300 episodi

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

Språket Sveriges Radio

    • Scienze

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

    Släkten är värst (att benämna)

    Släkten är värst (att benämna)

    Det handlar om hur vi benämner släktband. Är svenskan mer eller mindre noggrann med familjerelationer än andra språk? Och vilken roll spelar familjen för vilket smeknamn man får?

    Veckans språkfrågor
    Isländskan har särskilda ord för de olika kombinationerna förälder/barn. Mor och dotter heter mæðgur, mor och son mæðgin. Far och son heter feðgar, far och dotter feðgin. Har det funnits även i svenskan?
    I svenskan finns de specifika orden kusin, syssling och brylling. Vilka andra språk är lika noggranna som svenskan? Och finns det språk som har fler ord för nivåerna i släktträdet?
    Vilken roll spelar familjen för hur vi får våra smeknamn?
    Varför använder man ordet farbror  som tydligt betyder fars bror för att beskriva en gammal man?
    Vad ska vi kalla vår dotters mans föräldrar?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Vårda språket! Men hur?

    Vårda språket! Men hur?

    Svenska språket ska vårdas, det enligt ett statligt beslut. Men hur intensiv ska vården vara? Där går åsikterna isär. I veckans avsnitt tittar vi på språkvården förr och nu, och låter Språkrådet möta debatten.

    Veckans språkfrågor
    Varför kan språkexperter så sällan säga hur ett ord bör uttalas?
    Hur var språkvården förr?
    Vad är språkvård idag?
    Varför behöver språket vårdas?
    Hur påverkas Språkrådets rekommendationer av att det är en del av en statlig myndighet?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Sofia Tingsell, språkvårdare på Språkrådet, som är organiserat inom Institutet för språk och folkminnen. Programledare Emma Engström.
    Biografin om Bertil Molde som nämns i programmet är skriven av Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi och har den preliminära titeln "Bertil Molde. Språkvårdare och folkbildare". Utkommer senare i år.

    • 30 min
    Lyssnarnas bästa: konsultsvenska och dickadarier

    Lyssnarnas bästa: konsultsvenska och dickadarier

    Redaktionen tar upp några av lyssnarnas bästa frågor. Henrik Rosenkvist går till botten med uttryck som "vi vill fred" och "vi växer ditt företag", och nosar upp ett alternativt ursprung till ordet "dönicke".

    Veckans språkfrågor
    Varför uppstår uttryck som "vi vill fred" eller "han vill kärlek"? Det låter konstigt.
    Det finns chefssekreterare, chefsadministratör och chefsdirigent, men hur förhåller de sig till varandra, och varför ska det vara ett foge-s?
    Vad är bakgrunden till ordet dickadarier? Och är det besläktat med det tyska ordet döneken?
    Ett konsultföretag annonserar: "Vi växer ditt företag". Kan man uttrycka sig så?
    Vad händer om man tar bort bokstaven o från ogin, otymplig, ofantlig och ohemul? Det vill säga, finns orden gin, tymplig, fantlig och hemul?

    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Fem svårigheter för nya svensktalare

    Fem svårigheter för nya svensktalare

    Hur svårt är det att lära sig svenska? För vilka språkgrupper är det klurigast? I det här avsnittet listar Henrik Rosenkvist de fem största hindren att ta sig över för den som är ny i språket.

    Veckans språkfrågor
    Vilka språktalare har svårt respektive lätt att lära sig svenska?
    Hur troligt är det att sj-ljudet (7-ljudet) och tj-ljudet (20-ljudet) kan stavas enklare i framtiden? Kan vi låna tydligare tecken från andra språk, som till exempel turkiskan?
    När det uppstår nya substantiv i svenskan, som tweet och aina, hur vet man om de är ett-ord eller en-ord, det vill säga vilket genus de har?
    Kommer den svenska ordföljden att förändras på grund av att många som är nya i språket bryter mot den?
    Hur svårt är svenska språket att lära sig generellt?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

    De fem svåraste sakerna att lära som ny i svenskan, enligt Henrik Rosenkvist:

    Att uttala sj-ljudet (7-ljudet).
    Att lära sig ordföljden och där skilja mellan huvudsats: V2-regeln (verbet på andra plats, den så kallade subjekt-verb-objekt-ordningen) respektive bisats: BIFF-regeln (I bisats kommer inte före det första verbet).
    Att uttala u och y.
    Accent, det vill säga att lära sig uttala ordpar som stegen och stegen, tomten och tomten, anden och anden.
    Om substantiv är en-ord eller ett-ord, det vill säga genus.

    • 30 min
    Din atletiska guide till gymspråket

    Din atletiska guide till gymspråket

    Att gå på gym är inte bara tungt. Det kan vara svårt att tränga igenom de många ord och begrepp som är unika för gymkulturen. Ylva Byrman ger oss bakgrunden till några av de svenska och engelska termerna, och föreslår nya.

    Veckans språkfrågor
    Varför heter alla övningar på gym numera något på engelska och inte de svenska benämningar som redan finns?
    Vad är bakgrunden till ordet valvstupstående?
    Kan man säga atlet om idrottsmän, till exempel friidrottare?
    Vad kommer det svenska ordet hantel från?
    Finns det ett svenskt ord för kettlebell?
    Vad betyder burpee, klova, discogymma och räckhäv?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Clara Fröberg, träningsinstruktör. Programledare, Emma Engström.

    Med i avsnittet finns ett klipp från kortfilmen "Frisksport", av Karl-Erik Alberts från 1939, SVT Öppet arkiv.

    Ord som förekommer i avsnittet
    räckhäv chins/pull ups (eng)
    discogymma
    klova
    burpee (eng) specialare
    hantel dumbbell (eng)
    skivstång barbell (eng)
    kettlebell (eng) Ylva Byrmans svenska alternativ: kittelklot (inspirerad av engelskan), rysshantel/ryssklot (inspirerad av ryska ursprunget), klotvikt eller öglehantel (inspirerad av formen), svingklot (inspirerad av användning). Emma Engströms favorit: kaffekula (inspirerad av ett språkligt missförstånd)

    • 30 min
    Romani – från Indien till sociala medier

    Romani – från Indien till sociala medier

    Romani har talats i Sverige i åtminstone 500 år. I veckans avsnitt får Språket besök av den nya läsambassadören Bagir Kwiek, som ska få fler att läsa och känna till romska berättelser. Men vad är hans egen språkbakgrund och varför brinner han för romani?

    Veckans språkfrågor
    När regerade romani, det vill säga när och varför blev det modernt att ta in romska ord i svenskan?
    Om man jämför med samiska, hur många romska lånord finns det i svenska?
    Varför innehåller just Jönköpingsdialekten ord på romani?
    Hur kan man se romernas historia i språket?

    Lästips:
    Romani i svenskan: storstadsslang och standardspråk, Gerd Carling. 2005
    Ordbok över svensk romani. Resandefolkets språk och sånger, Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf. 2008. Inledning och grammatik och bearbetning av Gerd Carling.
    Romer 500 år i Sverige. Språk, kultur och identitet, Gerd Carling, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Lenny Lindell, Allan Schwartz. 2016
    Länktips:
    https://www.minoritet.se/
    https://riksarkivet.se/motkallorna/meromromerochresande
    https://www.isof.se/sprak/minoritetssprak/romska.html

    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Bagir Kwiek, Sveriges läsambassadör, utnämnd av Kulturrådet. Programledare Emma Engström.

    • 30 min

Top podcast nella categoria Scienze

Gli ascoltatori si sono iscritti anche a

Altri contenuti di Sveriges Radio