Hemma hos Strage Lejon Media

Grace Jones älskar dem. Bret Anderson från Suede också. Konstnären Marina Abramović bad att få ta en selfie med dem. Dry Cleaning är det största som hänt brittisk indierock på ett bra tag. Bandet leds av frontkvinnan Florence Shaw, som i stället för att sjunga reciterar texter med en ljuvligt nollställd röst, och av gitarristen Tom Dowse som kastar sig mellan söta slingor och taggig dissonans. Hemma hos Strage pratar de om sin tid som konststudenter på Royal College of Art, om kärleken till The Fall och Soft Cell, om att bli popstjärnor när man passerat 30, om att inspireras av storstadens kaos och om varför det är intressant att inte göra något alls på scen.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klara Andersson kallar sig Fågelle och kommer från Sennan, en liten ort utanför Halmstad. Hon spelade i punkbandet Poor Ducks innan hon gick en workshop med jazmusikern Mats Gustafsson och upptäckte experimentell musik. När hon pluggade på Musikhögskolan i Göteborg blev hon vän med Henryk Lipp, känd för sina samarbeten med Anna von Hausswolff, Freddie Wadling och Håkan Hellström. De har gjort två album tillsammans och det senaste, "Den svenska vreden", är en våldsamt vacker urladdning av viskningar och rop. Hemma hos Strage pratar Fågelle om att bo i Berlin, om sin skelettsamlande far, om att sampla kajors dödsskrik och om att sjunga duett med Thåström.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The Brian Jonestown Massacre kommer från San Francisco och blev på nittiotalet lika kända för vilda slagsmål på scen som för sin sinnesutvidgande psykedeliapop. Ironiskt nog var det kaoset som gjorde att en riktigt stor publik fick upp ögonen för dem (i den kritikerhyllade dokumentären "Dig!"). Många upptäckte också gruppen när deras låt "Straight up and down" användes som ledmotiv i tv-serien "Boardwalk empire". Numera bor bandets ledare Anton Newcombe i Berlin. Han har gett ut 20 album och turnerar fortfarande över hela världen. Under ett besök i Stockholm hälsar han på hemma hos Strage för att prata om kärlekssånger med giftiga taggar, om att växa upp bland rika och tokiga människor och om hur man undviker att bli exploaterad av musikindustrin.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få eller inga svenska trummisar är lika hyllade som Tomas Haake. I det progressiva metalbandet Meshuggah har han sedan nittiotalets begynnelse trollbundit lyssnare med sina komplexa grooves. Nu har han äntligen hälsat på hemma hos Strage för att prata om uppväxten i Örnsköldsvik, om åren i Umeå då han blev irriterad på alla hardcoreungar som skulle springa upp på scen, om att utbilda sig till snickare och fastna med fingret i en fräs, om att drabbas av eksem under pandemin, om att folk överskattar hans kunskaper i matematik, om sin skådespelande flickvän Jessica Pimentel (känd från ”Orange is the new black”) och om att utses till världens 93:e bästa trummis av Rolling Stone Magazine.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Det här är den inre musiken. Den inre rytmen", säger Marie Bergman medan hon spelar på tibetanska mässingsskålar, hummar harmoniskt och ger Strage klangmassage. Sedan berättar hon om sin långa karriär. Som 14-åring kånkade hon sin gitarr till Vispråmen Storken där hon fick träffa Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström. Fem år senare blev hon medlem i den lika sockersöta som folkkära gruppen Family Four. De vann Melodifestivalen 1971 och 1972 (Marie segrade även med Roger Pontare 1994, vilket gör henne och Carola till de enda artister som vunnit Mello tre gånger). Marie Bergman pratar också om att slå sig fri och göra solokarriär på sjuttiotalet, om att växa upp i familj på sju personer i en trea i Västertorp, om sin morfar som flydde från Ryssland 1911 och blev korv- och glassgubbe i Solna Centrum, om Family Four-kollegan Pierre Isacsson som dog på Estonia, om att bli kallad "urmoder för Skandinaviens singer-songwriters", om klassikern "Ingen kommer undan politiken" och om att anklagas för att inte vara tillräckligt politisk av den svenska musikrörelsen.


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svein Berge och Torbjørn Brundtland träffades som barn hemma i Tromsø. De spelade datorspel tillsammans. De sålde lotter för Synskadades förbund för att få pengar till att köpa synthar. Och de bildade så småningom Röyksopp som strax efter millennieskiftet blev ett av världens mest hyllade elektroniska band. I fjol överträffade de sig själva med trippelalbumet "Profound mysteries" och nu hälsar de på hemma hos Strage för att prata om italodisco, om obskyra Super Nintendo-soundtracks, om det inspirerade mörkret i norra Norge, om att sträva efter en naiv lyckokänsla, om att få stryk av Martin Gore i bordsfotboll, om varför de tackade nej till att samarbeta med P Diddy och Britney Spears och om hur mycket elektricitet som krävs för att producera en remix som är tio miljoner år lång.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.