#4 1977-1991 – Minnas med arkitektur

Arkitekturens vinnare är podden som berättar historien om Kasper Salinpriset, som i år fyller sextio år. En podd om det som arkitekter tycker är bäst blir så klart också en berättelse om en tid. I det här avsnittet vandrar vi förbi två decennieskiften. Alla vet ju att ingenting egentligen händer när ett decennium skiftar och ett annat börjar, ändå är det ofta så vi i efterhand förstår historien. Vi ska gå från 1977 – året då bandet som skulle släppa Sveriges första punksingel Kriminella gitarrer gör sin första spelning – till 1991 – året då Ny Demokrati kom in i riksdagen. På vägen passerar vi 1980 och 1990. Från punk till populism.

Kanske har avståndet mellan vad arkitekterna belönade och vad samtiden prioriterade aldrig varit större än under denna tid. Här syns mycket lite av decenniets stora kreditfest, mycket lite av tillväxt och börsfest, av kontorsbyggnader vid motorvägarna eller skrytbyggen mitt i stan. Kasper Salinvinnarna på 1980-talet är, de allra flesta, lågmälda, vänliga, hantverksmässiga. Vi hittar ett minnesarbete och en längtan till det långsamma, eftertänksamma, i en snabb tid.

En arkitekt får två pris under den här tiden: Gunnar Mattsson. Vi besöker hans Kulturhus i Leksand tillsammans med stadsarkitekten i Borlänge Pernilla Wåhlin-Norén. Gunnar Mattssons hem var fyllt med bilder från ett svunnet Sverige, men också ett antikt Rom och med CD-skivor med dalarnas flinkaste och mest rytmiska spelmän.

Det finns ett minnesarbete, privat, nationellt och globalt, i hans arkitektur som går att lära sig mycket av. Ett minnesarbete som undviker de enkla historiska och nationella symbolerna och söker efter det grundläggande, rum, skydd, snår och en musikalisk rytm som alla kan stampa takten till.

Medverkande

Pernilla Wåhlin-Norén, stadsarkitekt i Borlänge

Katarina Rundgren, skribent och arkitekt

Dan Hallemar, redaktör Aritektur förlag och skribent