Matarvspodden Göteborgs universitet

Vegetarisk kost är en av de uppåtgående mattrenderna 2024. Inställningen till vegetarisk mat har dock gått i vågor och från att grönsaker varit en del av tallriksmodellen i skolköken erbjuds idag vegetariska rätter som självklara lunchalternativ. Vi diskuterar vegetarisk kost och trender tillsammans med Christel Larsson, professor i kostvetenskap, och Eva Knuts, forskare i etnologi, vid Göteborgs universitet. Vi pratar attityder till vegetarisk kost, mat och hälsa, ungdomars matvanor och olika tender. Vi lär oss mer om matnormer, utrymmesmat och uteslutarkost.

Medverkande:Christel Larsson, professor, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitetEva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitetLisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Mat och recept fyller våra sociala medier och lockar till matlagning och bakning. Men vilka är de heta trenderna och vad gömmer sig för kulturarv bakom allas vårt fredagsmys och grannens utekök? Matarvspodden fördjupar sig i mat och prylar för fredagsmys och utekök och reder ut olika trådar av kulturarv som ligger bakom dessa matarvstrender tillsammans med etnologen Eva Knuts och arkeologen Maria Persson, Göteborgs universitet.
 
Deltagare:
Maria Persson, arkeolog och kulturarvsforskare, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
Eva Knuts, etnolog, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Mat är något vi alla kan relatera till. Så även när maten dyker upp i museet. Men hur kan man jobba med mat i utställningar? Kan maten fungera som en länk mellan dagens museibesökare och dåtidens människor och deras levnadsvillkor? Matarvspodden fångar upp två olika museer och pratar mat och måltidstraditioner från olika tider och platser i Sverige. Vilka mattraditioner skymtar fram i deras magasin? Vi djupdyker i allmogekost och slottsmåltider när vi pratar matarv med koppling till Svaneholms slotts museum och Rydals museum.Deltagare:
Julia Håkansson, doktor i historia och historiedidaktik, Malmö universitet
Christina Shearer, etnolog och intendent, Rydals museum
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Matarvspodden möter historikern Erik Hallberg och tar er med på en tur bland några svenska krogklassiker och andra kända maträtter. Vad hittar man för uppgifter i den svenska pressdatabasen om olika krogrätter? När blev rätterna populära och äts de än? Det pratas bland annat om Biff Greta, Sjötunga Walewska, Janssons frestelse och Lappskojs. Det blir recepthistoria och trender i maträtter i svenska krogmiljöer.



Deltagare: Erik
Hallberg, universitetslektor i historia, Institutionen för historiska studier,
Göteborgs universitet
Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator


Producent: Jenny Högström Berntson,
Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet
Ljudtekniker: Mikael Werliin, Medieteknik, Göteborgs universitet

Redan 1770 hade kemisten Torbern Bergman lyckats framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg. En av hans lärjungar började några år senare tillverka mineralvatten i Falun. Under 1800-talet såldes kolsyrat vatten på apotek och i vattenbutiker, och när läsken först kom var det fråga om smaksatt mineralvatten. Under 1800-talet blev sockerdricka i olika former populärt och under 1900-talets första decennium florerade en mängd olika lemonader. Läskedryckstillverkningen tog stora steg framåt under 1910-talet då företagsledare med frikyrklig bakgrund, som Harry Roberts och Anders Lindahl, lanserade drycker som skulle ersätta alkoholhaltiga produkter, såsom Julmust, Champis och Pommac. Under 1920-talet slog sådana drycker igenom i Sverige på grund av den restriktiva alkoholpolitiken. På 1950-talet kom amerikanska läskedrycker som Coca-cola, och på 1980-talet flippade marknaden ordentligt med Vira Blåtira och Fantomen-läsk. Matarvspodden bjuder in till en exposé över läskedryckernas historia i Sverige från slutet av 1770-talet till 2023. Låt er väl smaka!

Musik i podden: ”Hallonsaft”, musik av Pierre Kartner, svensk text av Bo Carlgren, och insjungen av Klasse Möllberg, samt ”Smurfe-Øl”, norsk version med musik av Pierre Kartner och insjungen och med norsk text av Geir Børresen.
Deltagare: Martin Berntson, professor i religionsvetenskap, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet Lisa Haeger, Matarvspoddens moderator

Finns det något genuint svenskt matarv? Mattraditioner ligger oss varmt om hjärtat men internationellt står sig Sverige förhållandevis slätt som matnation om man jämför med länder som Frankrike, Italien eller Japan. Vi firar mat-dagar som Ostronets dag, Kanelbullens dag och Köttbullens dag och vi har specifika rätter och produkter som är ursprungsmärkta. Ikeas köttbullar förknippas med svensk mattradition världen över och internationella turister bjuds in att smaka något genuint svenskt genom deltagande i kräftskivan. Matarvspodden diskuterar olika former av vad som kan kallas svenskt matarv, hur nationella idéer formas och vem som har tolkningsföreträde när det gäller att kalla ett matarv för svenskt.Medverkande:
Mattias Frihammar, etnolog och kulturarvsforskare, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet
Johan Järlehed, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet
Lisa Haeger, moderator