Solcellskollens podcast Solcellskollen

Den senaste mandatperioden i EU har varit en händelserik sådan, åtminstone om man har på sig klimatglasögonen. Dels antogs en klimatlag där medlemsländerna bl.a. åtar sig att minska växthusgasutsläppen med 55% till 2030 jämfört med 1990 års nivåer — och dels beslutade man om Fit for 55, det omfattande lagstiftningspaketet som ska möjliggöra att målen nås.
Med bara veckor kvar till ett nytt EU-val tog vi hjälp av nationalekonomen John Hassler att bena ut Fit for 55. John är professor vid Stockholms universitet och fick i höstas i uppdrag av regeringen att ta fram en rapport om hur svensk klimatpolitik kan anpassas i ljuset av Fit for 55.
I avsnittet går John igenom vad han upplever är kärnan i Fit for 55: en åtstramad och breddad utsläppshandel. Han argumenterar för att EU — givet att Fit for 55 genomförs — kan anses “göra tillräckligt för att begränsa utsläppen av koldioxid i enlighet med Parisavtalet”. Avslutningsvis pratar vi om de krav som ställs på Sverige och om vad John anser vara de viktigaste åtgärderna i hans rapport till regeringen.
Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Den globala vindkraftsindustrin som vi känner den började i Danmark på 70-talet. Som en reaktion på skenande energipriser i följderna av oljekriserna började uppfinnare, studenter på folkhögskolor och framsynta företag på den danska landsbygden utveckla vad som skulle komma att bli den dominerande vindkraftstekniken världen över: turbiner med tre blad som snurrar medurs. 
En av dessa personer var Henrik Stiesdal. I avsnittet får vi höra hans egna berättelse: om hur han som tonåring byggde sitt första vindkraftverk till sina föräldrars gård och sedermera, via ett samarbete med en lokal smed, licensierade sin design till den dåvarande jordbruksmaskintillverkaren Vestas. (Och, ja, det är alltså samma Vestas som med avstamp i Henrik och hans kollegas design kom att bli världens största tillverkare av vindkraftsturbiner.) 
Sedan dess har Henrik spenderat nästan fem decennier inom vindkraftsindustrin. Vi får höra om när han 1991 var med och installerade världens första havsbaserade vindkraftpark. Om varför han tror flytande vindkraft är näst på tur att genomgå en industrialisering (och vad hans egna företag, Stiesdal, gör för att snabba på den). Vi får även Henriks syn på den danska politikens roll i utvecklingen — och på hur det gick till när han mottog det prestigefyllda Queen Elizabeth Prize for Engineering för sina insatser inom vindkraft. 
Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Håkan Samuelsson, Om elektrifiering inom bilindustrin Astrid Kander, Om lärdomar från 1970-talets energikriser Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

I poddens 107:e avsnitt dyker vi tillsammans med Anna Larsson, strategikonsult på företaget Hifab Advisory, ner i energieffektiviseringsarbetet inom bostads- och fastighetssektorn som står för runt 40% av svensk energianvändning. 
Mellan 2009 och 2019 gick energianvändningen för att värma och förse varje kvadratmeter lokalfastighet ner med 10% enligt statistik från Energimyndigheten. Lyssnar man på Anna är detta bara början på fastighetsägarnas jakt på effektiviseringar, inte minst tack vare “en dold teknisk revolution” inom byggnadsteknik och allt mer ambitiösa lagstiftningspaket från EU. 
Anna berättar om hur EU:s taxonomi för hållbara investeringar och den nya versionen av Energy Performance in Buildings Directive (förkortas EPBD) avser att öka fokus och på vissa sätt även ändra logiken i hur energieffektviseringsarbete sker i fastighetssektorn. 
Vad mer? Anna ger exempel på riktigt lågt hängande frukter, hon svarar på frågan varför det inte sätts solceller på alla nybyggda hus i soligt läge och spanar kring hur mycket kommersiella fastigheter lyckats energieffektivisera fram till 2030.
Om du gillade avsnittet med Anna kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el Amory Lovins, Om den outnyttjade potentialen i energieffektivisering Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

I poddens 106:e avsnitt gästas vi av Patrik Möller, vd och medgrundare för vågenergiföretaget Corpower Ocean, som i höstas — efter 12 år av utvecklingsarbete — satte deras första fullskaliga vågkraftverk i drift utanför Portugals stormutsatta kust.
I avsnittet tar vi avstamp i resultaten från Portugal: om processen (och kontrollrumsjublet!) från när man i augusti 2023 driftsatte sitt kraftverk, om när man några dagar senare matade ut el på elnätet för första gången, och om statusen för kraftverket efter att under ett halvår härdats av höststormar och vågor på uppåt 18 meter.
Patrik förklarar varför Corpowers bojliknande kraftverk har potential att överkomma vad som visat sig vara den svåraste utmaningen hittills inom vågkraft: att kombinera stormöverlevnad med ett högt nyttjande av energin i vågorna. Vi får även höra om forskning i bl.a. Edinburgh och Trondheim som lagt grund för teorierna inom vågkraft och om några av de lösningar som föregått Corpowers lösningar.
Avslutningsvis resonerar vi om vågkraftens potential. Patrik berättar om de kustband man har siktet inställt på, om hur elproduktionen från Corpowers kraftverk varierar över året och om synergier med andra kraftslag såsom solkraft och havsbaserad vindkraft.
Om du gillade avsnittet med Patrik kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

I Sverige används årligen runt 10 miljoner kubikmeter drivmedel som tillsammans står för knappt 40% av svenska växthusgasutsläpp. I poddens 105:e avsnitt har det blivit dags att dyka ner i omställningen av drivmedelssektorn ur perspektivet från Sveriges största drivmedelsproducent Preem. 
Gäst är Peter Abrahamsson, tidigare chef på Preems två raffinaderier i Lysekil och Göteborg och numera hållbarhetschef och ansvarig för att driva omställningen av företaget. (Raffinaderierna i Lysekil och Göteborg är två av tre svenska raffinaderier, det tredje ligger också i Göteborg och ägs av St1.) I avsnittet pratar vi om Preems roll i svensk drivmedelsproduktion, om raffinaderiernas historik och om de produkter, fossila såväl som förnybara, som har producerats över tid. 
Men framförallt pratar vi om framtiden. Peter berättar om de investeringar som ska möjliggöra Preems omställningsplaner, han resonerar om resursbegränsningar för olika typer av bioråvaror, och liksom många tidigare poddgäster slår han ett slag för behovet av en snabb utbyggnad av svensk elproduktion. 
Vi får även höra Peters perspektiv på hur lagstiftning såsom den svenska reduktionsplikten och EU:s Fit for 55-paket påverkar omställningen av svensk drivmedelsproduktion. 
Om du gillade avsnittet med Peter kan vi även rekommendera följande avsnitt:
Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Mikael Nordlander, Om den el- och vätgasinfrastruktur som ska möjliggöra fossilfritt stål Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

När Erik Dölerud senast gästade podden berättade han om företaget Modvions storslagna visioner om att bygga över hundra meter höga vindkraftstorn — av trä. Den gången handlade det om planer. 
Lite över fem år senare — i vårt 104:e avsnitt — välkomnar vi tillbaka Erik till podden bara månader efter att Modvion driftsatt sitt andra torn. Med en tornhöjd på 103 meter är det inte mindre än världens högsta vindkraftverk av trä (och för den delen en av världens högsta träkonstruktioner överlag).
Avsnittet blev inte bara en berättelse om träkonstruktion i absoluta framkant och ambitionen att stöpa om en väsentlig del av vindkraftens värdekedja. Det är även en genomgång av hur teknikutveckling går till; om hur idéer konceptualiseras, om den centrala rollen för testning och verifiering — och den känslomässiga bergochdalbanan längs vägen.
Vi kan även tipsa om denna artikel från sommaren 2020 då vi besökte Modvions första torn och där vi utöver Erik Dölerud intervjuade två av Modvions medgrundare, Otto Lundman och David Olivegren.
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.