500 afleveringen

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

Språket Sveriges Radio

    • Wetenschap

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

    Så hittar du svar på språkfrågor – Om SAOL, Korp och nutida språkfrågor

    Så hittar du svar på språkfrågor – Om SAOL, Korp och nutida språkfrågor

    Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1.

    Vad är rätt och fel i det samtida språket?
    Här hittar du svar!
    Svenska skrivregler från Språkrådet.
    Språkriktighetsboken från Språkrådet.
    Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar.
    Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB.
    Bra att komma ihåg:

    SAOL är den ordlista där du kan se hur ett ord stavas och böjs och uttalas, och ofta vad de betyder.
    Svensk ordbok (SO) är en definitionsordbok. Där kan du läsa beskrivningar av vad ord betyder och hur de används.
    SAOB är en historisk ordbok över det svenska skriftspråket från 1500-talet till idag. (Vi kommer att prata mer om SAOB i nästa avsnitt.)


    Frågor som handlar om ord och uttrycks användning och frekvens
    Här hittar du svar!
    I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade.
    En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket.
    Bra att komma ihåg:

    En korpus är en sökbar textsamling. Det kan till exempel vara tidningstexter, myndighetstexter eller texter från sociala medier. Vad du kan få fram för information beror på vilken typ av korpus du söker igenom.
    Du kan göra olika typer av sökningar i Korp, till exempel jämförelsesökningar eller ordbildssökningar, men sökningarna kan kräva att du läser på om hur man gör. Här finns en användarhandledning.
    Ett lemgram är ett ords samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter till exempel både "hund", "hundar", "hundarna" och så vidare.


    I programmet deltar:
    Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet.
    Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen.
    Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken.
    Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min.
    Här är höstens språkliga trender 2020

    Här är höstens språkliga trender 2020

    Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter.

    Veckans språkfrågor
    Har hint blivit vanligare än antydan?
    Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier?
    Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt?
    Vad har hänt med uttrycket i all ära?
    Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet?

    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min.
    Din sakramentskade fårskalle!

    Din sakramentskade fårskalle!

    Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha.

    Veckans språkfrågor
    Finns det språkforskning om ilska i språk?
    Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg?
    Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska?
    Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop?
    Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar?
    Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt?

    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min.
    Varför finns det så många typsnitt?

    Varför finns det så många typsnitt?

    Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt.

    Veckans språkfrågor
    Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen?
    Varifrån kommer orden gemen och versal?
    Varför användes begreppet tryckbokstäver förr?
    Vad betyder zweibel i kasten?
    Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen?
    Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt?
    Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt?
    Hur länge användes frakturstil i Sverige?
    Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min.
    Språket i juridiken som avgör allt

    Språket i juridiken som avgör allt

    Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare?

    Veckans språkfrågor
    Vad betyder begreppen skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt? Och kan man ändra dem till något tydligare?
    Vem bestämmer över det juridiska språket?
    Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare?
    Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala?
    Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text?
    Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt?
    Varför är det många jurister som blir författare?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper.
    Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet.
    Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.

    • 30 min.
    Många pluralformer retar ett flertal

    Många pluralformer retar ett flertal

    Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis!

    Veckans språkfrågor
    Är muffins singular eller plural eller både och?
    Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form?
    Heter det flera partner eller flera partners?
    Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter?
    Varför säger en del vecker, blommer och fråger?
    Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska?
    Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min.

Top-podcasts in Wetenschap

Luisteraars hebben zich ook geabonneerd op

Meer van Sveriges Radio