53 episodes

Om vad som gör oss sjuka, vad som botar och hur vi håller oss friska. Vi söker vetenskapens svar och lösningar. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Vetenskapsradion Hälsa Sveriges Radio

    • Science

Om vad som gör oss sjuka, vad som botar och hur vi håller oss friska. Vi söker vetenskapens svar och lösningar. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

    Cancerpatienter får snabbt vård trots pandemin

    Cancerpatienter får snabbt vård trots pandemin

    Trots pågående pandemi så fungerar cancervården. Den sker snabbare än vanligt. De patienter som får diagnos blir opererade eller får behandling tidigare än innan pandemin kom.

    Sjukvården har valt att prioritera cancerpatienter under pandemin. Orsaken är att tiden för behandling kan påverka sjukdomens utveckling.
    Cancervården satsar till och med på att utveckla sin verksamhet. Detta genom att 60-åringar under 2021 planeras få ett testkit för screening mot tjock- och ändtarmscancer.
    Hör kirurgen Bärbel Jung, ordförande i nationella vårdprogrammet för tjock- och ändtarmscancer och verksamhetschef för kirurgi vid Linköpings universitetssjukhus, och onkolog Johan Ahlgren, chef för Regionalt cancercentrum i Mellansverige i ett samtal om cancervården under coronapandemin
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Så ska du tänka om vaccinerna om du är allergisk

    Så ska du tänka om vaccinerna om du är allergisk

    De hittills godkända mRNA-vaccinerna mot corona har i ett fåtal fall kunnat ge kraftiga allergiska reaktioner. Än så länge vet inte forskarna varför, men det kan handla om emulgeringsmedlet PEG.

    De som tidigare har haft en allergisk reaktion mot PEG bör därför tala med sin läkare före vaccinering, säger Caroline Nilsson, som är en av Sveriges främsta experter på kraftiga allergiska chocker, så kallad anafylaxi.
    Polyetylenglykol, PEG,finns i många produkter, allt från hudkrämer till schampo, och de flesta tål ämnet väl.
    PEG är en av de tre beståndsdelarna av mRNA-vaccinerna som nu finns i Sverige.
    Till största delen består vaccinen av själva ritningen, mRNA, som skapar en reaktion så att kroppen drar igång en produktion av antikroppar mot viruset. Men ritningen hålls samman av en fettbubbla, lipider. De i sin tur hålls samman av ett emulgeringsmedel PEG, polyethylenglykol.
    Ett fall på 100 000 har rapporters få en kraftig överreaktion av mRNA-vaccinen. Misstankar riktas i första hand mot PEG.
    Men även lipiderna och RNA  skulle kunna skapa för kraftigt immunsvar. Hör vaccinforskaren Ali Harandi vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg och Caroline Nilsson, läkare och allergolog vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm.
    - Den mycket lilla risken för en allergisk reaktion av vaccinerna överväger riskerna mot att dö i covid-19, säger de båda experterna, eftersom det går effektivt ta hand om de allergiska situationerna, och de menar att det viktigaste är att personer vaccinerar sig för att få stopp på pandemin.
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Så snabbt ger vaccinerna skydd

    Så snabbt ger vaccinerna skydd

    Vaccineringen mot viruset SARS-CoV-2 har nu dragit igång. Den som fått vaccinet kan fundera på vad det innebär. Hur fungerar vaccinerna mot coronapandemin och hur snabbt ger de skydd?

    I Storbritannien har en diskussion startat utifrån hur man ska hantera de olika typerna av vaccin. Kan man räkna med att två doser av vaccin får full effekt eller behöver vi vänta på flockimmunitet? Och behöver den som har haft covid-19 vaccinera sig?
    Vaccinexperter från Karolinska institutet, Sahlgrenska sjukhuset och Läkemedelsverket ger svar i Vetenskapsradion Hälsa.
    I programmet hörs: Gunilla Karlsson-Hedestam, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlabbet på avdelningen för mikrobiologi och immunologi vid institutionen Biomedicin på Sahlgrenska Akademin i Göteborg, och Ulla Wändel-Liminga, ämnesrådesansvarig för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket i Uppsala.
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 20 min
    Nobelprisad genkniv som forskarna gärna använder (R)

    Nobelprisad genkniv som forskarna gärna använder (R)

    Med hjälp av den nobelprisbelönta genkniven CRISPR/Cas9 kan forskare snabbt och effektivt förstå sjukdomar på ett bättre sätt än någonsin. Kanske kan det även leda till bot.

    Upptäckarna av genkniven Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, tilldelas årets nobelpris i kemi. Och deras upptäckt har revolutionerat den biologiska forskningen. Främst handlar det om att kunna förstå sjukdomar bättre, men också att i vissa fall kunna behandla patienter.
    Hör om forskning i Lund där försöksmöss ger bättre kunskaper om blodcancern leukemi. Om hur patienter med de kroniska blodsjukdomarna thalassemi och sickelcellsjukdom kanske kan slippa blodtransfusioner - och istället bli botade.
    En av nobelpristagarna i kemi, Emmanuelle Charpentier, avslöjar även hur hon arbetar med genkniven CRISPR för att förstå pandemiviruset SARS-CoV-2 bättre.
    Övriga medverkande: Marcus Järås, universitetslektor i genetik vid Skåne universitetssjukhus, Christian Kjellander, överläkare vid St Görans sjukhus i Stockholm och nationell samordnare för kroniska blodsjukdomar som thalassemi och sickelcellsjukdomar.
    Programmet sändes första gången 3 december i 2020
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

    • 20 min
    Virusbekämpningen som fick ett lyckligt slut ( R)

    Virusbekämpningen som fick ett lyckligt slut ( R)

    Viruset Hepatit C smög sig på personer som fått blodtransfusioner fram till 1992. Årets nobelpristagare i medicin lyckades avslöja det. Hör den unika historien om hur viruset nu bekämpas.

    Åsa Lindholm opererades 1988 och fick flera påsar blod via så kallade blodtransfusion. Då gick inte blodet att kontrollera helt.
    Det okända viruset höll forskarna som bäst på att försöka kartlägga. Ett arbete som var svårt  och utmanande. Det ledde fram till årets nobelpris i fysiologi eller medicin för Harvey Alter, Michael Houghton och Charles Rice.
    Hör också om det fortsatta unika arbetet med att helt bekämpa viruset hepatit C.
    Programmet sändes första gången på Nobeldagen 10 december 2020

    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

    Producent Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se

    • 20 min
    Så ska allvarliga biverkningar av vaccinen lättare upptäckas

    Så ska allvarliga biverkningar av vaccinen lättare upptäckas

    Den första januari måste alla regioner i Sverige ha ett system på plats för att rapportera in vaccinering mot covid-19. På så vis ska eventuella allvarliga biverkningar kunna följas.

    För första gången ska vuxenvacciner rapporteras in till det nationella vaccinationsregistret. Detta för att undvika situationen från pandemin 2009. Efter den pandemin var Läkemedelsverket tvunget att under flera år utreda den möjliga kopplingen mellan pandemrixsprutan och den väldigt ovanliga biverkan narkolepsi.
    Riksdagen beslutade i början av december att inte bara barnvaccinering utan också vaccinering mot covid-19 ska ingå i det nationella vaccinationsregistret. Men kommer regionerna att hinna med? Och vad kan det få för effekter om alla systemen inte är på plats?
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 20 min

Top Podcasts In Science

Listeners Also Subscribed To

More by Sveriges Radio