Hundpodden - Vår bästa vän Sveriges Radio

Hur flyger man med en hund? Den frågan svarar en specialist, flygplanslastare, veterinär och hundpsykolog på i säsongsavslutningen av Hundpodden Vår Bästa Vän.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vilka regler gäller om man vill ha sin hund in i kabinen? Hur säkert är det egentligen för en hund att resa i bagageutrymmet? Hur förbereder man hunden inför resan? Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt djupdyker i ämnet eftersom vi svenskar brukar ta med oss våra fyrbenta vänner när vi semestrar. 

Peter Almtorp, supervisor i ankomsthallen på Stockholm Arlanda Airport, tillsammans med Nadia Hjelm, flygplanslastare, från SAS berättar vilka regler som gäller och vad man bör tänka på. Veterinären Ylva Trygger berättar över telefon att det inte är bra att ge lugnande medel som slår ut hunden när den ska flyga, hör även Christina Kastin som vill fylla ett flygplan med 50 hundar i kabinen från Stockholm till Mallorca.

- Det är svårt att säga hur andras hundar kommer att må bra ombord på flygplanet men de tas väl omhand. Hunden måste vara tränad i att vara i annorlunda miljöer, det går nog att lära alla hundar att flyga, säger Peter Almtorp som är specialist i ankomsthallen.

Varför förvandlas den lugna hunden till en skällande tok vid åsynen av en främmande hund? Hundpsykologen förklarar och svarar på lyssnarnas frågor.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
De flesta hundägarna har stött på koppelaggression och därför frågar programledaren Gurgin ut poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om vad koppelaggression beror på och varför är det så vanligt. Eva Bodfäldt menar att man måste skilja på sin hund när den är lös och när den är kopplad, det är viktigt med en grundläggande relation till sin kopplade hund.

Har hundägaren en negativ inställning till andra människor eller hundar så är det sannolikt att hunden kommer att ta efter, om hundägaren är livrädd för sin omgivning så spelar träningen ingen roll. Genom att förändra känslan hos hunden så skapar man en bra grund för att sedan kunna arbeta vidare med att ändra beteendet.
- Vissa hundar börjar uttrycka aggression redan när de känner vissa dofter och om man har en mat- eller lekglad hund så kan man förebygga aggressionen genom att lära in ett mer behagligt beteende när retningen närmar sig, säger Eva Bodfäldt.

Lyssnaren Annette Mertala menar att koppelaggression kanske inte alltid är aggression, det kan skulle bland annat kunna vara förväntan eller rädsla.


Orsak, ägarens förutsättningar, miljön och fler faktorer bör tas i åtanke när man kommer fram till bästa lösningen. Det finns i min mening ingen standardlösning som funkar för alla. Sen kanske omständigheterna inte tillåter den enklaste lösningen, då får man tänka om och se till andra möjligheter.
Det vore ju super om det fanns ett enkelt svar på hur man kan hantera koppelaggression men det är ytterst individuellt.

Hundens roll i historien är försummad med tanke på hur mycket de betyder för oss människor, menar författaren Mats Carlbom som berättar om de betydelsefulla hundarna som påverkat världshistorien.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hunden har varit människans följeslagare i tusentals år och många hundar har haft stor betydelse för omvärlden. Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in författaren Mats Carlbom, aktuell med boken Historiska hundar : hur människans bästa vän har påverkat världen, för att samtala om historiska händelseförlopp där hunden spelat en viktig och avgörande roll. 

Mats Carlbom berättar om hunden som tvingades utforska rymden, om filmstjärnorna men också om hunden som såg till att Storbritannien inte blev katolskt efter att ha bitit påven i foten.
- Alexander den stores följeslagare, en greyhound vid namn Peritas, räddade honom från en persisk stridselefant, vilket ledde till att den grekiska filosofin kunde spridas över hela världen. Peritas fick även en statsbegravning, säger Mats Carlbom.

Apportering är ett moment som hundägare borde lära sina hundar, menar poddens hundpsykolog. Hur lär man sin hund att på kommando hämta och lämna ett föremål?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledarna Gurgin och Maria Hedqvist samtalar med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt om apportering. Vad bör man tänka på när man tränar och tävlar i apportering? Hur jobbar man upp ett intresset hos sin hund? 
Hör även lyssnaren Mimmi Thorsson, vinnaren av den senaste lyssnartävlingen, när hon blir coachad inom apportering. 

Man ska lägga in ett kommando, tex ”apport”, först när hunden är förväntansfull och när hunden snabbt griper varje gång man visar apporten, på det viset skapas en kedja där rätt förväntan leder till kommandot som leder till belöning.
-Det finns skadliga föremål som man ska undvika när hunden ska apportera. Ska man arbeta med apportering så bör man titta på vilket behov man har, har man en servicehund så är det allt från strumpor till glasögonfodral som ska hämtas och då måste hunden bära objekten på ett mjukt sätt, säger Eva Bodfäldt som menar att om man tränar snabba gripanden med en hund som känner olust eller visar ointresse för apporten så är det dömt att misslyckas.

Hundar iakttar oss ständigt och räknar med att vi ska avläsa de, men hur bra är hundägare egentligen på att tolka hundarnas signaler som de sänder ut? Etologen Ingrid Tapper förklarar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt bjuder in etologen Ingrid Tapper för att samtala om hur man kan studera och lyssna på sin hund. 

Ingrid Tapper menar att det finns många myter som ställer till det för hundägare och man måste förstå sin hund rätt genom att studera den kontext hunden befinner sig i. 
- Det är en helt annan dimension av hundägande att kunna förstå sin hund, man får det lättare att hantera vardagen när man kan se om ens hund råkar vara rädd eller arg, säger Ingrid Tapper som menar att hunden oftare går på en känsla, baserad på betydligt mer än enskilda signaler.

Vissa hundraser kan inte gå eller andas ordentligt och medellivslängden hos vissa raser är flera år kortare. Hur bryter man trenden av extremavel? Hör experterna diskutera denna känsliga fråga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Programledarna Gurgîn och Maria Hedqvist tillsammans med poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt diskuterar det överdrivna avelsarbetet som lett till välfärdsproblematik hos flera hundraser.
Hundpodden Vår Bästa Vän bjuder in Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund och en av initiativtagarna bakom "Trubbnosuppropet" som drev kravet på sundare avel gentemot Svenska Kennelklubben, och Helena Skarp, avdelningschef på avdelningen för avel och hälsa på Svenska Kennelklubben, men även etologen Ingrid Tapper som berättar om hundavelns för- och nackdelar.

Veterinärer som Johan Beck-Friis får i dagsläget ta hand om hundar som tagit skada av för extrem avel där målet varit att hundarna ska vinna priser för sitt utseende, som den utpräglade brukshunden schäfern idag finns i utställningsvariant med "räkstjärt".
Sommaren 2015 skrev 595 veterinärer under ett gemensamt upprop för att visa sin frustration över extremavelns negativa effekter och detta ledde till att Svenska Kennelklubben utökade sitt samarbete med veterinärer, Jordbruksverket, länsstyrelserna och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Etologen Ingrid Tapper menar att kortnosiga hundar är sämre på att klara av värme än andra hundar eftersom de har svårt att reglera sin kroppstemperatur genom näsa och mun. Men var går gränsen för djurplågeri?
- Gränsen går när en hund inte kan utföra sitt naturliga beteende, som att vara ute en varm dag utan att dö eller att de ens kunna gå på sina ben, säger Ingrid Tapper.