Doctor Who-podden DoctorWho Podden

Rory lever! Och han är en romare, men han också av plast, River Song är Cleopatra, Amy har plötsligt föräldrar och Doktorn har aldrig existerat?

Det blir superduper-timeywimey när vi går igenom Moffats första säsongsfinal och försöker förstå vad som händer. Häng med i svängarna!

I detta avsnitt ser vi komikern James Corden gästspela som "the avarage brittish bloke" Craig som får besök av Doktorn som försöker bete sig så normalt som möjligt (och därför beter sig extra konstigt). Samtidigt lockar grannen en trappa upp in människor från gatan genom porttelefonen på ett extremt läskigt sätt. Och hur ska det gå för Craig och Sophie i deras uppenbara men hemliga kärlek till varandra? Det blir en skräckig Jane Austensk sitcom när Doktorn försöker smälta in och lösa mysteriet med den läskiga grannen.

Vad händer när man blandar romcomens gudfader (lex Love Actually) och en av historiens största konstnärer, Vincent van Gogh, med Doctor Who? Det blir ett "no plot just vibes"-avsnitt med mycket rödkantade tårfyllda ögon. Vi är berörda, men tappar inte huvudet, för vi ifrågasätter Doktorns behandling av veckans monster. Det blir diskussioner om betydelsen av konst och nördar, om det här kan vara ett bra avsnitt för att introducera någon för Doctor Who och om monstret som kallas psykisk ohälsa kan dödas med att man sätter ett vasst staffli i bröstet på den. Dela gärna dina tankar med oss, hör av dig till oss på Instagram där vi heter @doctorwhopodden, eller lämna en kommentar!

En klassisk Who-villain är tillbaka: the silurians! De verkar otäcka när de drar ner våra vänner i jorden, dissikerar dem levande och håller på med allmänt krigshetsande. Eller är det människorna som är hemska? Doktorn ber båda sidor att vara sina bästa jag, men när den svagaste länken brister, brister allt. Det här är poddens andra möte med Chris Chibnall och åsikterna går isär. Och så pratar vi slutscenen som förstås är skriven av Moffat. Jäkla Moffat! *Spoilervarning för 3 body problem*

5 år in i framtiden har Amy och Rory stadgat sig på landsbygden, väntar barn och de har tappat kontakten med Doktorn. Eller? Befinner de sig i själva verket i nutid i Tardisen på väg att krascha in i en stjärna av is? Vi möter Doktorns mörka sida, otäcka gamlingar, vårtecken och Rorys hästsvans. Är det här Doctor Who:s svar på Inception, eller handlar allting bara om att Amy ska välja vilket sorts liv hon vill ha?

"Did you say something about mummy?" Detta avsnitt är fullt av din mamma-skämt, min är större än din-skämt och sugna räkvampyrer som utger sig för att vara fiskar. Men egentligen handlar det om att Doktorn skickar Amy och Rory på dejt utan att riktigt tänka sig för och därför blir allt så fel. Till exempel när Doktorn hoppar upp ur Rorys svensexetårta och säger att Amy har kysst honom (till och med Doktorn borde veta bättre). Vi diskuterar vampyrtrenden under 00-talet, triangeldramat mellan Rory, Amy och Doktorn och hur kul det är när klassiska monster visar sig vara utomjordingar.