟

科学类热门播客

听众订阅的还有

更多Sveriges Radio的作品