Stil Sveriges Radio

Demi Moore och Pamela Anderson har gjort storstilad comeback. Och det genom att medvetet använda sig av mode och skönhet som en sorts PR-strategi.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Demi Moore och Pamela Anderson är förvisso väldigt olika sinsemellan, men båda har blivit enormt uppmärksammade för sin stil, på olika vis. De har skapat rubriker som: ”Så blev Demi Moore en ny modeälskling vid 61 års ålder” och ”Pamela Anderson har en ny signaturlook – ingen makeup”. Det har gett resultat. I år har båda dessa kvinnor gjort succé i modevärlden och har använt uppmärksamheten för att få fart på sina karriärer – som går som smort just nu.
Spaltkilometer av hyllande texter har skrivits om Pamela Andersons mod att under modeveckorna i vintras visa upp sitt osminkade fejs och ingen verkar idag kunna få nog av att titta på Demi Moore i det ena eleganta designerplagget efter det andra.
I veckans program pratar vi med Göteborgs-Postens kulturchef Johan Hilton om den satiriska komediserien The Comeback från 2005, en samtida klassiker. I den spelar Lisa Kudrow den avdankade sitcom-stjärnan Valerie Cherish. Hon har inte haft en framgångsrik roll på många år, men nu ska hon göra comeback i en ny sitcom. Det går sådär...
Vi pratar också med musikjournalisten Tina Mehrafzoon om den brittiska artisten Raye, som efter år att motgångar nu har fått sitt stora genombrott. Så sent som i mars i år slog hon rekord i antalet vunna priser på Brit Awards och hennes genombrott har kallats för en av pophistoriens allra bästa comeback-berättelser. Och så pratar vi med den australiensiska filmkritikern Michael Adams om hur dålig en dålig film egentligen kan bli, något han undersökt i sin bok Showgirls, Teen Wolves, and Astro Zombies: A Film Critic's Year-Long Quest to Find the Worst Movie Ever Made.
Veckans gäst är Hedvig von Mentzer, journalist specialiserad på skönhet.

Balkongen används av kungligheter, politiker och hobbyodlare. Varje år är den föremål för oändligt många goda råd om hur den kan inredas på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Denna lilla rektangel, på några få kvadratmeter, som vi varje vår och sommar tränger in stolar och bord och krukor med pelargonier på – om den inte används som förråd för cyklar, gamla möbler och skrymmande sportutrustning, förstås. Men rent generellt gillar vi balkonger här i Sverige. Sedan de på 1900- talet började uppföras även på enklare hus, och inte bara på palatsliknande byggnader, har de blivit självklara delar av moderna bostäder. Men också avundsvärda, för alla lägenheter är ju inte utrustade med en liten privat plats där man kan få en nypa luft, odla blommor och tomater – eller lufta katten på.
Det gjorde de gamla grekerna redan under den mykenska kulturen runt 1600 före Kristus. Uppfinningen, eller snarare idén om ett luftigt extrarum, togs senare över av romarna, som produktutvecklade balkongerna och gav dem ett nytt syfte – de blev ett ställe för maktens män att visa upp sig på.

I veckans program pratar vi med chefredaktören för Svensk damtidning Johan T Lindwall om hur kungligheter använder balkongen. Vi reder också ut varför Eduard Manets målning av en balkong skapade rabalder i Paris samt diskuterar orimliga inredningsideal för dessa få kvadratmeter med magasinet Residence redaktionschef Imke Janoschek.

Gäst i studion är arkitekturhistorikern Martin Rörby.

Vesta Tilley blev världsberömd genom att klä sig, och uppträda, som en man. En talang som gjorde henne till välbetald superstjärna i början av 1900-talet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I slutet av 1800-talet inledde brittiska Vesta Tilley sin karriär som imitatör av män, för att med åren bara bli mer och mer populär. Hon älskades av både män och kvinnor som inte kunde få nog av denna entertainer som på pricken och med perfekt komisk tajming kunde härma olika typer av män, och driva med deras later och laster.
En förmåga som gjorde Vesta Tilley till en superstjärna som inte bara uppträdde över hela Storbritannien, hon reste hela sex gånger på turné i USA. Hon blev fotograferad för tidningar och så förföljd av fans att hon behövde hjälp av polisen för att skydda sig från entusiastiska beundrare.
Men hon var inte den enda. Det fanns faktiskt andra kvinnor som uppträdde som män på scen. För själva konceptet var hon inte ensam om vid tiden. Men, ingen av dem kom riktigt i närheten av Vesta Tilleys enorma popularitet.
I veckans program träffar vi en av dragkingen Liam Teasem, som tidigare i år nominerades i kategorin ”Årets drag” på QX-galan. Bakom denna bad boy-persona med mörkt hår och sängkammarblick står skådespelaren Jenny Wellander Bergman.
Vi undersöker också varför kjolar på män verkar vara en så svår kombo. Och så tar vi en titt på filmen After the Ball från 1957, som handlar om Vesta Tilley.
Veckans gäst är Tiina Rosenberg, professor emerita i teater- och genusvetenskap.

Makeup och mode har alltid hängt ihop. Men under 90-talet började sminkningarna bli lika uppmärksammade som kläderna på catwalken. En av de stora anledningarna till det stavas: Pat McGrath.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den brittiska makeupartisten Pat McGrath omnämns ofta som ” den mest inflytelserika makeupartisten någonsin”. Hennes sätt att använda kosmetik som ett verktyg för att skapa en sorts moderna konstverk har inte bara gjort henne världsberömd, utan även fått henne adlad av den brittiska drottningen. 2020 blev Pat McGrath utsedd till “Dame of the British Empire” för sitt arbete inom mode- och skönhetsbranschen, och för sin strävan efter mångfald inom detsamma.
Men så har den idag (snart) 58 år gamla Pat McGrath jobbat länge, och mycket. Hon är en av de mest efterfrågade av de stora modehusen, som ända sedan 1990-talet vill att just hon ska mejka deras modeller inför visningar. Men så är det där som hon har briljerat genom fantasifulla och innovativa sminkningar som gett eko, långt utan för catwalken. 
Och det är just tack vare en visning som hennes namn är i ropet lite extra, just nu. För det var inte bara kläderna som John Galliano gjorde för modehuset Margiela för sommaren 2024 som fick internet att spraka av glädje, i början av januari. Minst lika hyllad, om inte mer faktiskt, blev modellernas makeup. De såg ut som blanka och släta porslinsdockor, nästan overkligt vackra – och lite skrämmande. Många undrade hur hade hon lyckats med det här? Vad hade hon använt sig av?
I veckans Stil smaskar vi på med smink så det står härliga till, och tar en titt på den banbrytande brittiska makeupartisten. Vi berättar även historien om en svensk makeupartist som under mitten av 1900-talet blev en av Europas mest eftertraktade. Hennes namn var Eivy Flodin och hela vägen från Eskilstuna tog hon sig in i modevärldens finaste rum i Paris.
Vi pratar även med konstnären Marie-Louise Ekman om hennes relation till makeup och så beger vi oss in i filmens värld för att titta närmare på hur smink används för att förvandla skådespelare till monster. Vi ringer upp de hårt arbetande maskörerna Eva von Bahr och Love Larsson, som utmärkt sig med sina häpnadsväckande transformationer och med dem gjort internationell succé.
Veckans gäst är Wencke Hughes, makeupartist och grundare av Cow Parfymeri.

Gång på gång har dess död utropats. Men lika många gånger har den högsta sömnadskonsten, haute couturen, överlevt. Nu syns återigen ett växande intresse, och ny respekt för den finaste klädkonsten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den högsta sömnadskonsten, haute couture, är van att betraktas som så dammig och gammalmodig att den skulle vara nära att förtvina och dö och begravas och helt och hållet försvinna. Men, den har överlevt alla typer av trender – och lågkonjunkturer – och betraktas idag med ett helt nytt intresse, och ny respekt. Och allt fler märken strävar numera efter att skapa vackra kläder av hög kvalitet som kan klassas som ”couture”. Frågan är förstås – varför det?
Vi beger oss till Beckmans Designhögskola och träffar modeskaparen Pär Engsheden, som gjort sig känd för sina couturekreationer och som ansvarar för skolans modeutbildning. Häromåret la till undervisning i couturedesign på modeutbildningens schema, och han ser flera anledningar till couturens comeback.
Vi pratar även med doktorn i modevetenskap Philip Warkander om couturens motpol, det ultrasnabba så kallade 'fast fashion'. Från nätmodeföretag kan kunderna till iögonfallande låga priser klicka hem den senaste mikrotrendens plagg, men inte sällan är det inte samma kläder som på hemsidans bilder som dimper ner i brevlådan. Något skådisen och regissören Magnus Skogsberg fått lära sig den hårda vägen.
Vi tittar även närmare på ett modekoncept som dykt upp med sociala mediers framväxt, nämligen så kallade 'fashion gimmicks', det vill säga hur modeföretagen genom mer eller mindre raffinerade tilltag försöker skapa virala ögonblick i sina visningar. Men frågan är om ett gimmick-genomslag på sociala medier i det långa loppet leder företagsmässig framgång.
Veckans gäst är Alice Aveshagen, reporter och skribent på Svenska Dagbladet.

I veckans Stil ska vi bada badkar och sitta på toaletter gjorda av äkta guld. Vi ska nämligen bege oss in i badrummet det rum i våra hem som är tillägnat den avklädda kroppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans program träffar vi artisten Adam Taal som älskar att bada badkar. Vi dyker ner i konsthistorien tillsammans med Moderna Museets chef Gitte Ørskou för att titta på toaletter i konsten. Etnologen Kristina Lund berättar om badrummets historia och hur Sverige gick från smutsigt och fattigt till rent och modernt. Och så tar vi en en titt på löddrande tvålreklam (bland annat skapad av ingen annan än Ingemar Bergman) och gör ett besök på utedasset.
Veckans programledare är Erik Sjölin.