300 episodes

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

Språket Sveriges Radio

    • Science
    • 4.4, 7 Ratings

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

    Så känner du igen översättningssvenska

    Så känner du igen översättningssvenska

    Varje dag möts vi av översatta texter. Risken är stor att de är skrivna på översättningssvenska. Översättaren Alexander Katourgi förklarar fenomenet, och Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarfrågor om översatta ord.

    Veckans lyssnarfrågor
    När jag ställer larmet på telefonen kan det stå "Larmet är inställt på 16 min från nu". Det är väl inte riktig svenska?
    Hur tillförlitliga är översättningstjänster som Google translate?
    När kan maskinöversättning börja fungera perfekt?
    Hur kommer det sig att ordet kritisk har fått betydelsen viktig?
    Vad är översättningssvenska?
    Används ordet rekapitulera på rätt sätt i svenskan?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Aarne Ranta, professor vid Institutionen för data- och informationsteknik vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, och Alexander Katourgi, översättare. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Borgarbrackor och andra modeord

    Borgarbrackor och andra modeord

    Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig?

    Veckans språkfrågor
    Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra?
    Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling?
    Varför började gymnastikskor kallas sneakers?
    Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg?
    När och varför dök ordet trosor upp?
    Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm som i skjortärm?
    Var kommer paj i skinnpaj ifrån?

    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

    Lyssnarnas bästa: Väntering, badboll eller lagghjul – vad heter symbolen?

    Vad kallar man väntesymbolen på en dator, undrar en lyssnare. Ylva Byrman hittar en uppsjö förslag och lindrar även ett typiskt fall av partikelirritation.

    Veckans språkfrågor
    I vår familj kallar vi väntesymbolen på en dator eller liknande för väntering. Vad säger andra?
    Varför säger vissa testa på? Det heter väl prova på men bara testa?
    Varför uttalas relegera och delegera olika? (det första med sje-ljud och det andra med g-ljud)
    Var kommer ordet petrifierad från?
    Vad gör egentligen den som facebookar? Och hur funkar verben som kommer från sociala medier?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. 

    • 30 min
    Språket i krisens spår

    Språket i krisens spår

    Kriser påverkar språket, skapar nya ord och sätter fokus på begrepp vi inte har hört tidigare. I spåren av coronapandemin har vi lärt oss att en rekommendation inte alltid är ett tips och att det går att sätta ett corona framför nästan alla ord.

    Veckans språkfrågor
    Vilka nyord har coronakrisen gett upphov till?
    Under pandemin hörs ofta uttrycket äldre äldre. När blir man det? Och varför inte bara använda ordet gammal?
    Är karantän och isolering utbytbara?
    Varför säger man bunkra om att köpa många mat i mängder, det borde väl heta hamstra?
    Varför säger man social distansering, är det inte fysisk distansering det handlar om?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Lotta Ederth, språkvårdare på Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion. Programledare Emma Engström.

    • 30 min
    Finlands svenska är vår

    Finlands svenska är vår

    Vi blickar österut. För det har talats svenska i Finland åtminstone sedan medeltiden, men vad utmärker egentligen finlandssvenska? Henrik Rosenkvist svarar på lyssnarnas frågor. Möt också lyssnaren som är trött på svenskars attityd gentemot finlandssvenska.

    Veckans språkfrågor
    Vad skiljer finlandssvenska från svenska med finsk brytning?
    Hur uttalar man sporten padel på standardsvenska? För en finlandssvensk känns det naturligt att säga "paadel", medan många svenskar säger "paddel".
    Hur kommer det sig att finlandssvenskar har lättare att skilja på de och dem än svenskar?
    Hur ska man tolka det finlandssvenska uttrycket månne inte?
    Varför böjer finlandssvenskar vissa verb annorlunda?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

    LÄS MER: Finska Yle listar lyssnarnas bästa finlandismer.

    • 30 min
    Så pratar vi om pengar

    Så pratar vi om pengar

    Det handlar om hur vi uttrycker oss om para, cash och deg pengar och ekonomiska värden helt enkelt. Henrik Rosenkvist guidar bland rabatter, blippbetalning och lågprisspråk.

    Veckans språkfrågor
    Varför säger man soffan kostar nog lite när man menar att den är dyr?
    Varför har uttrycket skära guld med täljkniv så många varianter?
    Har ordet rabatt, som i nedsatt pris, och trädgårdsrabatt samma bakgrund?
    Kan man säga ett billigt pris, eller är varor billiga och priser låga?
    Finns det ett bättre ord för blipp eller blippa om den nya betalningsformen?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

    Lyssnarnas synonymer till pengar
    Balubas
    Cash
    Cashiluring
    Daler
    Deg
    Flis
    Fyffe
    Fyrk
    Geld
    Klös
    Klöver
    Kontanter
    Kosing
    Kulor
    Leuter
    Lovor
    Lubriks
    Lusidorer
    Monedas
    Monetas
    Mynt
    Pant
    Para
    Parra
    Penningar
    Pistoler
    Pix
    Pluring
    Riksdaler
    Sekiner
    Skånepesetas
    Spänn
    Storkovan
    Stålar
    Stålbjörns
    Växel

    Valörer
    Sillöga = äldre slang för en tioöring
    Blejd = äldre slang för tjugofemöring
    Småskrammel = småpengar
    Grossel = småpengar
    Feckebôs = småpengar
    Grus = småpengar
    Korvöre = väldigt liten slant
    Kotia = äldre slang för en enkronasedel från början av 1900-talet
    Bagis = en krona
    Bagare = en krona
    Halvsläng = en femtiolapp (eller en femhundrakronorssedel)
    Bergman = en tvåhundrakronorssedel
    Annie Lööf = en femhundrakronorssedel
    Röding = en femhundrakronorssedel
    Papp = tusen kronor
    Tuss = tusen kronor
    Storsläng = en tusenkronorssedel
    Lax = en tusenkronorssedel
    Lakan = en tusenkronorssedel
    Långsjal = en tusenkronorssedel

    • 30 min

Customer Reviews

4.4 out of 5
7 Ratings

7 Ratings

Zwirwel ,

Om du liker Språkteigen

Dette er det svenske svaret og programledere og stil er avslappet og underholdende og selvsagt svært lærerikt.

Top Podcasts In Science

Listeners Also Subscribed To

More by Sveriges Radio