Forskningspodden Karlstads universitet

Epigenetik är den del av genetiken som undersöker om och varför en gen är aktiv eller inte. Miljö- och livsstilsfaktorer i vår omvärld på makronivå påverkar genernas aktivitet på mikronivå, men det är bara aktiva gener som kommer till uttryck. Denna relation mellan det som kan erfaras med våra sinnen på makronivå och de osynliga biologiska processer som sker på mikronivå har elever svårt att förstå. I centrum för Annika Thybergs forskning står frågan om hur elever i högstadiet kan lära sig om biologiska fenomen som beskrivs på olika organisationsnivåer, som epigenetik. Detta har hon undersökt genom att låta elever i årskurs 9 delta i fokusgrupper där de samtalat om epigenetiskt relevanta bilder på olika biologiska organisationsnivåer, till exempel av enäggstvillingar (makronivå) och av tvillingars kromosomer (mikronivå). Genom att följa elevernas diskussioner visar Annikas forskning hur eleverna på kort tid och med begränsade förkunskaper lyckas skapa mening av de visuella representationerna. I vårt samtal berättar Annika mer om sina resultat, och om hur de kan vara till hjälp för lärare som vill undervisa i epigenetik eller om andra biologiska fenomen som måste förklaras på olika organisationsnivåer.







Annika Thybergs licentiatuppsats kan laddas ner från DiVA: Students’ meaning-making of epigenetic visual representations: An exploration within and between levels of biological organization

För musikindustrin är fansens engagemang en viktig del för att bygga och kommunicera artistens varumärke. Innan internet och sociala medier fanns tillgängliga var kommunikationen ofta statiskt fokuserad på skivsläpp och turnéer. I dagens digitaliserade musikvärld måste kommunikationen vara mycket mer flexibel och kontakten med fansen mycket tätare. I Jessica Edloms doktorsavhandling undersöker hon hur musikindustrins strategiska kommunikation samspelar med och styr publikens och fansens engagemang. 







Genom att delta i konserter och på fansens fora i sociala medier, och genom intervjuer med skivbolagsrepresentanter, artister och fans tecknar Jessicas forskning en bild av kommunikationsstrategier som är flytande och föränderliga, men samtidigt noggrant utformade. Här är dataanalytiska verktyg viktiga i strävan att behålla fansens intresse uppe, men också att bygga starka och autentiska relationer till fan communities. I vårt samtal berättar Jessica mer om sina resultat och om vad som förenar och skiljer kommunikationsstrategierna för artister som Robyn och Taylor Swift.







Jessica Edloms doktorsavhandling kan laddas ner från DiVA: Show me love: Emergent strategic communication practices and fan engagement within the popular music industry    

Early life is an important period for growth and development and therefore, sensitive to environmental exposures, such as chemicals and nutrition. Endocrine disrupting chemicals (EDCs), ubiquitous in daily exposure, can lead to adverse health effects. Katherine Svensson’s doctoral thesis in Public Health Science investigates 26 EDCs in pregnant women and measured children’s growth up to 7 years, finding higher EDC levels linked to lower birthweight, slower weight gain, and sex-specific impacts on body fat. In our conversation, Katherine explains the significance of her results. Adherence to nutritional guidelines together with better regulation of EDCs can help to promote healthy environments for children’s growth.







Katherine Svensson’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Early life environmental exposures and children’s growth: A longitudinal study evaluating prenatal exposure for endocrine disrupting chemicals and nutrition in relation to children’s growth up to seven years of age

In modern software development, microservices are crucial. Instead of a monolithic application, where everything is tightly coupled, microservice architecture offers a way to develop, deploy and maintain services independently. This enhances agility, resilience, and scalability, but it also introduces challenges concerning for example resource allocation and performance optimization.







In his doctoral thesis in Computer Science, Michel Gokan Khan addresses such challenges in large scale microservice chains, specifically in cloud native computing. In our conversation, he explains some of the key contributions of his research. Two of them being the PerfSim, a tool designed by Michel that is a performance simulator for cloud native system, and NFV-Inspector, another tool designed by him to be able to profile and analyse microservices specifically in network functions virtualization (NFV) environments. Michel’s research is also able to show how machine learning can be used for optimizing microservice chains in cloud environments. By contributions such as these and more, Michel’s research helps to reveal the true potential of artificial intelligence in profiling, modelling, simulating, and most importantly optimizing the performance and cost of running microservice chains.







Michel Gokan Khan’s doctoral thesis can be downloaded from DiVA: Unchaining Microservice Chains: Machine Learning Driven Optimization in Cloud Native Systems

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men vilka möjligheter har barn att röra på sig, och vad finns det för begränsningar som gör det svårt för dem att komma igång? I det här specialavsnittet av Forskningspodden diskuterar vi barns rörelse med Frida Bernhardsson, strateg på kultur- och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun och Johan Högman, lektor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. I samtalet berättar Frida om kommunens arbete med att skapa en inkluderande offentlig miljö som inbjuder till rörelse, och Johan förklarar varför det är viktigt att frågan inte förvandlas till ett skuldbeläggande av föräldrar. I samtalet diskuterar Frida och Johan också vikten av samverkan mellan olika aktörer, och vi får lära oss att angreppssättet ”glo och sno” kan vara ett värdefullt verktyg i arbetet för att förbättra barns möjligheter till rörelse.







Samtalet med Frida och Johan utgör del 2 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det spelades in live på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023. Del 1 kan du höra här: https://www.kau.se/forskningspodden-110. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.

I samhällsdebatten hörs allt oftare tal om att barn rör sig för lite. Men stämmer det och på vilka sätt är det i så fall ett problem? Och framförallt: Hur kan situationen förbättras? I det här specialavsnittet av Forskningspodden träffar vi Johan Högman, doktor i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet. Hans forskning handlar om fysisk aktivitet bland barn och mer specifikt har han inriktat sig på att studera förutsättningar för rörelse bland de barn som rör på sig allra minst – de fysiskt inaktiva. Vad är det som gör att vissa barn inte rör på sig tillräckligt mycket när andra verkar kunna vara hur aktiva som helst? Och måste det alltid handla om idrott?







Samtalet med Johan utgör del 1 av 2 specialavsnitt om barns rörelse. Det andra avsnittet kommer att spelas in på Karlstads stadsbibliotek den 30 september 2023, kl. 1100-1145 och publiceras här några dagar senare. I del 2 kommer vi att samtala med Johan Högman och Frida Bernhardsson, strateg på kultur och fritidsförvaltningen på Karlstads kommun, om de mer praktiska implikationerna av den kunskap och de erfarenheter som samlats kring frågan om barn som rör sig för lite. Båda avsnitten utgör en av Karlstads universitets aktiviteter för organisationen Vetenskap & Allmänhets arrangemang ForskarFredag 2023 med temat ”Människan, hälsan och vattnet”.