EBA-podden EBA-podden

Lokala och nationella aktörer är de första som kan agera i humanitära kriser och är dessutom centrala i fråga om ett långsiktigt engagemang. Ändå är de strukturellt marginaliserade av det internationella humanitära systemet. I detta avsnitt av EBA-podden diskuterar Sofia H Karlsson, UD, Anna Rahm, Sida och Johan Schaar, tidigare vice ordförande i EBA, vikten av att arbeta med lokala organisationer inom humanitärt bistånd. Vad har vi lyckats med och vilka utmaningar kvarstår?

Ett poddavsnitt om vad som karaktäriserade utvecklingen i världen under det senaste året och betydelsen för det svenska biståndet. Vad EBA fokuserade på, och vilka lärdomar vi kan dra från det. Och om framtiden – vad som syns på horisonten och vad kan det ha för betydelse för Sverige och det svenska biståndet.
I studion Torbjörn Becker, EBAs ordförande och direktör för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm
Och Malin Oud, ledamot i EBAs expertgrupp och chef för Raoul Wallenberginstitutets Stockholmskontor
Och som alltid, Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA

Under 1980-talet spred sig skräcken över dåtidens ”pest” – aids runtom i världen. Idag, 40 år senare är hiv, med rätt behandling, en kronisk sjukdom som man kan leva med, utan risk för smittspridning. Under hela den här perioden har arbetet mot hiv varit en stor och viktig del av det svenska biståndet.
Under senare år har vi haft ytterligare en global hälsokris, covid-pandemin, som har haft mycket stora, både direkta och indirekta, konsekvenser för enskilda människor runtom i världen. Bland annat ökade fattigdomen drastiskt under pandemin. Covids konsekvenser kommer att vara en viktig utgångspunkt för det svenska biståndet under lång tid framöver. Och samtidigt finns hela tiden risken för nya epidemier och pandemier, som riskerar människors hälsa och välstånd världen över.
I detta avsnitt av EBA-podden pratar vi om pandemier och epidemier och biståndets roll. Vilka lärdomar kan vi dra av det långa hiv-biståndet och den senaste covid-pandemin. Númi Östlund från EBA talar med två experter på folkhälsa och bistånd: Malin Ahrne, utredningssekreterare på EBA och Anders Tegnell, statsepidemiolog under covid-pandemin och nu senior rådgivare på Folkhälsomyndigheten.

I det här avsnittet av podden diskuterar vi en av regeringens målsättningar i utvecklingspolitiken – att bekämpa fattigdom genom jobbskapande. Är ett fokus på sysselsättning och jobbskapande nytt för svenskt bistånd och vilka utmaningar innebär det? Vad är det för skillnad mellan att främja jobbskapande, sysselsättning och försörjningsmöjligheter och hur arbetar Sida med detta idag? I programmet diskuterar vi också möjligheterna att skapa hållbara jobb genom bistånd, utifrån behovet av hållbar sysselsättning för ytterligare 600 miljoner människor till år 2030.

Medverkar gör Elisabeth Montgomery, ämnesföreträdare för sysselsättning och marknadsutveckling på Sida och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Regleringsbrev är regeringens verktyg för att besluta den årliga inriktningen för sina myndigheter. I det här avsnittet diskuterar vi regleringsbreven inom biståndet, och vad de kan betyda för det svenska biståndet i år och framöver. Fokus i samtalet är regleringsbreven för Sida och Folke Bernadotteakademin (FBA). Vad är de stora nyheterna för året, och vilka är de viktigaste uppdragen? Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.

Så har den kommit, regeringens reformagenda för biståndet. Under titeln Bistånd för en ny era: frihet, egenmakt och hållbar tillväxt presenterar regeringen riktningen för det svenska biståndet för kommande år. Men vad är det egentligen för beslut, och vad är de viktigaste innehållet? Vi gör en första analys av beslutet, och diskuterar vad det kan innebära för Sveriges bistånd. Medverkar gör Jan Pettersson, kanslichef på EBA och Númi Östlund, utredningssekreterare på EBA.