#57 Pandemins effekter på människor i fjällens skugga Med rak rygg genom Västerbotten

De tre beredningarna för folkhälsa och demokrati i Region Västerbotten fick för 2022 ett riktat uppdrag av fullmäktige. Uppdraget vara att undersöka hur pandemin hade påverkat invånarna.  Här resonerar tre ledamöter om vad medborgarna tänker och tycker.
Det här kan regionen göra bättre
Digitaliseringen är ett verktyg för demokratiutveckling. Den digitala utvecklingen har möjliggjort för alla i hela länet att ta del av kompetensutveckling som är viktigt ur ett demokratiperspektiv då möjligheter till kompetensutveckling varit mer likvärdigt över länet. Detta bör regionen ta med sig in i framtiden.
Vården borde ha haft bättre förberedelser för att hantera ett större pandemiutborott i termer av skyddsutrustning och material. Även när det gäller digitala möjligheter tyckte några att regionen hade kunnat vara mer förberedd eftersom behovet av digital vård och utökade digitala kontakter fanns redan innan pandemin.
Det här upplever medborgarna i Södra Lappland varit bra
När invånare tillfrågas kring regionens roll i pandemin så är det den frågeställning som genererat minst synpunkter. Bilden som framkommer är en stabil och fungerande sjukvård, även i en mycket speciell situation som pandemin.
Vi kan också skönja ur dialogsamtal och enkätsvar att människor i Södra Lappland verkar ha klarat sig relativt bra. Människor är lösningsfokuserade och vana vid att klara sig själva. I små samhällen ställer man upp för varandra i en kris då nätverket mellan befolkningen redan finns.
Gleshet och ett visst mått av isolering finns redan och man hjälps åt för att motivera varandra och möta nya omständigheter. I Södra Lappland finns också färre stora arbetsplatser vilket kan ha gjort påverkan på arbetsförhållanden mindre. Att slippa resa har gett flera mervärden.
Demokrati
Vi ser att invånare vill vara delaktiga på olika sätt. Många uttrycker hur positivt och viktigt det var att de får möjlighet att tycka till om nära vård. Beredningen har under alla tre år sett ett otroligt engagemang från invånare och en vilja att dela med sig av erfarenheter och idéer.
Noteras bör dock att sedan förra årets uppdrag har den stora utmaningen varit att nå män. Hela 70 procent av de som svarade på enkäten var kvinnor trots riktade insatser. Likaså var andelen under 30 år som svarade relativt liten. Här består fortsatt utvecklingspotential i att nå vissa grupper.
Beredningen har i tidigare rapporter redovisat den upplevda underordning som medborgarna ger uttryck för. När människor upplever att det funnits politiker som velat veta vad de tycker, ta del av deras synpunkter och varit tillgängliga och öppna för en dialog ger det mersmak för människor att engagera sig. Regionen behöver fundera över detta och eventuellt skapa arenor för dialog.
Det är en viktig demokratifråga där människor i Södra Lappland upplever en brist på möjligheter till delaktighet. Tilltron till samhällskontraktet brister, deltagande i demokratiska val är lägre i Södra Lappland. Den lokala representationen är alltså viktig i små samhällen där personlig kännedom är viktig.
Det bör tas på största allvar om människor upplever att de ej är prioriterade som samhällsmedborgare. Oavsett vad ansvariga vid regionen redovisar i uppdrag och ansvar så måste upplevelsen tas på allvar. Samhällskontraktet är inte självklart och förändras över tid. Hur kommer framtidens västerbottningar att se på samhällets ansvar kontra individens? Och kommer det att se olika ut för Södra Lapplands del?
Den digitala utvecklingen är ett verktyg för ökad medborgardialog som är en möjlighet för regionen att utveckla medborgarnas delaktighet. En mer öppen kommunikation från politiken, lättillgängliga och lättlästa handlingar är även det en möjlighet för medborgare att på ett enkelt sätt kunna vara delaktiga.
Detta är viktigt att fortsätta utveckla i kommande b