300 episodes

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Medierna Sveriges Radio

    • News

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Ansvarig utgivare: Nina Glans

    Ingen nåd när VLT hängde ut frigiven brottsling, Dubbelfällning av UR, Klanförfattaren rumsren över en natt, Alla vill vara publicister

    Ingen nåd när VLT hängde ut frigiven brottsling, Dubbelfällning av UR, Klanförfattaren rumsren över en natt, Alla vill vara publicister

    Frigiven brottsling fick sitt nya liv uthängt i VLT, Klanförfattaren blev rumsren över en natt, Granskningsnämnden dubbelfäller UR:s dokumentärer, Bråket om vem som bör kalla sig publicist.

    Ingen andra chans för frigiven mördare i VLT Vestmanlands läns tidning, VLT, publicerade i veckan uppgifter om att en man som för 14 år sedan mördat och styckat sin sambo nu återvänt till staden.
    Moraliskt kan vi som samhälle i all evighet diskutera om en styckmördare någonsin kan och bör återfå samhällets fulla förtroende. Men vår rättstradition gör ändå gällande att den som avtjänat sitt straff också har sonat sitt brott.
    Så hur rimligt är det att tidningar hänger ut personer som nyligen muckat från kåken
    Reporter: Tonchi Percan. UR fälls för uppmärksammade dokumentärer granskade i Medierna I veckan kom beskedet att Utbildningsradio fälls dubbelt för att ha brustit i fråga om opartiskhet.
    Det första fallet gäller en serie om Tibet. UR visade den som dokumentär, trots att det rörde sig om en ensidig kinesisk propagandafilm.
    Det andra fallet handlar om en hyllningsfilm till Hare Krishna. Den visade UR utan att det framgick för tittarna att den var gjord av rörelsen själva.
    Efter veckans fällningar tyckte vi det var dags att återvända och fråga UR:s högsta chef vad som hänt sen sist.
    Reporter: Therese Rosenvinge. Per Brinkemo från kylan till klanexpert Nyheten om att polisen känner till ett fyrtiotal kriminella klaner fick stort genomslag. Men det var knappast antalet som gjorde att det tog skruv, snarare var det att polisen använde just begreppet klan.
    En person som tidigare skrivit om klaner och då anklagats för rasism är Per Brinkemo. Nu är han istället inne i värmen och fått agera expert i soffa efter soffa.
    Reporter Evalisa Wallin ringde upp honom. Alla vill vara publicister I veckan blossade en något oväntad namnstrid plötsligt upp i mediernas lilla värld. Den handlar om att branschorganisationen Sveriges Tidskrifter vill byta namn till Sveriges Publicister.
    Ett utmärkt namnförslag tycker en enig styrelse för Sveriges Tidsskrifter. Ett totalt värdelöst namn, tycker dock Robert Aschberg, ordförande i den över 100 år gamla organisationen Publicistklubben Sverige.

    Reporter: Johan Cedersjö.

    • 34 min
    Aftonbladet hänger ut riksdagsman för klansamröre, Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier, Krislagar används för coronasekretess

    Aftonbladet hänger ut riksdagsman för klansamröre, Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier, Krislagar används för coronasekretess

    Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med en kriminell klan. Men vilka belägg hade tidningen? Pressetiska överväganden när anhöriga till den som porträtteras anklagas för mörka trauman. Och så om att Socialstyrelsen använder krislagar för att belägga coronauppgifter med sekretess.

    Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med kriminell klan Aftonbladet hängde i veckan ut en riksdagsledamot för att ha nära anknytning till ett kriminellt nätverk, eller som det numera heter klan. Det var en stort uppslagen nyhet både i papper och på webben. Det var riksdagsledamotens namn och bild och det var tillhörande krönika och TV-inslag.
    Aftonbladet baserade anklagelserna på en hemlig polisrapport som tidningen kunnat ta del av. I den ska det ha framgått att politikern haft "nära anknytning" till nätverket. Men någon mer information än så får inte vi som läser. Och några mer detaljer om fallet, verkar inte heller tidningen ha haft.
    Reporter: Johan Cedersjö
    Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier  Alla har rätt till sin egen historia, men ens egen historia innehåller alltid andra personer. Det här är ett pressetiskt dilemma. För hur ska en ansvarig publicist agera när porträtterade personer berättar om såriga och tragiska händelser som format dem, händelser som ger djup och förståelse för den intervjuade personen men som samtidigt ofta blir mer eller mindre direkta anklagelser mot anhöriga och familj?
    Erik Petersson har ägnat veckan åt det här dilemmat. Och han gör det med avstamp i en författarintervju med Helena Reje i Hemmets veckotidning. En publicering som i veckan fälldes i Mediernas etiknämnd.
    Socialstyrelsen använder krislagar för coronasekretess Nu ska vi fortsätta vår granskning av hur offentlighetsprincipen fungerat under coronakrisen. Det har ju varit ett enormt tryck på myndigheterna och pandemin kan ju ses som ett stresstest på hur den öppenhet vi ofta skryter med fungerat när det verkligen gäller. Socialstyrelsen har spelat en central roll under Corona. De har fungerat som en sambandscentral för landets kommuner och regioner och har därför haft tillgång till uppgifter av stort intresse för journalister och allmänhet.
    Men när Socialstyrelsen, för första gången, bestämde sig för att använda en sekretessparagraf som gäller för fredstida kris, blev medieföretagen tagna på sängen. Irritationen har under våren varit stor och branschorganisationen TU Medier i Sverige har nu begärt att regeringen tillsätter en utredning som går till botten med om myndigheterna mörkat under Corona.
    Tonchi Percan är reporter.

    • 34 min
    Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär, Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire, Ökande priser för journalistvisum i Afrika

    Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär, Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire, Ökande priser för journalistvisum i Afrika

    Skogsbolagen rasar mot SVT:s skogsdokumentär. Vi ställer oss mitt i bråket mellan Claes de Faire och Dagens Nyheter. Om journalistvisum, vars priser skjuter i höjden i Afrika.

    Propagandaanklagelse mot SVT:s skogsdokumentär Just nu pågår en utredning om den svenska skogspolitiken. Resultatet ska läggas fram i november och utredningen ska då bland annat ta ställning till omstridda frågor såsom äganderättens styrka och hur olika former av bevarande av skogen utformas.
    Mitt i det här politiskt heta läget valde SVT att sända en inköpt dokumentär med namnet När skogen tystnar.
    I filmen berörs, iallfall indirekt, flera av frågorna som nu ska avgöras politiskt. Men filmen den ger bara den ena sidans argument. Dokumentären har dessutom gjorts i samarbete med Världsnaturfoden: WWF en av miljörörelsens starkaste lobbygrupper.
    Reporter: Erik Petersson.
    Uppdatering: Enligt Världsnaturfonden WWF var de bilder som WWF köpte av produktionsbolaget bakom filmen När skogen tystnar, inte ett ekonomiskt stöd till filmen, utan ett gängse förfarande för inköp av naturbilder.  Mitt i bråket mellan DN och Claes de Faire En mediekrönika i Dagens Nyheter från förra veckan har rört upp ett högoktanigt bråk mellan den mediala mångsysslaren Claes de Faire och DN:s chefredaktör Peter Wolodarski.
    Det handlar om tidningen Mitt-i som de Faire i juni var med och sälja samtidigt som han agerade som chefredaktör.
    Det är rallarsvingar åt många håll, anklagelser om girighet och senfärdiga rättelser. Hot om att stämma för förtal har hängt i luften.
    Reporter Tonchi Percan har i veckan försökt få ordning i klassen och reda ut var det här slutligen har landat. Priser för journalistvisum i Afrika skjuter i höjden Nu ska vi till Afrika där flera länder på senare år kraftigt höjt avgifterna för utländska journalister som vill bevaka händelser på plats.
    Ett tillstånd för att resa in i ett land kan idag kosta tiotusen kronor, vilket gör att priserna för en reportageresa många gånger hamnar långt över vad en frilansjournalist sen kan sälja sitt reportage för.
    Vad betyder det här för lokalbefolkningen och demokratin? Och vilka berättelser riskerar publiken att gå miste om när utvecklingen i praktiken leder till att journalister stängs ute?
    Frilansjournalisten Sara Assarsson har besökt konfliktdrabbade Kongo-Kinshasa som blivit ett av de dyraste länderna på kontinenten att rapportera ifrån.

    • 34 min
    Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid, tysta medier när artist uthängd på metoo-vis, TT jagar bildsynder

    Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid, tysta medier när artist uthängd på metoo-vis, TT jagar bildsynder

    Kammarrätter ger kommunerna bakläxa för mörkning. Vi har sammanställt alla domar från pandemin. Etablerade medier tysta när nytt metoofall exploderat på sociala medier. Nyhetsbyrån TT:s jagar gamla bildpubliceringar.

    Bakläxa för myndigheter när offentlighetsprincipen prövas under Covid Man brukar säga att ett samhälles principer testas bäst i en kris. Så låt oss idag börja med att se Coronakrisen som ett enormt stresstest för den svenska offentlighetsprincipen.
    Hur väl har då den öppenhet, insyn och transparens som vi så ofta skryter med fungerat när det har gällt som allra mest?
    Ett svar på den frågan finns hos kammarrätterna. Det är nämligen de som avgör om myndigheter har gjort rätt eller fel när de har nekat journalister att få ta del av allmänna handlingar.
    Reporter: Tonchi Percan. Tysta medier när artist uthängd på metoo-vis Under sommaren har debatten om medieetiken under metoo åter blossat upp. Åsa Lindeborgs bok "Året med 13 månader" kan stå som det tydligaste exemplet.
    Var metoo-hösten med de många namngivningarna och personliga historierna ett undantagstillstånd, eller markerade den snarare en start på en ny medieetik?
    I veckan dök en historia upp i sociala medier som nog kan göra dem som ställer sig den typen av frågor något klokare.
    Reporter: Erik Petersson. TT på jakt efter bildsyndare rör upp känslor Sen 2018 driver TT tillsammans med ett danskt företag, Copyright Agent, ett arbete för att söka igenom nätet efter bilder som används utan giltiga rättigheter.
    Det är ett enormt arbete som en liten robot dagligen utför. Den skannar miljontals webbadresser och hittar olovligen använda TT-bilder hos allt från stora multinationella företag till små bostadsrättsföreningar.
    Internationellt är det här inget nytt. Stora bildbyråer har använt liknande tjänster i Tyskland, USA och i alla nordiska grannländer finns samma sak.
    Men utanför Sverige har det här lett till en mycket större debatt. För hur rimligt är det, undrar kritikerna, att bilder som då, säg för 8-10 år sen publicerades på en blogg, nu 2020 får kravbrev på tusentals kronor?
    Reporter: Johan Cedersjö.

    • 34 min
    Svåra beslut om intervju av anhöriga vid dödsfall. Hur starkt är skyddet för public service? Jämtlands tidning publicerade glåpord

    Svåra beslut om intervju av anhöriga vid dödsfall. Hur starkt är skyddet för public service? Jämtlands tidning publicerade glåpord

    Om de svåra beslut som omgärdar intervjuer med nära anhöriga vid dödsfall. Vi reder ut hur starkt skyddet för public service faktiskt är. Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension och så bråk om distribution av tidningar på landsbygden.

    Svåra beslut vid intervjuer av anhöriga Publicistiska regler säger att medier ska ta särskilt hänsyn till anhöriga och till barn. Förra veckan drunknade Rais, 6år, i Skåne och i somras blev en 12-årig flicka dödad i Botkyrka i det pågående gängkriget. Och det blev många artiklar i pressen. Både mamman till Rais och bästisar till den 12-åriga flickan intervjuades. Vilken hänsyn tar svenska medier egentligen till anhöriga när det publicistiska läget är skarpt?
    Hur starkt skydd har public service, nu när det inte blir grundlagsskydd Förra veckan blev det klart att det inte blir ett grundlagsskydd för public service,   politikerna kom inte överens. Men hur robust är det system för oberoende som vi har nu? Vad skulle politikerna faktiskt behöva göra för att rasera oberoendet? Och vilken roll skulle en formulering i grundlagen om att public service ska behållas oberoende faktiskt spela?
      Jämtlands tidning publicerade glåpord i en bokrecension För några veckor sen kom boken Mitt liv: inget försvarstal, (12 augusti) - Daniel Kindbergs memoarer. Den omstridde förre ordföranden i succéklubben Östersunds FK som dömdes till fängelse och näringsförbud i tingsrätten efter att ha svindlat till sig pengar och plundrat det kommunala bostadsbolaget. Men när boken recenserades i Jämtlands Tidning gick något snett. En elak och kränkande mening - som ingen först ville kännas vid - hade letat sig in i texten.
    Bråk om distribution av tidningar på landsbygden Ett storbråk har brutit ut mellan Barometern och Post Nord. Under rubriken Stoppa posttraumat kritiserar Barometerns ledare Post Nord, som inte längre vill köra ut tidningar med posten till läsarna längst ut på landsbygden varje dag. Barometern menar att det är Postens samhällsuppdrag, medan Posten tycker att kritiken är oschysst - tidningarna lämnade sina läsare i landets avkrokar i sticket för länge sen.

    • 34 min
    SVT:s TikTok-förbud och det globala tech-kriget, bankernas sparekonomer som experter, PR-striden runt raffinaderiet i Lysekil

    SVT:s TikTok-förbud och det globala tech-kriget, bankernas sparekonomer som experter, PR-striden runt raffinaderiet i Lysekil

    Varför förbjuder SVT TikTok just nu? Om hur det globala tech-kriget kan leda till "splinternet". Experter med egenintressen när bankers sparekonomer intervjuas. Och hur striden om raffinaderiet i Lysekil blivit en strid om köpta artiklar och annonsformat.

    Varför ratar SVT TikTok just nu? Det globala sociala medier-kriget har trappats upp. I USA har TikTok blivit storpolitik. Och här i Sverige fick TikTok-debatten  ny fart efter nyheten om att SVT och Sveriges Radio förbjuder TikTok i tjänstetelefoner. Är appen en sådan säkerhetsrisk som public service-bolagen hävdar? Och vad händer i större perspektivet om fler hakar på och TikTok försvinner helt? Reporter: Katarina Andersson
    Om mediers kärlek till bankernas sparekonomer De är tillgängliga och kommunikativa och extremt skickliga på att ge reportrar just de citat som kan få en artikel om bolåneräntor, fondplaceringar och pensionsförsäkringar att lyfta. Men det flitiga intervjuandet av bankers sparekonomer går också att problematisera. Hade medier accepterat motsvarande egenintressen på andra områden? Eller råder helt enkelt lite andra regler inom ekonomijournalistiken? Reporter: Therese Rosenvinge Så blev PR-striden om raffinaderiet i Lysekil en strid om köpta artiklar Idag höjer knappast någon på ögonbrynen åt reklamartiklar som liknar journalistik. Det har också blivit klarare vilka regler som ska gälla för märkning. Men gränser fortsätter att utmanas och PR-strategier förfinas. Tonchi Percan har tittat närmre på PR-striden runt oljeraffinaderiet i Lysekil. Där har Preem har köpt massor av reklamartiklar i medier för att bilda opinion. Samtidigt som deras ärkefiende i frågan, Greenpeace, valt strategin att ge sig på reklamkampanjen rättsligt.

    • 34 min

Top Podcasts In News

Listeners Also Subscribed To

More by Sveriges Radio