Hållbara Bibblan Biblioteksutveckling Sörmland

Vad spelar öppna data för roll i en hållbar samhällsutveckling? Och vad har det med offentlighetsprincipen att göra? Hållbara bibblan gästas av Peter Krantz som tidigare har arbetat på Kungliga biblioteket och nu startar upp den nya Utbetalningsmyndigheten och Maria Karlsson från Riksantikvarieämbetet. De samtalar om möjligheten att skapa nya tjänster och insikter med hjälp av data, men också behovet av samordning inom kulturarvssektorn. Det blir också en del snack om dilemman kring integritet och datadelning.

Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I tre avsnitt om öppna data möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv.

Vad är egentligen öppna data? Och vad har det med bibliotek och kulturarv att göra? Hållbara bibblan gästas av Larissa Borck från Sörmlands museum och Clemens Neudecker från Berlins stadsbibliotek. Det blir ett samtal om möjligheterna med öppna data, men också en inblick i SBB Lab som är ett tyskt virtuellt biblioteksinitiativ som ger användarna möjlighet att experimentera med kulturarvsdata.

Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I tre avsnitt om öppna data möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv.

Notera att delar av samtalet i detta avsnitt är på engelska.

Vad betyder begreppet maskinlärning egentligen? Vad är rollspels-AI? Och vad spelar AI-verktyg för roll i medie- och informationskunnighet på bibliotek? Hållbara bibblan gästas av Anders Thoresson från det nationella centret AI Sverige, och Johan Sundlöf som är biblioteksutvecklare i Region Västerbotten. De samtalar om att samarbete är en väg för att överbrygga det som brukar kallas bias i teknikutvecklingen. Men också om hur bibliotekarier är viktiga experter för att göra AI-modeller bättre.

Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I tre avsnitt om öppna data möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv.

Notera att språkmodellerna som nämns i avsnittet har kommit i senare versioner sedan inspelningstillfället.

Varför blir det ett glapp mellan sådant vi vet och hur vi sedan agerar? Och hur hittar vi vår roll i hållbarhetsarbete? Hållbara bibblan gästas av klimatpsykologen Kata Nylén som var inspiratör på MIK-jam Agenda 2030 och Region Skånes biblioteksutvecklare Tove Eriksson Mrozowski som deltog på MIK-jam Agenda 2030. De snackar känslor, klimatkrisen och bibliotekets möjligheter att vara en del av förändringen som gör att vi når de globala målen.

Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv.

Vad har öppna data med folkbildning att göra? Och varför är det så viktigt att dela data för att vi ska nå Agenda 2030?
Hållbara bibblan gästas av öppna data-experten Daniel Lapidus som bland annat arbetat med Gapminder, och bibliotekschefen Ulla Solsmo som deltog i öppna data-spåret under MIK-jam Agenda 2030. De snackar om biblioteket som möjliggörare, att mäta rätt saker och demokrati.

Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv.

Varför ska vi som bibliotek fördjupa oss i de delmål som finns inom Agenda 2030? Och vad är det biblioteket kan skruva till när det gäller cirkulära flöden?

Hållbara bibblan gästas av Region Sörmlands hållbarhetskunniga verksamhetsutvecklare Mona Karila som var inspiratör på MIK-jam Agenda 2030, och Biblioteksutveckling Sörmlands kommunikationsstrateg Jenny Lagerlund som deltog i MIK-jam Agenda 2030. De snackar om att göra rätt saker, biblioteket som lokal kunskapsnod i Agenda 2030 och att vi får vad vi planterar.

Hållbara bibblan är en inspirationspodd om bibliotekens arbete med de globala målen. I fyra avsnitt möter Terese Raymond och Kjell Eriksson intressanta gäster som diskuterar det lokala i det globala från ett biblioteksperspektiv.