29 min
Det svenska psyket Det svenska psyket
-
- News
- Hade psykvården gjort sitt hade detta inte skett. Vi ser vården som den verkliga gärningsmannen. Anders Moqvist är pappa till Sabina. I september 2003, dagen efter mordet på utrikesminister Anna Lindh, mördas femåriga Sabina i Arvika av en psykiskt sjuk man. I serien Det svenska psyket berättar han om den dagen då hans dotter dödades på gården vid sitt dagis. Vid flera våldsdåd som inträffade under 2003, visade det sig att gärningsmännen haft kontakt med psykiatrin. Det ledde till en våldsam debatt och krav på reformering av den psykiatriska vården. Sedan dess har staten satsat nästan fem miljarder för att höja kvaliteten på vården. Det första programmet tittar närmare på om de statliga miljarderna sedan 2003 har inneburit någon förbättring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En rundringning som redaktionen för ”Det svenska psyket” gjort till ansvariga tjänstemän för psykiatrin inom samtliga landsting och regioner visar att pengarna hittills inte gjort särskilt stor skillnad.
- Ute i vården har vi inte märkt att vi fått en ökad budget. Snarare tvärtom, säger överläkare Herman Holm, tidigare verksamhetschef för psykiatrin i Malmö.
- De som jag har haft kontakt med, vet inte ens om att det har skett satsningar, säger Nina Frohm, utredare vid Socialstyrelsen.
Men man säger också att pengarna märkts på så sätt att man kunnat satsa på kompetenshöjning av personalen, och förbättrade samarbeten mellan landsting och kommun.
I första delen av ”Det svenska psyket” medverkar de myndigheter som granskat en del av de statliga satsningarna och personal som arbetar inom psykiatrin idag. Och deras slutsats är att resultaten är otydliga.
Kritiken kan sammanfattas med att det varit för lite pengar och att tidsperspektivet har varit för kort. Långsiktighet och tydliga mål för pengasatsningen saknas.
De vittnar om att det har varit svårt att åstadkomma några stora förändringar när landstingen inte har vetat om den statliga satsningen kommer att fortsätta.
Dessutom har psykiatrin svårt att hävda sig i en kamp om resurser med den somatiska vården, det vill säga kroppssjukvården.
Eller som Jonny Samuelsson, som arbetar på en psykiatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, uttrycker situationen:
– Det pratas så mycket bland politiker om satsningar i psykiatrin, men det är inget som vi som jobbar med psykiatri märker. För mig är det mest prat.
- Hade psykvården gjort sitt hade detta inte skett. Vi ser vården som den verkliga gärningsmannen. Anders Moqvist är pappa till Sabina. I september 2003, dagen efter mordet på utrikesminister Anna Lindh, mördas femåriga Sabina i Arvika av en psykiskt sjuk man. I serien Det svenska psyket berättar han om den dagen då hans dotter dödades på gården vid sitt dagis. Vid flera våldsdåd som inträffade under 2003, visade det sig att gärningsmännen haft kontakt med psykiatrin. Det ledde till en våldsam debatt och krav på reformering av den psykiatriska vården. Sedan dess har staten satsat nästan fem miljarder för att höja kvaliteten på vården. Det första programmet tittar närmare på om de statliga miljarderna sedan 2003 har inneburit någon förbättring.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En rundringning som redaktionen för ”Det svenska psyket” gjort till ansvariga tjänstemän för psykiatrin inom samtliga landsting och regioner visar att pengarna hittills inte gjort särskilt stor skillnad.
- Ute i vården har vi inte märkt att vi fått en ökad budget. Snarare tvärtom, säger överläkare Herman Holm, tidigare verksamhetschef för psykiatrin i Malmö.
- De som jag har haft kontakt med, vet inte ens om att det har skett satsningar, säger Nina Frohm, utredare vid Socialstyrelsen.
Men man säger också att pengarna märkts på så sätt att man kunnat satsa på kompetenshöjning av personalen, och förbättrade samarbeten mellan landsting och kommun.
I första delen av ”Det svenska psyket” medverkar de myndigheter som granskat en del av de statliga satsningarna och personal som arbetar inom psykiatrin idag. Och deras slutsats är att resultaten är otydliga.
Kritiken kan sammanfattas med att det varit för lite pengar och att tidsperspektivet har varit för kort. Långsiktighet och tydliga mål för pengasatsningen saknas.
De vittnar om att det har varit svårt att åstadkomma några stora förändringar när landstingen inte har vetat om den statliga satsningen kommer att fortsätta.
Dessutom har psykiatrin svårt att hävda sig i en kamp om resurser med den somatiska vården, det vill säga kroppssjukvården.
Eller som Jonny Samuelsson, som arbetar på en psykiatrisk avdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, uttrycker situationen:
– Det pratas så mycket bland politiker om satsningar i psykiatrin, men det är inget som vi som jobbar med psykiatri märker. För mig är det mest prat.
29 min