Kropp & Själ Sveriges Radio

Att närma sig en annan människa på ett romantiskt sätt innebär att visa sig sårbar, både i den första kyssen och i det första grälet. Hur är det att göra det med en kamera i ansiktet? Kan äkta känslor uppstå i en realityserie?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det var mycket tankar fram och tillbaka, men tillslut landade jag i att oavsett hur det går är jag bekväm med det här, och att jag gör det för att jag verkligen vill träffa någon på ett unikt sätt, säger Emilia Holmqvist som deltog i årets säsong av tv-serien Love is blind. 
I Love is blind dejtar deltagarna varandra bakom varsin skärm, väljer ut den de klickar bäst med och sedan om de ska förlova sig. Först efteråt får de se varandra för första gången.
Dejting-reality är en genre som exploderat de senaste åren med en rad olika koncept. Allt från program som Bachelor/Bacholorette där ett tjugotal personer kämpar för en enda man/kvinna, till Gift vid första ögonkastet där experter försöker matcha så kompatibla kärlekspar som möjligt. Daniella Gordon var terapeut i programmets första tre säsonger och hon säger att hon såg det som ett experiment.
– Det var en så kul och skruvad idé, men jag ställde mig ju givetvis frågan om jag som seriös terapeut ska göra en sådan här sak?, säger hon. 
Medverkar i programmet gör Daniella Gordon, samtalsterapeut, Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och Emilia Holmqvist, deltagare från Love is blind. 
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

De senaste veckorna har fenomenet soft girl debatterats på kultursidorna ett ideal som vänder blicken bort från prestationer och arbetsliv. Vad är det en reaktion på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag har ett jobb och jag älskar mitt jobb. Jag tycker det är kul, men det är inte hela mitt liv, säger Mina, som beskriver sig själv som en kvinna med mycket feminin energi. 
Hon beskriver hur hon varit tvungen att vara den klassiska “duktiga flickan” som får bra betyg i skolan och sedan satsar på karriären. I samband med soft girl-trenden har hon vågat säga vad hon egentligen tycker om det. 
– Jag har alltid känt att jag orkar liksom inte, för som kvinna ska man dels heltidsarbeta och dels ta hand om barn. Jag tyckte det var skönt att folk vågade säga att de ville ha det på ett annat sätt, säger Mina.  
Medverkar i programmet gör Siri Helle, psykolog, Victoria Carlsson Wahlgren, utredare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Magdalena Petersson McIntyre, konsumtionsforskare vid Handelshögskolan i Göteborg och Lunds universitet. 
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Ett självmord lämnar ofta efter sig en grupp människor med obesvarade frågor frågor om hur det blev som det blev och om man hade kunnat göra mer för att förhindra det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helena Reje lämnades i chock efter sin mammas självmord. 
– Jag har varken förr eller senare träffat någon som var mer levnadsglad än vad min mamma var, och det är nog så de flesta skulle beskriva henne, säger Helena. 
Enligt psykiatern Christian Rück är det i många fall svårt, eller till och med omöjligt, att veta om någon kommer att ta sitt liv. 
– Vi kan såklart förutse en förhöjd risk för vissa personer och behandla dem, men det är inte säkert att det är dem som skulle tagit livet av sig ändå. Av tio miljoner svenskar kommer tre vara döda i suicid i morgon. Det är väldigt svårt att avgöra vilka dem är, säger han. 
Medverkar i programmet gör Ullakarin Nyberg, psykiater, Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet, aktuell med boken Ett liv värt att leva och Michael Westerlund, forskare inom internet och suicid vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent
För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.seDu kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Nytt kan man inte kalla det manliga muskelbergsidealet, men klart är att det blivit vanligare att män strävar efter svällande biceps och sexpack än det varit tidigare. Gymmet har blivit en mer och mer självklar del i mångas liv.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– En stor del till varför jag tränar är för att jag tror att det gör mig till en mer attraktiv partner, säger Kalle när Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun träffar honom utanför gymmet efter ett träningspass. 
Och Kalle verkar definitivt inte vara ensam om det. Enligt manlighetsforskaren Lucas Gottzén, som just nu bland annat studerar mäns beteende på dejtingappar, har “den manliga blicken” som tidigare varit riktad mot kvinnor, nu vänts tillbaka mot mannen själv. Män har blivit mer medvetna om hur de ser ut. Lucas säger att han tycker sig se att muskler är viktigt – men muskler på rätt sätt. 
– Historiskt sett har män inte drabbats av att utseendet spelar roll. Det har mer handlat om pengar, fast jobb osv. Nu har de mer och mer en kvinnlig blick på sig, att det handlar om att visa upp en snygg version av sig själv, säger han. 
Medverkar i programmet gör William Apró, forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan, Tommy Lundberg, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, Lucas Gottzén, professor i ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar om män och manlighet och Sebastian Lindvall, filmkritiker. 
Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Många som lever med en partner som blivit sjuk beskriver en enorm ensamhet. Folk drar sig undan och istället för att vara ett kärlekspar har relationen reducerats till vårdtagare och vårdare. Vad händer egentligen med kärleken när den man älskar blir en annan?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Jag visste i teorin vad en psykos är, men det är något helt annat med att veta i teorin och att fattar när det händer i ens eget liv, att någon man tycker mycket om blir en helt annan människa, säger författaren Åsa Moberg, som under 12 år levde tillsammans med Adam som hade bipolär sjukdom. 
Det kan vara smärtsamt att inse att kärlek inte kan bota sjukdom, och att den sjuka aldrig kommer bli frisk. Det kanske rentav blir värre, som i fallet med demens. 
– Många befinner sig i en så belastad situation att anhörigskapet är allt de ägnar sin vakna tid åt. Det finns också en oro för hur länge man ska orka, säger Marcus Falk Johansson, aktuell med en avhandling om demens och partnerskap. 
Medverkar i programmet gör Philip Bäckmo, parterapeut och terapeut, Marcus Falk Johansson, socionom och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Dalarna och Martina Nelson, psykolog och författare till boken Vem hjälper den som hjälper?. 
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent

Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka.
– Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. 
Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. 
Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. 
– … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. 
Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. 
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Alice Lööf är producent