På lantbrukets hållbarhetsfront LRF Västra Sverige & Klimat 2030

Kan algfoder bidra till att minska metanutsläppen från våra svenska kor? Fodertillskott baserade på den tropiska rödalgen Asparagopsis Taxiformis har i studier visat sig ha en kraftigt reducerande effekt på metanbildningen i vommen. Hur produceras denna rödalg, och är det en hållbar lösning för lantbrukare liksom djur och konsumenter? Hur långt har forskningen kommit?


Tips för vidare läsning:

Rödalger som metanreducerande fodertillskott - uppfödningsmodeller och kostnadsberäkning

Kan rödalgen Asparagopsis Taxiformis minska metanproduktionen hos svenska mjölkkor

Methane mitigating feed additives in future dairy production. SLU Examensarbete.  




Musik:https://www.purple-planet.com

Omslagsfoto: Volta Greentech

Kan linser från Kina ersättas med svenskodlade linser? Det
är en fråga vi kommer fördjupa oss i dagens avsnitt. Svag lönsamhet, låg
odlingssäkerhet och outvecklade värdekedjor är några av orsakerna till att det
inte odlas mer proteingrödor för humankonsumtion i Sverige idag. I dagens avsnitt får vi höra projektledaren
Eva-Lena Skalstad berätta om projektet Rätt från slätt, som försökt tackla
några av flaskhalsarna i värdekedjan och lantbrukaren Elin Nilsson som delar
med sig av sina erfarenheter av att odla proteingrödor till humankonsumtion.








Klimat och miljöpåverkan från svenska baljväxter jämfört med
importerade baljväxter: Towards
sustainable consumption of legumes: How origin, processing and transport affect
the environmental impact of pulses

Varifrån kommer baljväxterna som vi hittar i de svenska
livsmedelsbutikerna: Grain
legumes on the Swedish market: origin and pesticide use in the production

Förfruktsvärde: Jordbruksverkets
rekommendationer för gödsling och kalkning 2023  

Mer om projektet Rätt från Slätt kan du läsa här eller på projektets Facebooksida med samma namn

LRF har i sitt energipaket till den nya regeringen skickat med att de gröna näringarna kan tillföra 50 terawattimmar ren energiproduktion om politiska och ekonomiska förutsättningar ges, vilket i så fall skulle motsvara lika mycket energi som den svenska kärnkraften genererar under ett år. Men vad finns det för olika alternativ och affärsmöjligheter när det kommer till gårdsbaserad elproduktion, lagring och konsumtion? I dagens avsnitt berättar årets bonde 2022 Veronica Svenzén hur hon och maken kombinerar både livsmedelsproduktion och energiproduktion på mjölkgården utanför Kalmar. Mats Leijon, professor i elektricitetslära ger oss ett större perspektiv på den energikris vi befinner oss i, både genom att blicka framåt och bakåt i den svenska energihistorien och vi får också höra om hur batterier och energilagring på gården kan bidra både till säkerhet i produktionen och nya affärsmöjligheter.



Länkar och litteraturtips:

https://www.lrf.se/politikochpaverkan/foretagarvillkor-och-konkurrenskraft/Energipaketet/det-ar-dags-att-utnyttja-jord--och-skogsbrukets-fulla-potential/

https://www.ja.se/artikel/2231798/batterier-kan-ge-bde-skerhet-och-inkomst-till-lantbruksfretagen.html

Lantbruksbranschen har åtagit sig att till 2030 vara fossilfri, och för att klara detta kommer ökad elektrifiering vara nödvändigt. Däremot kommer elektrifieringen med både utmaningar och möjligheter. I detta avsnitt berättar Oscar Lagnelöv om sin forskning om elfordon i lantbruket och vi får lära oss mer om eldrivna inomgårdsmaskiner och fältmaskiner som drivs genom batterier eller bränsleceller. Vi får även höra lantbrukaren Christian Olssons berätta om deras ökade elektrifiering på gården, och hur det påverkar deras lönsamhet och arbetsåtgång.

Lästips: 

El-traktorers potential att minska Sveriges klimatpåverkan – En studie av maskinsystem i lantbruket: https://mistrafoodfutures.se/content/uploads/2022/11/mistra-food-futures-report-10-web.pdf



Rapport om Lantbrukets elektrifiering: https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/om-slu/orter/skara/vastsvenska-gruppen/lantbrukets-elektrifiering-februari-2022.pdf



Music: https://www.purple-planet.com

Biogas är viktigt för att möjliggöra en fossilfri och recirkulär energiförsörjning, och flera potentialstudier visar att lantbruket och dess substrat står för den största potentialen att producera mer biogas i Sverige. Detta avsnitt är det andra i vår serie om lantbruksbaserad biogasproduktion, där vi får möta rådgivningsexperten på biogas, Karin Ahlberg Eliasson, som berättar om den långsiktiga hållbarhetsinvestering som biogasen innebär, och om hur lantbrukare kan maximera nyttan vid biogasproduktion. Dessutom berättar lantbrukaren och delägaren till Alvesta biogas, Stefan Bengtsson, om sina erfarenheter av att gå samman flera lantbrukare och driva en större biogasanläggning ihop.



Klimatklivet och elproduktion från biogas: https://www.naturvardsverket.se/om-oss/aktuellt/nyheter-och-pressmeddelanden/bra-mojligheter-for-sveriges-lantbruk-att-producera-mer-el-fran-biogas/ 

Musik:  https://www.purple-planet.com

Biogas är en viktig pusselbit för att möjliggöra fossilfri och cirkulär energi. Vi ser att efterfrågan ökar stadigt både från transport-, och industrisektorn. Flera undersökningar visar att jordbruket och dess substrat har en central roll för att öka svensk biogasproduktion. I detta avsnitt kikar vi närmre på hur stor potentialen är för vanliga men också mer ovanliga substrat. Vi får också höra lantbrukaren Andreas Markusson på Götestorp i Vesene berätta om hur det är att driva en biogasanläggning i praktiken.

Länkar:

Stephanies exjobb: https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=9090046&fileOId=9090065

RISE potentialstudie biogas: https://www.biogasvast.se/wp-content/uploads/sites/4/2022/05/potentialstudie-for-biogassubstrat-i-vastra-gotaland-halland-och-skane.pdf



Music: https://www.purple-planet.com