Kinapodden i P1 Sveriges Radio

Ett Kina i ständig rörelse, ett samhälle i snabb förändring. Om musik, relationer och minnen från utrotningshotade bakgator. En personlig exposé över 2000-talets Kina så som vi lärt känna det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kinapodden i P1:s sista avsnitt.
Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mikael Sarabi

Kinas återkomst som supermakt påverkar oss alla och Kina jobbar strategiskt för att bli ännu mäktigare. Hör om hur Kina avancerar och går ihop med Ryssland för att utmana den rådande världsordningen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kinesiska poliser som patrullerar på gator i Europa, kinesiska fartyg som lägger beslag på nya handelsrutter när isarna smälter i Arktis och ett Kina som äger marknaden för den gröna omställningen. Kinapodden sammanfattar Kinas avancemang på världsscenen och ringar in vad Kina gör här och nu för att bli ännu mäktigare och starkare. Kina är världens största handelsnation, världens andra största ekonomi och lierar sig med länder som Ryssland, Iran och Nordkorea för att rita om världen så som vi känner den idag. Hör även om hur Kina kan tänkas utnyttja ett nytt världsläge om Trump återvänder som USA:s president och samtidigt, om vad som skulle kunna kasta allt över ända för Kinas del.
Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakommentator. Malin Oud, chef för Raoul Wallenberginstitutet i Stockholm.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Om det dramatiska skiftet i Sveriges syn på Kina från möjligheternas land till systemrival. Hör vad som fick relationen att krackelera och hur Sveriges inträde i Nato kan leda till en hårdare linje.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige upprättade som första västland diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina 1950. Under flera decennier tittade såväl politiker som näringsliv österut med förhoppningsfulla blickar och stora visioner. Men under 2010-talet har synen på Kina kommit att omprövas i grunden. Idéerna om att handel och utbyte skulle kunna göra Kina mer demokratiskt har övergetts. Idag i Europa betonas istället behovet att minska vad som betraktas som ett riskfyllt beroende av Kina och Kina beskrivs som en systemrival. Sveriges regering å sin sida betonar att Kina-linjen ska vara förankrad i EU och i det transatlantiska samarbetet.
Fallet Gui Minhai och aggressiv diplomatiI Sverige syns ett tydligt skifte 2018. Den svenske medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai kidnappades då för andra gången i Kina. Han sitter fängslad än idag. Vid samma tidpunkt, i slutet av 2010-talet, började Kinas ambassad i Sverige att anamma en ny aggressiv retorik som även fick internationell uppmärksamhet. Idag ringar Säpo och Must in Kina som ett av de främsta underrättelsehoten mot Sverige.
Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Christer Tjernell

Kinas politiska elit samlas i Peking, i vad som brukar kallas för ett låtsasparlament. Den tröga ekonomin överskuggar folkkongressen samtidigt som Kinas aktiemarknad har upplevt ett historiskt ras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om hur utländska investerare på sistone börjat ompröva sin syn på Kina och dess speciella aktiemarknad. Enligt Johan Hagbarth, global aktiestrateg på SEB, ser placerare nu oftare till alternativet att helt ställa sig utanför Kinas aktiemarknad. Den senaste tidens enorma tapp, som skapat krisrubriker världen över, vittnar om ett lågt förtroende för Kinas marknad och för företagens förmåga att skapa långsiktig tillväxt. Oförutsägbarheten och bristen på transparens för kanske tankarna till ett casino snarare än en traditionell börs.
Xis maktspel på folkkongressenTrots den tröga ekonomin och problemen på aktiemarknaden presenterade Kinas premiärminister Li Qiang ett djärvt BNP-mål för 2024 när årets folkkongress inleddes på tisdagen. Men frågan är om målet på 5 procents tillväxt kommer att kunna nås givet de enorma utmaningar som världens andra största ekonomi brottas med. Tydligt är i vilket fall att premiärministerns roll tonas ner på årets folkkongress, något som kan ses i ljuset av hur Xi Jinping koncentrerar alltmer makt runt sig själv.
Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Tilde Lewin, Asienkorrespondent för SVT. Johan Hagbarth, investeringsstrateg på SEB. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stillberg

I Stilla havet pågår en maktkamp mellan stormakterna Kina och USA där små önationer spelar en allt större roll. Hur märks upprustningen på öarna och hur påverkas de av Kinas växande militär?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Bortom Sydkinesiska havet bland paradisöar och turkost vatten, pågår en maktkamp mellan Kina och USA i Stilla havet. Den militära upprustningen är påtaglig på många av öarna i området, samtidigt som relationen till Kina ser olika ut beroende på vart man befinner sig.
Relationen till Taiwan spelar även en allt större roll där Kina vill se ett avståndstagande till demokratin, något som vissa önationer inte vill gå med på. Palau med runt 20 000 invånare, är en av dem som försöker att stå emot stormakten Kina. Men hur märks stormakternas närvaro på Palau och vad har ön för relation till Kina idag? Hur ser Kinas inflytande egentligen ut?
Önationer byter diplomatiska relationerMen det finns andra önationer som väljer att värna om vänskapen med Kina. Salomonöarna, nordost om Australien, har tidigare skrivit på ett säkerhetsavtal med Kina och officiellt bytt diplomatiska relationer från Taipei till Peking. Vad spelar det här skiftet för roll för regionen och kan fler nationer vara på väg att gå samma väg?
Upprustningen pågår även på flera andra håll i Stilla havet. På ön Guam rustar USA upp, likaså även i Japan och Taiwan. Vad kan vi vänta oss härnäst från dessa öar, ska historien från andra världskriget upprepa sig?
Medverkande:Axel Kronholm, Sydostasienkorrespondent med från Palau.Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator. Björn Djurberg, programledare.Tekniker Linus Sjöholm.Cecilia Corfitsen, producent.

Heter det mandarin eller kinesiska? Hur stor är en kinesisk skrivmaskin och varför är det inte fler i Sverige som pratar kinesiska? Lyssna på Kinapoddens språkspecial.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kinesiska är ett av världens största språk med många olika grenar och dialekter. Hör om hur språket är uppbyggt och hur kinesiskan näst efter engelskan dominerar på nätet. Där utvecklas språket snabbt och censuren pushar hela tiden fram nya ord och uttryckssätt. Samtidigt driver det kinesiska kommunistpartiet ett politiskt projekt som går ut på att likforma Kina och få alla att prata ”rikskinesiska”. I Hongkong och Taiwan har språket också blivit ett sätt att distansera sig från Peking och markera sin identitet.
Lär dig kinesiska på 3 månader – eller inteHur många tecken behöver man kunna för att läsa en kinesisk dagstidning och hur lång tid tar det egentligen att lära sig? Finns det några smarta genvägar? Hör också om toner, tangentbord och tungvrickare när Kinapodden svarar på lyssnarnas frågor om det kinesiska språket. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Therese Rosenvinge.Tekniker: Andreas Ericsson