Europapodden Sveriges Radio

Europapodden är i Strasbourg där EU-parlamentet samlas för en sista session innan valet. Vi summerar en turbulent mandatperiod där kriserna avlöst varandra och där helt nya krav ställts på samarbetet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Pandemin ställde helt nya krav på EU-samarbetet. Ovanpå det klimathotet och så ett storskaligt krig efter att Ryssland invaderade Ukraina. Kriserna som kommit slag i slag har varit en prövning för det europeiska samarbetet. Hör om nya steg som tagits av unionen och om hur samarbetet fördjupats. Nu när parlamentet sammanträder för sista gången innan valet består agendan av en jumbohög – hela 89 lagförslag ska klubbas innan veckan är slut.
Skandalerna som skakat parlamentet När kriserna krävt akut handling av EU har Europapaparlamentet vid flera tillfällen hamnat i bakvattnet när kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen flyttat fram sina positioner och stakat ut en ny väg. Parlamentet har också under mandatperioden skakats av flera skandaler, ledamöter som misstänks ha spionerat för främmande makt och korruption.
Medverkande: Andreas Liljeheden, Ekots Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet. Wiktor Nummelin, TT. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Putins underrättelsetjänster är tillbaka i Europa. Hör om aktuella spionavslöjanden som skakar flera länder och hur Europa kan agera när Ryssland spionerar på nya sätt och bygger om sina agentnätverk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EU-parlamentet skakas just nu av ett avslöjande om att en lettisk ledamot under lång tid ska ha varit rysk agent. Tatjana Ždanoka själv nekar till anklagelserna, men straffas nu av EU-parlamentet på grund av det som framkommit. Samtidigt i Österrike rullas en omfattande spionaffär upp som reser frågor om landets historiska relation till Ryssland. Och Tyskland skakades nyligen av att Ryssland avlyssnade ett samtal mellan toppmilitärer som sedan publicerades.
Efter bakslag hittar Ryssland nya agenter i EuropaDe ryska underrättelsetjänsterna har haft motgångar i Europa på senare år. Dels misslyckade operationer och dels har hundratals ryska diplomater utvisats då de misstänkts ha varit agenter. Men Rysslands underrättelsetjänster lär av sina misstag och hittar nu nya arbetssätt och nya personer att rekrytera i Europa.
Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Carolina Angelis, författare och underrättelseexpert. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Längs Ukrainas frontlinje gräver soldater skyttegravar inför en väntad rysk offensiv. Samtidigt talar president Zelenskyj nu om risken att kriget förloras. Hör om läget i kriget och vad Europa kan göra.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Oscar Jonsson, forskare vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Om EU-parlamentets makt, hur enskilda ledamöter kan skaffa sig stort inflytande och om partigruppernas roll. Och vad betyder det att en rysk påverkanskampanj nu kopplas till EU-parlamentet? Europapodden guidar inför valet i juni.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Varför gör man rätt i att bry sig om valet till Europaparlamentet i juni? Hur påverkas parlamentets legitimitet när valdeltagandet är så lågt och hur besvärande är de korruptionsskandaler som avslöjats, nu senast att parlamentariker uppges ha fått betalt för att sprida rysk propaganda? I veckans upplaga av Europapodden reder vi ut en handfull frågor inför EU-valet den 6-9 juni. Hur vassa tänder har EU-parlamentet i olika frågor och hur mycket måste man som väljare sätta sig in i vad de europeiska partigrupperna egentligen tycker och driver?
Medverkande: Susanne Palme, EU-journalist och Ekots tidigare EU-kommentator. Ylva Nilsson, fristående EU-journalist som skriver för bland andra Expressen.Programledare: Jan AnderssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jakob Lalér

EU smider nya planer för att långsiktigt säkra stödet och vapenleveranserna till Kiev. Men när jättarna Tyskland och Frankrike drar åt olika håll blir språnget in i framtiden svårare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands fullskaliga krig i Ukraina är nu inne på tredje året. Samtidigt har det gått upp för Europas ledare att man inte kan ta stödet till Ukraina för givet, inte minst har det blivit tydligt efter att 60 miljarder dollar fastnat i den amerikanska kongressen. Men Europas väg mot att på egen hand skala upp vapenindustrin och bära stödet till Ukraina är långt ifrån rak och enkel. I såväl Tyskland som Frankrike pockar inrikespolitiken på, samtidigt som de båda jättarna till och från har svårt att dra åt samma håll. De senaste månaderna har friktionen mellan Paris och Berlin blivit uppenbar och frågan är vem av Scholz och Macron som är mest bekväm med att bära en ledartröja när USA kliver undan.
EU kan bryta ny mark och lägga pengar på vapenSamtidigt tar EU nu nya steg för att säkra vapenleveranserna till Ukraina långsiktigt. På senaste toppmötet kom EU-länderna överens om att man vill använda avkastningen från frysta ryska tillgångar i Europa för att köpa vapen. Vid sidan protokollen pratar man nu också om att gemensamt låna upp pengar för att köpa vapen, något som vore ett helt nytt steg för unionen. Hör också om vad som hände med den stora mängd artillerigranater som Tjeckien nyligen skakade fram.
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Stormakter blickar mot Arktis i hopp om att komma åt viktiga metaller och mineraler vilket ökar risk för konflikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På Arktis finns en hel del sällsynta jordartsmetaller som behövs i allt från katalysatorer till datorchipp, batterier och telefoner. Allt fler länder intresserar sig nu just för Arktis för att kunna ta del av dessa viktiga naturtillgångar, vilket kan leda till ökad spänning i regionen.
EU-kommissionen har även nyligen öppnat kontor i huvudstaden Nuuk och även de intresserar sig för de dyrbara ämnena som finns inte minst på Grönland. Men vad innebär EU:s nya position på Grönland, hur påverkar klimatförändringar jakten efter de dyrbara metallerna i regionen och hur spänt är det egentligen i Arktis mellan världens stormakter?
Medverkande:Niklas Rossbach, senior analytiker på Försvarshögskolan.Samuel Larsson, Sveriges Radios Danmarkskorrespondent.Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.Cecilia Khavar, programledare.Cecilia Corfitsen, producent. Tekniker: Brady Juvier.