P4 Världen Sveriges Radio

Avsnittet den 30 mars är det sista avsnittet av P4 Världen, som läggs ner som en del av Sveriges Radios besparingar. Vi återvänder till några av korrespondenterna och berättelserna från förr och närtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Påskafton är speciell på många platser i världen, men kanske ingenstans riktigt så speciell som i Jerusalem, där Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén varit åtskilliga gånger. I år sker firandet parallellt med kriget mellan Israel och Hamas och det enorma humanitära lidandet i Gaza, men redan förra året så var det ett spänt läge i Jerusalem inför påsken.
Återkommande temanVid åtskilliga tillfällen har vi pratat om hur olika länder tacklar sina egna gängproblem, och det landet vi kanske blickat mest mot är Danmark, där Samuel Larsson är korrespondent. Vi undersöker hur det gått med några av förslagen som inspirerat inte minst svenska politiker, till exempel visitationszoner. Vi pratar också med Peder Gustafsson, som många år var korrespondent i Bangkok, om bland annat de asiatiska regnskogarna som kanske hamnat lite i skuggan av diskussionen om avverkningarna i Amazonas.
Till sist pratar vi med tidigare programledare och numera afrikakorrespondent Richard Myrenberg, som ledde programmet in i pandemin och därefter såg mycket av sin rapportering handla om just det. Då slog nedstängningarna hårt mot de fattigaste delarna av befolkningen i flera länder, samtidig som stora delar av kontinenten brottades med vaccinbrist när länder i hela världen försökte köpa in doser till sin egen befolkning.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Gustav Franzén
Tekniker: Fabian Begnert

Den 24 februari är det två år sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som skakade Europa. Vi återvänder till fronten och blickar framåt i kriget som kan forma många fler än bara ukrainarnas framtid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sen den 24 februari 2022 har Lubna El-Shanti varit Sveriges Radios ständiga röst från kriget, både vid fronten bland soldaterna och i städerna där många ukrainare försöker leva livet som vanligt mellan flyglarm och strömavbrott till följd av den ständigt beskjutna infrastrukturen. Sen krigsutbrottet och en allt mer stillastående frontlinje, så har drönare fått en större roll i kriget. Precis innan årsdagen åkte hon till fronten vid Kharkiv, där hon tillbringade natten med en grupp drönarpiloter. Hör både henne och hennes minnen från kriget som nu pågått i två år, och reportaget från fronten i sin helhet.
Att lämna allt bakom sigEn annan som minns den där dagen särskilt väl är Khrystyna Hevchuk, 23, som bodde i västra Ukraina med sin familj när kriget bröt ut. Efter en vecka beslutade sig hon, hennes mamma och systrar att lämna landet och ta sig till Sverige, medan hennes pappa blev kvar. Idag talar hon flytande svenska och jobbar heltid, men riktigt så lätt gick det varken för hennes familj eller många andra ukrainare i Sverige. Hon driver en ideell förening för att förbättra ukrainares situation och berättar om vad hon tror behövs för att livet ska bli lite lättare för de många ukrainare som lever i Sverige sen krigsutbrottet. Medverkar gör också Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, om läget i kriget just nu och hur krigets tredje år kan tänkas utspela sig.
I slutet av programmet ber vi också er lyssnare att gräva i minnesbanken inför P4 Världens sista avsnitt den 30 mars. Då planerar vi att återvända till några av berättelserna och platserna vi fått höra om genom åren, och om du har något särskilt just du vill höra om, tveka inte att mejla till p4varlden@sr.se.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Gustav Franzén
Tekniker: Brady Juvier

I år kan nästan hälften av alla människor i världen gå och rösta. Men de demokratiska länderna blir färre och flera av valen sker i auktoritära länder. Hur mycket behöver ledarna där ändå lyssna på sina befolkningar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I mars håller Ryssland presidentval och runt 110 miljoner personer kan gå och rösta. Men väldigt lite med valet är på något sätt demokratiskt, där oppositionspolitiker och Putin-kritiker som Alexej Navalnyj sitter i fängelse eller är döda. Samtidigt håller Putin och Kreml landets medier i ett järngrepp och det finns omfattande lagar mot att uttala sig mot den förda politiken, som i frågan om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och HBTQ-frågor. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén reder ut hur valet över huvud taget kan gå till, och hur mycket Putin ändå bryr sig om vad folket tycker, och protesterna som fortfarande hörs. Hör också Ekots Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur kommunistpartiet i Kina med Xi Jinping i spetsen hanterar folkviljan, där man inte har ett val att förhålla sig till på samma sätt som i Ryssland.
En allt mer auktoritär världEtt av de instituten som mäter hur det går för demokratin i världen är V-Dem vid Göteborgs universitet, som professor Staffan I Lindberg är föreståndare för. För trots valen krävs mycket mer för att vara en fullvärdig demokrati, och flera länder som i all väsentlighet varit det börjar röra sig i auktoritära riktningar. Men det finns också ljusglimtar och exempel på när demokratiarbetet gett resultat runt om i världen, och politiska vändningar i val som ändå hölls som ledde till mer demokratisering än vissa vågat hoppas på.
Ett av exemplen är Zambia, en ung demokrati i södra Afrika som inför valet 2021 visade många varningsflaggor. Oppositionen kunde inte kampanja fritt med hänvisning till pandemirestriktioner, och det fanns en oro att om oppositionen med de förutsättningarna skulle vinna, så skulle inte maktskiftet ske fredligt. Men det blev precis tvärtom. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myhrenberg var där och bevakade, och berättar hur vändningen gick till – och problemen som kvarstår.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Gustav Franzén
Tekniker: Sophie Andersson

På lördagskvällen drar Melodifestivalen igång i Malmö, där dessutom finalen i Eurovision kommer hållas senare i vår. Samtidigt pågår en debatt om Israels medverkan med anledning av kriget mot Hamas.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter Hamas brutala terrorattack på Israelisk mark den 7 oktober så har den efterföljande Israeliska markinvasionen av Gaza fått både stöd och kritik. En plats där debatten verkligen märkts av på flera sätt är i Malmö, där det är återkommande demonstrationer till stöd för Palestina samtidigt som det återkommande berättats om hur de med judisk bakgrund, oavsett koppling till Israel, känner sig allt mer otrygga. Ekots Revend Shexo bevakar Malmö och berättar hur det låter där när tävlingen drar igång. Vi kopplar också upp Sveriges Radios nya mellanösternkorrespondent Samar Hadrous, som precis varit i Israel och berättar hur debatten om landets medverkan i Eurovision skildras där.
En tävling med politisk historiaSamtidigt är det inte första gången politik blandar sig i tävlingen, och EBU som ansvarar för tävlingen har särskilda regler för när ett land kan slängas ut. Programledaren för Svensktoppen och Sveriges Radios Eurovisionexpert Carolina Norén reder ut skillnaderna och likheterna när politiken blandat sig i tidigare år. Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren berättar också vilken effekt den sortens markeringar får på Ryssland, och hur man ser på Eurovision där idag.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Gustav Franzén
Tekniker: Jakob Gustavsson

Det var en utdragen process, men efter många om och men så skrev Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under Sveriges Nato-ansökan och Sverige tog ett sjumilakliv mot att bli fullvärdig medlem.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En plats som kan komma att spela en viktig roll i ett Nato-anslutet Sverige är sydöstra Sverige med Blekinge och Kalmars län, där det södra har stor militär närvaro och det andra inte alls. Men det är något som landshövdingen i Kalmar tror kan komma att ändras, inte minst med tanke på närheten till Baltikum. Ekots reporter Claes Aronsson berättar.
Några som redan nu ser vad som händer när landet ansluter till Nato är Finland, som trots gemensam ansökan till slut gick före Sverige in i Nato. Det påverkar inte minst presidentvalet i helgen, som Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg är på plats för att bevaka.
Inte klart änSamtidigt var Turkiet bara ett av de två länderna som ännu inte ratificerat Sveriges Nato-ansökan, och Ungern är det andra. Där kommer motstridiga besked från premiärministern och talmannen, men även om de ratificerar Sveriges Nato-ansökan är det en del formalia kvar innan Sverige är fullvärdiga medlemmar. Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar vad som är klart, och vad som faktiskt fortfarande återstår. Vi kopplar också upp Ekots Mellanösternreporter Johan Mathias Sommarström, om vad som till slut fick Erdogan och Turkiet att ge med sig i den utdragna processen.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Gustav Franzén
Tekniker: Calle Hedlund

På måndag börjar nomineringsprocessen för Republikanernas presidentkandidat i USA. Donald Trump är favorit, men vilken chans har utmanarna? Och vad skulle ett maktskifte i höst betyda för oss andra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Innan USA röstar om vem som ska bli president så ska Republikanerna bestämma vem som blir deras kandidat. Det sker i primärval i delstat efter delstat, och först ut är Iowa måndagen den 15 januari. Inför nomineringsprocessen är den tidigare presidenten Donald Trump storfavorit, men han har utmanare, och två som särskilt sticker ut heter Nikki Haley och Ron DeSantis. Sveriges Radios USA-korrespondent Ginna Lindberg är på plats i Iowa och berättar om vad som händer, och kandidaterna som fortfarande hoppas på att sväras in som president om ett år.
Förändrat säkerhetslägeUnder året har stödet till Ukraina debatterats flitigt i USA och Joe Biden har emellanåt behövt kämpa för att få igenom stödpaketen genom kongressen. Samtidigt vill flera att USA ska behöva ta mindre ansvar i Nato, och att de Europeiska länderna ska betala mer. Så vad skulle ett eventuellt maktskifte betyda för Ukraina och Nato? Det frågar vi Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.
Ett annat land som håller presidentval i år är Ryssland, men där är det knappast någon som spekulerar i vem som kommer vinna när nuvarande presidenten Vladimir Putin håller landet och oppositionen i ett järngrepp. Samtidigt sneglar nog även han mot presidentvalet i USA, på samma sätt som 2016 när Ryssland pekades ut för att ha försökt påverka sociala medier inför valet som då stod mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren berättar mer.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Gustav Franzén
Tekniker: Joachim Persson