500 episodes

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Emmy Rasper. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket Sveriges Radio

    • Science
    • 4.7 • 3 Ratings

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Emmy Rasper. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

    Hör ni mig? Nån har glömt mjuta!

    Hör ni mig? Nån har glömt mjuta!

    Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm.

    Veckans språkfunderingar
    Vad är den främsta anledningen till att samtal under fysiska möten och videomöten skiljer sig åt?
    Hur fungerar turtagning, alltså växlandet mellan vem som pratar, i fysiska samtal?
    Hur fungerar turtagning i digitala möten? Och hur kan man underlätta turtagning i videmöten?
    Vad finns det för sätt att ge återkoppling i ett samtal under videomöten utan att störa?
    Hur viktig är ögonkontakten för samtal?
    Hur går det att skapa närhet i digitala möten?
     Hur kan man bäst kommunicera med barn under videomöten?
    Språkforskare: Mattias Heldner, professor i fonetik och föreståndare för fonetiklaboratoriet på institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Anna Martín Bylund, universitetslektor vid Linköpings universitet, som bland annat studerat hur närhet kan skapas i videosamtal mellan familjemedlemmar. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Adjö, farväl, vi ses, hej då och på återseende

    Adjö, farväl, vi ses, hej då och på återseende

    Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked.

    Veckans språkfrågor
    Varifrån kommer ordet avsked som i ett farväl men också som i att bli avskedad från jobbet?
    Vad betyder egentligen frasen tack för mig och när passar den att använda?
    Hur vet vi att det är dags att avsluta ett samtal?
    Varför använder vi ofta fraser som vi ses när vi ska säga hej då?
    Är uttrycket tack som kom rätt att använda?
    Varifrån kommer bege i uttrycket bege sig?
    Att säga mors! som avskedsfras, var kommer det ifrån?
    Varifrån kommer uttrycket att kasta in handduken?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Inga-Lill Grahn, interaktionsforskare och universitetslektor med inriktning mot sociolingvistik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Professionella schackspelare säger inte "Schack!"

    Professionella schackspelare säger inte "Schack!"

    Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong.

    Veckans språkfrågor
    Hur har schackpjäserna fått sina namn och hur kommer det sig att löparen är uppkallad efter olika saker på olika språk?
    Finns det en schackjargong som bara inbitna schackspelare förstår?
    Är schack en sport enligt ordboksdefinitionen?
    Hur ska orden sport och idrott definieras, finns det nån betydelseskillnad mellan orden?
    En lyssnare har hört uttrycket blask i given vid kortspel, men vad är blask?
    Fina päplor har en lyssnares pappa sagt när han fått bra kort, vad betyder päplor?
    Oj vad du russlar! har en lyssnare hört vid kortspel, varifrån kommer uttrycket?

    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Axel Smith, stormästare i schack och redaktör för tidskriften Schack. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Ha tummen mitt i munnen – och andra ihopblandade uttryck

    Ha tummen mitt i munnen – och andra ihopblandade uttryck

    Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre.

    Veckans språkfrågor
    Varför blandas uttryck ihop?
    Vilka är det som blandar ihop uttryck?
    Finns det några uttryck som är mer i riskzonen för hopblandning?
    Vad är katakres?
    Varför tror en del att etablerade uttryck är fel?
    Finns det felaktiga uttryck som har blivit de rätta?
    Uttryck som tas upp i programmet 
    Bita i det sura gräset
    Sticka ut halsen
    Inte satt i sten
    Kusten är grön
    Nu är vi ute på halt vatten
    Det är många små bäckar som vi behöver skruva i
    Brandmannen blev alldeles uppeldad av tanken
    Tidens tand läker alla sår
    Vända kappan under galgen
    Det tåget har seglat
    Få sig ett gott spratt
    Dra alla över en kant
    Ta skeden dit man kommer
    Vara blindgalen
    Så länge det finns vin finns det hopp
    Kasta in handsken
    Jag bränner dom broarna när jag kommer till dom
    Smaken är som baken olika
    Inte skarpaste skeden i hönshuset
    Det är inget att hoppa i julgranen för
    Ropa inte hej förrän du bränt hela bron
    Göra två flugor på smällen
    Andan i halsgropen
    Ana ugglor i mossen
    Alla våfflors dag
    Man måste ha tungan i rätt mun
    Mellan pungen och pekfingret
    Mer kött mellan benen

    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Let's Dance med Språket!

    Let's Dance med Språket!

    Språket virvlar ut på dansgolvet, svänger sina lurviga och drar en vals. Dessutom om vilket som är det effektivaste språket för att lära sig att dansa.

    Veckans språkfrågor
    Syftar vals i uttrycket "dra en vals" på dansen eller en roterande cylinder?
    Varifrån kommer uttrycket "svänga sin lurviga" och vad är det som är lurvigt?
    Hur kommunicerar danslärare när de lär ut dans?
    Hur hänger danserna polonäs, polska och polka ihop? Vad har de med Polen att göra och har ordet polkagris nån koppling till dans?
    Man kan "tråda in i dansen", men vad betyder egentligen tråda?
    Vad betyder det skånska ordet kasedans?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Leelo Keevallik, professor i språk och kultur vid Linköpings universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Grammatiska regler du redan kan men inte känner till

    Grammatiska regler du redan kan men inte känner till

    Välkommen till en lektion i vardagsgrammatik. På schemat: ordföljd i bisats, prepositionsobjekts relation till adjektiv, adjektiviska pronomen och nya former av preteritum.

    Veckans språkfrågor
    Varför kan man säga jag är arg på dig men inte jag är kär på dig? Eller varför fungerar adjektiv ihop med prepositionsobjekt på olika sätt?
    Varför sätts "inte" före första verbet i svenska bisatser? Håller det på att skapas en ny preteritumform av lägga? Lagg istället för la?
    Heter det en eller ett rap?
    Varför är det inte rätt att skriva min egna soffa? Hur fungerar adjektiviska pronomen?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min

Customer Reviews

4.7 out of 5
3 Ratings

3 Ratings

Top Podcasts In Science

Listeners Also Subscribed To

More by Sveriges Radio