Besluten som format Sverige Sveriges Radio

Var det dålig arbetsmiljö som gjorde löntagare sjuka, eller en generös sjukförsäkring som gjorde det för lätt att stanna hemma? I decennier var karensdagar en av politikens stora stridsfrågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Karensen kunde avgöra val och få partiledare att avgå - så laddad var frågan i det sena 1900-talets Sverige. Striden avgjordes med ett pragmatiskt handslag över blockgränsen en natt på Rosenbad för snart 30 år sedan.

Så i mars 2020, blev ett slopat karensavdrag en central del i den svenska corona-strategin. Den här gången tog bara minuter att fatta beslutet.

Medverkande:Nooshi Dadgostar, vänsterpartiet.Emil Källström, centerpartiet.Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO.Per Gunnar Edebalk, professor i Socialt arbete vid Lunds universitet.Bo Könberg, tidigare Socialförsäkringsminister, Folkpartiet.Per Johansson, professor i Statistik vid Uppsala universitet, och IFAU.

Erik Hedtjärn

erik.hedtjarn@sr.se

Svenska myndigheter har ovanligt stor frihet att driva sin verksamhet. Under coronapandemin har det lett till en debatt om var ansvaret egentligen ligger. Hur gick det till när Sverige fick speciella förvaltningsmodell?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Reporter Nina Benner

nina.benner@sverigesradio.se

För 30 år sedan hade Sverige ett av världens mest omfattande civilförsvar. I beredskapslagren låg allt från industriråvaror till medicinsk skyddsutrustning. Hur gick det till när beredskapslagren försvann?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av de viktigaste lagarna som stiftades under 70-talets socialdemokratiska arbetsrättsoffensiv var LAS - lagen om anställningskydd. Sedan dess har den varit en sakpolitisk huvudfiende för högern.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Men när Alliansen tog makten 2006 lät man ändå LAS på det hela taget vara - Moderaterna som från början varit lagens främsta kritiker hade svängt under Nya Moderaternas ledning. Varför gjorde de det? Och varför vill Moderaterna återigen skrota LAS som lagen ser ut idag?

Lagen kom till 1973 då Socialdemokraterna införde den och flera andra lagar som skulle stärka arbetstagarna på arbetsplatserna - och det var Anna-Greta Leijon som var biträdande arbetsmarknadsminister då och ansvarigt statsråd för LAS:

- Jag hade ju på många sätt sett mycket av strukturomvandlingen eftersom jag hade jobbat med de frågorna på Arbetsmarknadsstyrelsen.

I slutet av 60-talet började oron för jobben på allvar, när bland annat tekoindustrin la ner sina fabriker över hela landet och regeringen tillsatte den s.k. Åmanska utredningen som utarbetade underlaget till lagen om anställningsskydd, LAS. Där föreslogs att den paragraf som arbetsgivarna hade haft i sina stadgar sedan i början av 1900-talet - att de fritt kunde avskeda personal, även utan saklig grund, skulle upphävas genom lagen om anställningsskydd.

- Det handlar om makten på arbetsmarknaden i väldigt stor utsträckning, säger Anna-Greta Leijon, om vem ska bestämma, är det en som ska få bestämma alldeles själv eller ska man vara flera som bestämmer?

Sedan dess har striden om de anställdas makt kontra arbetsgivarnas sett ungefär likadan ut. Med Moderaterna på ena sidan och Socialdemokraterna på den andra. En tydligt konflikt mellan höger och vänster. Från mitten av 80-talet krävde de borgerliga partierna i ett flertal motioner en övergripande översyn av LAS och genomförde också förändringar till arbetsgivarnas fördel under sina regeringsår. Ända tills Nya Moderaterna tog form - då lät det plötsligt annorlunda om den gamla stridsfrågan LAS.

Enligt Eva Uddén Sonnegård, som var statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, var det inte strategiskt spel som låg bakom kursändringen hos Nya Moderaterna.

- Jag tror att man måste förstå att det inom Moderaterna finns väldigt många olika schatteringar, både de som är mer mot vänster och de som är mer mot höger. 

Men det fanns förstås också en strategisk fördel att behålla LAS någorlunda intakt, särskilt som regeringen istället valde att kraftigt höja avgifterna till a-kassan. Och alla i partiet var ju heller inte helt övertygade från början, säger Eva Uddén Sonnegård. 

- Det gick ju ändå ganska fort att ta fram den nya arbetsmarknadspolitiken och det är klart att det dröjde innan det tog fäste ute i landet. Vi jobbade fram analysen i Stockholm, det är inte så konstigt att att det tar ett tag att vända en sådan här koloss som ett parti är. 

Idag låter det lite mer som förr från båda håll. Socialdemokraternas arbetsmarknadsminister Ylva Johansson deklarerade i början av sommaren att de kommer att avskaffa Allmän visstidsanställning om de vinner valet. 

Och på Moderaternas stämma i höstas slog ombuden fast att kompetens ska få väga tyngre i turordningsreglerna. Partiets ekonomisk politiske talesperson Elisabeth Svantesson sa senare att Alliansen kommer att ändra lagen om anställningsskydd om de vinner valet.

Katarina von Arndt

katarina.von_arndt@sverigesradio.se

I över 80 år var de särskilda straffen för 18- till 20-åringar norm. Sedan kom skjutningarna och det breda stödet vändes till sin motsats.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Från början tyckte justitieminister Morgan Johansson (s) som sin företrädare under 1930-talet Karl Schlyter: unga som ännu inte fyllt 21 ska få särskilda, mildare straff. Men den grova kriminaliteten med skjutningar och sprängdåd fick honom att ändra sig. 

Beatrice Ask (m), tidigare justitieminister har länge velat minska rabatten. Först 2017 fick hon med sig allianskamraterna på ett tillkännagivande om att skära i straffrabatten. Nästan omedelbart följde den rödgröna regeringen efter

Kent Ekeroth (sd) har skrivit motioner om att straffrabatten måste avskaffas ända sedan han kom in i riksdagen 2010. Han menar att det är de andra sju partierna slappa naivitet som gjort att bland annat skjutningarna har ökat.

Juristerna Martin Borgeke och Fredrik Wersäll har iolika tider arbetat med utredningar om straffrabatten. Lagman Petra Lundh, som utreder frågan idag, menar att det utifrån dagens statistik inte går att dra några slutsatser om ifall den grova kriminaliteten med skjutningar bland unga har ökat - numerären är för låg.

Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

När värdlandsavtalet med Nato ska godkännas av riksdagen skäller försvarsminister Peter Hultqvist ut avtalets kritiker. Varför sprids det jämt myter och desinformation, undrar han. Vem tjänar på det?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör om de motstridiga perspektiven i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Om hur kampen mot kärnvapen och viljan till försvarssamarbeten krockar.

Medverkande: Anna Ek, tidigare ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Ulf Bjereld, ordförande Tro och Solidaritet, Peter Hultqvist försvarsminister, Jacob Westberg, statsvetare och lektor med inriktning på säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan.

Maggie Strömberg, maggie.stromberg@sverigesradio.se