37 min
Så hanterar auktoritära ledare folkviljan P4 Världen
-
- News
I år kan nästan hälften av alla människor i världen gå och rösta. Men de demokratiska länderna blir färre och flera av valen sker i auktoritära länder. Hur mycket behöver ledarna där ändå lyssna på sina befolkningar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I mars håller Ryssland presidentval och runt 110 miljoner personer kan gå och rösta. Men väldigt lite med valet är på något sätt demokratiskt, där oppositionspolitiker och Putin-kritiker som Alexej Navalnyj sitter i fängelse eller är döda. Samtidigt håller Putin och Kreml landets medier i ett järngrepp och det finns omfattande lagar mot att uttala sig mot den förda politiken, som i frågan om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och HBTQ-frågor. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén reder ut hur valet över huvud taget kan gå till, och hur mycket Putin ändå bryr sig om vad folket tycker, och protesterna som fortfarande hörs. Hör också Ekots Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur kommunistpartiet i Kina med Xi Jinping i spetsen hanterar folkviljan, där man inte har ett val att förhålla sig till på samma sätt som i Ryssland.
En allt mer auktoritär världEtt av de instituten som mäter hur det går för demokratin i världen är V-Dem vid Göteborgs universitet, som professor Staffan I Lindberg är föreståndare för. För trots valen krävs mycket mer för att vara en fullvärdig demokrati, och flera länder som i all väsentlighet varit det börjar röra sig i auktoritära riktningar. Men det finns också ljusglimtar och exempel på när demokratiarbetet gett resultat runt om i världen, och politiska vändningar i val som ändå hölls som ledde till mer demokratisering än vissa vågat hoppas på.
Ett av exemplen är Zambia, en ung demokrati i södra Afrika som inför valet 2021 visade många varningsflaggor. Oppositionen kunde inte kampanja fritt med hänvisning till pandemirestriktioner, och det fanns en oro att om oppositionen med de förutsättningarna skulle vinna, så skulle inte maktskiftet ske fredligt. Men det blev precis tvärtom. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myhrenberg var där och bevakade, och berättar hur vändningen gick till – och problemen som kvarstår.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Gustav Franzén
Tekniker: Sophie Andersson
I år kan nästan hälften av alla människor i världen gå och rösta. Men de demokratiska länderna blir färre och flera av valen sker i auktoritära länder. Hur mycket behöver ledarna där ändå lyssna på sina befolkningar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I mars håller Ryssland presidentval och runt 110 miljoner personer kan gå och rösta. Men väldigt lite med valet är på något sätt demokratiskt, där oppositionspolitiker och Putin-kritiker som Alexej Navalnyj sitter i fängelse eller är döda. Samtidigt håller Putin och Kreml landets medier i ett järngrepp och det finns omfattande lagar mot att uttala sig mot den förda politiken, som i frågan om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och HBTQ-frågor. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén reder ut hur valet över huvud taget kan gå till, och hur mycket Putin ändå bryr sig om vad folket tycker, och protesterna som fortfarande hörs. Hör också Ekots Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur kommunistpartiet i Kina med Xi Jinping i spetsen hanterar folkviljan, där man inte har ett val att förhålla sig till på samma sätt som i Ryssland.
En allt mer auktoritär världEtt av de instituten som mäter hur det går för demokratin i världen är V-Dem vid Göteborgs universitet, som professor Staffan I Lindberg är föreståndare för. För trots valen krävs mycket mer för att vara en fullvärdig demokrati, och flera länder som i all väsentlighet varit det börjar röra sig i auktoritära riktningar. Men det finns också ljusglimtar och exempel på när demokratiarbetet gett resultat runt om i världen, och politiska vändningar i val som ändå hölls som ledde till mer demokratisering än vissa vågat hoppas på.
Ett av exemplen är Zambia, en ung demokrati i södra Afrika som inför valet 2021 visade många varningsflaggor. Oppositionen kunde inte kampanja fritt med hänvisning till pandemirestriktioner, och det fanns en oro att om oppositionen med de förutsättningarna skulle vinna, så skulle inte maktskiftet ske fredligt. Men det blev precis tvärtom. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myhrenberg var där och bevakade, och berättar hur vändningen gick till – och problemen som kvarstår.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Gustav Franzén
Tekniker: Sophie Andersson
37 min