300 episodes

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

Filosofiska rummet Sveriges Radio

    • Religion & Spirituality

Om klassiskt filosofiska ämnen såväl som vår tids mest brännande etiska, existentiella & politiska dilemman. Ansvarig utgivare: Marie Liljedahl

    Lögnen

    Lögnen

    När for du med osanning senast? Filosofiska rummet tar sig an lögnen i veckans samtal.

    Där Aristoteles såg något tarvligt och klandervärt fann Nietzsche tecken på storhet lögnens värde har varit en fråga för filosofin ända sedan Platons akademi. För vem klarar att helt avstå från att ljuga (eller undanhålla sanningen) ibland. Och rymmer inte lögnen också en viktig frihet?
    Även i det offentliga livet är den en trofast följeslagare. Uppfattningen att politiker bara ljuger är nog lika gammal som demokratin, men vad spelar lögnen för roll i det offentliga samtalet idag? Är den rentav någonting vi börjat utgå ifrån när vi möter en meningsmotståndare? Och är sanningen lögnarens bästa redskap?
    Lögn och förbannad dikt är ämnet för veckans samtal, med Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, och Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.
    Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

    • 44 min
    Roger Scruton

    Roger Scruton

    Vilar svaret på framtidens frågor i vårt förflutna? Filosofiska rummet minns den konservative tänkaren Roger Scruton.

    I mitten av januari avled den brittiske filosofen Roger Scruton vid 75 års ålder efter en kort tids sjukdom. Han skrev över 50 böcker om allt ifrån konst, musik och estetik till sexualitet och rävjakt; grundade den konservativa tidskriften The Salisbury Review, adlades och fick medalj av Vaclav Havel för sitt stöd till oppositionen bakom järnridån.
    Men han var också omstridd, bland annat för sin kritik av det han kallade oikofobi: en avsky mot den egna kulturen som han fann inom det intellektuella livet i väst.
    Vad menade Scruton och är han värd att läsas, även nu när den stridbare debattören lämnat oss? Representerar han konservatismens sista suck, eller tvärtom dess återkomst som filosofiskt och politiskt alternativ? Filosofiska rummet gästas av scrutonkännarna Guy Dammann, musikkritiker och lektor i estetik vid Uppsala universitet; Erik Jersenius, kulturredaktör på VLT och Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.
    Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

    • 43 min
    Barnets rätt

    Barnets rätt

    I Sverige har barnets bästa nu blivit lag. Men vem avgör det bästa, och vad är egentligen ett barn?

    Sedan den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag. Många frågar sig nu vad detta betyder i praktiken. Sverige ratificerade barnkonventionen redan för 30 år sedan vad förändras nu? I Filosofiska rummet undrar vi också: vad säger konventionen om hur vi ser på barn och barndom? Vad grundar sig våra uppfattningar kring detta på, och hur har de utvecklats historiskt?
    Vad är ett barn: oskriven tavla, lerklump att formas eller späd planta i behov av vatten och ljus?
    Att barnets bästa alltid ska beaktas är en av Barnkonventionens grundprinciper. Men vem avgör vad som är bäst för barnen? Behöver de till exempel tillgång till sina föräldrars trosföreställningar eller ska de skyddas från religiös indoktrinering?
    Filosofiska rummet diskuterar barnets rätt med Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, förläggaren Christer Sturmark, tidigare ordförande i Humanisterna, och Boel Westin, professor emeritus i litteraturvetenskap och ordförande i ALMA Award.
    Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

    • 43 min
    Kropotkin, evolutionen och samhällsbygget

    Kropotkin, evolutionen och samhällsbygget

    Borde vi människor tänka mer på hur vi är funtade när vi utformar våra gemenskaper? Den ryske biologen, sociologen och anarkisten Pjotr Kropotkin såg samarbetet som evolutionens drivkraft.

    År 1902 redovisade Kropotkin sina forskningsresultat från resor i östra Sibirien och norra Manchuriet i boken Ömsesidig hjälp. Han hade erfarit hur olika djurarter under bistra klimatförhållanden kunde överleva och fortplanta sig genom samarbete snarare än genom kamp. I sin bok drar han växlar på dessa observationer för att argumentera för att mänskliga samhällen också borde grunda sig mera på en förment naturlig hjälpsamhet.
    Kan dessa växlar fortfarande dras? Borde djurarten människa utforma sina samhällen med mer hänsyn till dess samarbetsvilja, eller är det redan satt i bruk och en grundläggande mekanism i dess organiserade gemenskaper?
    Roland Paulsen, sociolog, samtalar med Mathias Osvath, kognitiv zoolog och Lars Mogensen, programledare.
    Producent: Thomas Lunderquist.

    • 44 min
    Det gemensamma - tragedi eller möjlighet?

    Det gemensamma - tragedi eller möjlighet?

    Hur ska vi värdera och vårda det gemensamma? Borde vi utvidga det gemensammas domäner på bekostnad av äganderätten, för att känna ett gemensamt ansvar för miljön och klimatet?

    Det är lätt att föreställa sig att naturen, luften, haven inte kan - eller inte borde kunna - ägas av enskilda personer eller stater. Att de tillhör mänskligheten, och att det är först genom att känna ett gemensamt ansvar över vår gemensamma jord som vi kan komma åt problemen med miljöförstöringen och klimatförändringarna. Den inställningen omfattas av förbundet Allt åt alla, och ungefär så resonerar också den italienske juridikprofessorn Ugo Mattei i sin bok Gemensam nytta.
    Kan en utvidgad sfär av gemensamt - på bekostnad av privat och offentligt - vara en väg ur klimatkrisen, eller får det snarare effekten att allas ansvar är ingens ansvar, lite som en samägd sommarstuga? Det diskuterar juristen Jenny Nygren från Allt åt alla med filosoferna Magnus Jiborn och Eric Brandstedt, under ledning av programledare Lars Mogensen.
    Producent: Thomas Lunderquist.

    • 44 min
    Vänner efter döden

    Vänner efter döden

    Facebook-kontot kvar efter döden som en digital minneslund, eller upprätthålla gränsen mellan liv och död? Samtal mellan en filosof, en etnolog och en teolog och begravningsentreprenör.

    När någon dör städar de efterlevande ur den avlidnas hem och gör sig av med eller fördelar såväl hem som tillhörigheter mellan sig. Det kan betraktas som en del av sorgearbetet; ett sätt att inse att den älskade släktingen eller vännen inte finns kvar bland de levande längre. Men nu står allt fler avlidnas hem i sociala medier kvar, eller förvandlas till något slags digital minneslund.
    Vackert så, eller ligger det möjligen något integritetskränkande i det? Vad blir effekterna av att  förverkliga den tidigare transcendentala idén om evigt liv i ett sekulärt men högteknologiskt tidevarv? Om detta samtalar filosofen Cathrine Felix med etnologen Lynn Åkesson och teologen och begravningsentreprenören David Heith Stade.
    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

    • 44 min

Top Podcasts In Religion & Spirituality

Listeners Also Subscribed To

More by Sveriges Radio