P1 Kultur Reportage Sveriges Radio

I skarven mellan 50-tal och 60-tal förändrades filmen. Plötsligt var det slut med stela skådespelare i konstiga miljöer. De nya filmerna var inspelade i verkliga miljöer med levande människor.
När de nya franska filmerna rullade in över biodukarna på 60-talet förstod alla att en ny tid började. Plötsligt var det slut med pappas film, stela skådespelare, dammiga miljöer intriger och krystade dialoger. Hädanefter skildrades livet på ett nytt sätt.
La nouvelle vague varade visserligen bara ett drygt decennium, men den kom att ändra sättet att göra film på för alltid. Hur gick det till?
P1 Kulturs Mikael Timm har under årens lopp mött många alla från François Truffaut och Claude Chabrol till Alain Resnais och Agnès Varda, samt många andra regissörer och skådespelare som var med.
Nu dyker han ned i Franska nya vågen igen för att försöka förstå hur Fden ändrade filmen för alltid.

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Expressens kulturchef Victor Malm har landat i romanen "Mästaren Ma" av den finlandssvenska författaren Willy Kyrklund.
Vi avslutar i den allra senaste epoken Sverige varit Sverige. I den oändligt påhittiga, märkligt våldsamma men också demokratiska perioden 1923 till 2023
Tiden då våra levnadssätt förändras i rasande fart i en flod av medicinska, sociala, ideologiska, och politiska nyheter. Ord som ideologi, holocaust, globalisering, kärnvapen, filmduk, patriarkat, klimatmål och AI har tillkommit
Och litterärt? I all enkelhet får får hela seklets motsägelsefulla och dialektiska språkrörelser, dess lyrik, förintelselitteratur, arbetarskildringar och autofiktion flytta in under vår series största paraply
Detta är Modernismens epok. Och Astrid Lindgrens.
Vi bad Viktor Malm kulturchef på Expressen om det omöjliga, att fiska upp ett, ett enda svenskt verk som får utgöra denna tids röst. Efter viss vånda valdes "Mästaren Ma" från 1952. Skriven av den finlandssvenska författaren Willy Kyrklund
Och modernare blir det kanske inte än detta tunna geniala verk om en kinesisk vishetsmästare som medkännande ironiserar över vår värld som den är.
Reporter: Maria Askerfjord Sundeby.
Uppläsare: Nina Asarnoj.
Musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll.

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Författaren Gabriella Håkansson plockar fram August Strindbergs "En dåres försvarstal".
1823-1923 är en omvälvande tid i det politiska Sverige: vi går från ståndsriksdag till kvinnlig rösträtt.
Det är också industrialiseringens tid: järnvägen läggs över landet och den första telegrafkabeln dras mellan Europa och USA, dit över en miljon svenskar emigrerar.
Samtidigt växer nya tankar fram: Sören Kirkegaard existentialistiska skrifter ser världens ljus, precis som det kommunistiska manifestet och Darwins evolutionsteori. Nietzsche skriver att Gud är död, Dostoijevski skriver Brott och Straff och Freuds delger sina teorier om det undermedvetna.
Det är också under den här perioden August Strindberg lever och verkar.
Författaren Gabriella Håkansson om en idag skrämmande aktuell roman: Strindbergs "En dåres försvarstal".
Musiken i inslaget: Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C dur
Reporter: Jesper CederströmUppläsare: Nina Asarnoj

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Författaren, teaterkritikern och nyblivna kulturchefen på Göteborgs-Posten, Johan Hilton, återvänder till Stagnelius.
1723- 1823: Sveriges stormaktstid är till ända och Frihetstiden har tagit vid. Mycket av det som präglar vårt samhälle i dag blir till.
1766 är det till exempel dags för den världsunika Tryckfrihetsförordningen, alltså rätten att uttrycka sig fritt i tryckt text.
Det är också under det här seklet som Carl von Linné börjar gruppera djur och natur i sitt verk "Systema naturae" och som vispoeten Carl Michael Bellman föds och dör.
Så, 1772 gör Gustav III en statskupp - och Frihetstiden är över.
Mycket inskränks under hans tid vid makten, men han driver en aktiv kulturpolitk, med inspiration från Frankrike.
Mitt i det här, 1793 i Gärdslösa på Öland, föds det som kommer att bli en av Sveriges största poeter: Erik Johan Stagnelius, som i år dog för exakt 200 år sedan och som bland annat skrev dikten "Vän! i förödelsens stund".
Det är en dikt som nästan har varit till "löjligt stor tröst" för Johan Hilton, författare, teaterkritiker och ny kulturchef på Göteborgsposten.
Reporter: Lina Kalmteg. Uppläsare: Nina Asarnoj. Musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll – och ur låten "Way to blue" av Nick Drake.

På nationaldagen fyller Sverige 500 år räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Nyblivna akademieledamoten Anna-Karin Palm har landat i dikten "om jag sörjde jag wore tokot" från "Helicons rosor" av Lasse Lucidor.
Vid den här tiden kunde fortfarande mycket få svenskar läsa men de lyssnade mycket. På guds ord, visor, verser, dikter, skämt och sagor.
En av tidens stora svenska folkberättare var den fräckmynte, produktiva och kringflackande Lasse Lucidor. Han sålde underhållningsverser som drev med adeln, berättade om erotik, kärlek, liv och sorg ända fram tills han han dog stilenligt i duell.
I hans samlade verk från 1689, "Helicons blomster", återfinns hans kanske mest spridda och välkända dikt "om jag sörjde jag wore tokot" En trotsig visa om att hålla elden flammande och humöret uppe även när lyckan sviker.
Musiken har gått förlorad men texterna har inspirerat långt in i våra dagar med sin tidlösa punkighet.
Författaren och nyinvalda akademiledamoten Anna-Karin Palm har älskat dikten, och Lasse, ända sedan hon som mycket ung stod och natthögläste vid hans grav i Stockholm.
P1 Kulturs Jenny Teleman samtalar med Anna-Karin Palm i det andra av fem program kring Sveriges senaste 500 år.
Uppläsare är Nina Asarnoj. Och musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll.

I år fyller Sverige 500 - räknat från när Gustav Vasa valdes till kung. Vi bad fem litteratursjälar välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Ingrid Elam om Gustav Vasas Bibel från 1541.
Ingen bok var så viktig för det svenska språkets utveckling, menar Ingrid Elam, och faktiskt även för litteraturen i Sverige - som Gustav Vasas Bibel på "folkspråket" svenska. Tidigare hade våra heliga skrifter varit på latin, men Gustav Vasa tog starkt intryck av Martin Luthers pläderingar för protestantismen och införde den även i Sverige.
Men vi ska inte missta oss, säger Ingrid Elam: Bibeln var för Gustav Vasa en fråga om politik och makt. Med hjälp av Luthers läror, och den tryckta Bibeln på svenska, ville han detronisera kyrkan och ge hovet makt och pengar.
Den svenska Bibeln byggde främst på Martin Luthers tyska översättning. För den svenska språkdräkten, som byggde mycket på talspråket, stod bröderna Petri - Olaus och den yngre brodern Laurentius, som var Ärkebiskop - samt Ärkedjäknen Laurentius Andreæ.
Det är P1 Kulturs Mattias Berg som samtalar med Ingrid Elam i det första av fem program kring Sveriges senaste 500 år.
Uppläsare är Nina Asarnoj. Och musiken är tagen ur Ture Rangströms Symfoni Nr 1 i Ciss Moll.