300 episodios

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

Filosofiska rummet Sveriges Radio

    • Religión y espiritualidad

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

    Vad krisen lär oss

    Vad krisen lär oss

    Olika lärdomar kan dras ur coronakrisen: individuella och kollektiva, politiska och historiska. Lasse Dencik, Jenny Maria Nilsson och Roland Poirier Martinsson diskuterar några.

    Vid en stor katastrof som en global pandemi ställs moralfrågor på sin spets. När det handlar om liv och död, är det rädde sig den som kan eller kommer solidariteten att segra? I så fall, var går gränsen för oegennyttig hjälpsamhet: vid familjen, nationen eller sträcker den sig över hela mänskligheten?
    En annan fråga som coronakrisen väcker är hur den påverkar världens politiska utveckling. Hotar den demokratiska institutioner och processer med förmenta krav på omedelbar och auktoritativ handlingskraft?
    Detta och mer begrundas av socialpsykologen Lasse Dencik, kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosofen Roland Poirier Martinsson.
    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

    • 44 min
    De svåra prioriteringarna

    De svåra prioriteringarna

    Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar.

    Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler.
    Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen?
    Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve?
    Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin.
    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

    • 43 min
    Kartan och terrängen

    Kartan och terrängen

    Med matematiska modeller förklarar fysiken hur universum fungerar. Är världen alltså matematik?

    I fysiken ställs djupa frågor om världsalltets beskaffenhet. Det senaste århundradet har svaren ofta blivit överraskande, och inte sällan svåra att förena med vår vardagliga förståelse av världen vi lever i.  Ändå bekräftas teorierna av experiment och framgångsrika förutsägelser. Betyder det att fysikens matematiska modeller av världen är världen, medan vår upplevelse av den är en slags illusion?
    I sin nya bok Världen själv argumenterar Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, för att hans vetenskap är heltäckande att allt i världen är möjligt att beskriva som fysikaliska fenomen. Men att förväxla det matematiska redskap man då använder med själva verkligheten är ett misstag och ett farligt sådant, hävdar han. I Filosofiska rummet möter han författaren Helena Granström, magister i teoretisk fysik, i ett samtal om medvetandets egenart, kunskapens gränser och förhållandet mellan kartan och terrängen.
    Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

    • 44 min
    Att tänka med tragedierna

    Att tänka med tragedierna

    Vad har de antika tragöderna att säga oss idag? Och varför ville Sokrates köra dem på porten? Filosofiska rummet om tragiskt tänkande.

    Det är framförallt i Staten, författad ca 375 f.kr, som Platon återger läromästaren Sokrates djupa skepsis till sin tids teaterkonst. De attiska tragedierna lyfter fram människans känslor på förnuftets bekostnad, visar skamlöst upp förkastliga handlingar, undergräver åtskillnaden mellan män och kvinnor - och riskerar att leda till tyranni. I den utopiska idealstat där filosoferna ska regera har de ingen plats.
    Vad betyder denna förkastelsedom över konsten för den västerländska, filosofiska tradition som börjar med Platon? Rymmer tragediernas sätt att gestalta tillvarons komplexitet möjligheter och insikter som filosofin blundat för, eller missförstått? Den brittiske filosofen Simon Critchley menar det, och i boken Tragedy, The Greeks and Us söker han grunderna för ett tragiskt tänkande.
    Vad ett sådant tänkande skulle kunna innebära är frågan för veckans samtal i Filosofiska rummet, som gästas av Charlotta Weigelt, professor i filosofi på Södertörns högskola som bland annat översatt Aristoteles till svenska, Johan Tralau, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och författare till flera böcker om antiken, och Leif Zern, mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter.
    Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

    • 44 min
    Våra verkliga värderingar? Om implicita fördomar

    Våra verkliga värderingar? Om implicita fördomar

    Innerst inne hyser vi alla fördomar om kön, etnicitet, ålder, vikt, sexuell läggning, nationalitet, hudfärg - enligt det implicita associationstestet (IAT), fritt för var och en att göra på nätet.

    Väldigt få människor kallar sig själva rasister eller sexister. Betydligt fler, mer eller mindre alla, verkar dock omedvetet hysa stereotypa känslor och attityder som mycket väl skulle kunna kallas både rasistiska och sexistiska. Fenomenet kallas implicit bias på engelska, ungefär implicit skevhet. Det verkar alltså föreligga en stor skillnad mellan hur vi uppfattar oss och hur vi verkligen är.
    Detta väcker såklart många frågor. Först och främst: stämmer testen? Är vi verkligen alla rasister och sexister? Och om vi djupt inom oss hyser stereotypa och fördomsfulla attityder mot vissa kategorier människor, innebär det också att vi diskriminerar dem, eller förmår vi helt agera enligt våra medvetna värderingar?
    Samtal mellan Katharina Berndt Rasmussen, filosof och Nazar Akrami, socialpsykolog, under ledning av Lars Mogensen.
    Producent: Thomas Lunderquist.

    • 44 min
    Uppmärksamhet

    Uppmärksamhet

    Vad är uppmärksamhet, och förlorar vi förmågan till odelad sådan i vår tid av oändliga distraktioner? Samtal mellan en författare, en konstnär och en kognitionsvetare.

    Uppmärksamhet är ett annat ord för kärlek, säger Elisabeth Hjorth, och det är motsatsen till förakt. Hon är inspirerad av den franska filosofen Simone Weil. För konstnären Etta Säfve handlar uppmärksamhet om att vara närvarande och att delta i livet. Kognitionsvetaren Christian Balkenius menar att uppmärksamhet är centralt för nästan allt som har med kognition och tänkande att göra. Den är vägen in i huvudet, men visar också vart man är på väg och vad man är intresserad av. Och det handlar mycket om att stänga ute.
    Här möter vi dem i ett samtal under ledning av Lars Mogensen
    Producent är Thomas Lunderquist.

    • 43 min

Top podcasts de Religión y espiritualidad

Otros usuarios también se han suscrito a

Más de Sveriges Radio