500 avsnitt

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

Kropp & Sjä‪l‬ Sveriges Radio

    • Samhälle och kultur
    • 4.1 • 367 betyg

P1:s hälsojournalistiska program. Ansvarig utgivare: Nina Glans

    Acceptera och gå vidare

    Acceptera och gå vidare

    Acceptans presenteras ofta som en lösning på både fysisk och fysisk smärta. Vad vinner man på att lägga ner kampen och acceptera?

    Jennie Wadmans liv ställdes på ända när hon var 25. Hon fick ett slag i huvudet och kort därpå föll hon i en trappa och slog i huvudet igen. - Sedan den dagen har inget varit sig likt, livet sattes på paus, berättar hon.
    Hon fick svårt att koncentrera sig, kunde somna mitt under en middag. Så fort hon höjde pulsen fick hon feber. - Under lång tid var jag väldigt ledsen, jag ville bli den jag var innan skadan. Men någonstans insåg jag att jag inte kan tänka så. Jag fick bestämma mig för att lägga fokus på alla små framsteg och jämföra mig med när jag mådde som sämst istället för hur jag mådde innan skadan, berättar hon.
    För Linda Malm har tanken på acceptans varit skrämmande. Efter många års kamp för att bli förälder fick hon till sist ge upp den drömmen. - Det har varit en lång process att hitta acceptans, det handlar mycket om att släppa taget om hoppet, berättar hon.
    Anna Lundin fick även hon släppa drömmen om ett barn efter att ha försökt i åtta år. - Jag har lagt mycket kraft och tid på att försöka förstå vad acceptans är. Jag har insett att det är ett görande, vad jag gör i varje situation då jag blir triggad. När någon tar med sig sitt barn till jobbet eller när jag ser en barnvagn eller gravidmage, då kan jag känna mig ledsen och utanför. Jag har slutat kräva av mig själv att jag inte ska känna på det sätt jag faktiskt känner, berättar hon.
    Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog och författare, Richars Wicksell , psykolog och forskare i klinisk neurovetenskap Karolinska institutet, Annika Mörner, psykolog bl.a specialiserad på ofrivillig barnlöshet.
    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

    • 55 min
    Från specialist till generalist - det nya idealet

    Från specialist till generalist - det nya idealet

    Mångsyssleriet har fått ett uppsving det senaste året, många har skaffat sig nya intressen eller blivit hemmafixare. Är det en renässans för den breda kompetensen vi ser?

    Efter en tid då specialisten ofta hyllats våras det nu för generalisten. Den nytänkande människan med gott självförtroende som kan lite om det mesta. I takt med digitaliseringen och teknikens framfart på många områden har det skapats en längtan efter värden som inte går att digitalisera. Mänskliga värden som kreativitet, flexibilitet och social färdighet. Och även pandemin har påverkat detta.
    - Generalistens tid är nu. När allt är osäkert och ingen vet vilken fot den ska stå på, då behövs generalisten. Det menar Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare.
    Lena Edlund har varit vaktmästare, teaterlärare, jobbat i butik, varit journalist, sångerska, jobbat med reklam, utvecklat en app, jobbat med turism, varit översättare, servitris och trumpetare på militärbegravningar i London. Nu lär hon sig bygga båtar.
    - Jag vill lära mig nya saker hela tiden. Jag är lättmotiverad, om någon föreslår något säger jag ja. Jag har alltid haft en grundmurad kärlek till mig själv och tycker att jag är bra på saker, berättar hon.
    För några år sedan köpte Finn Lindberg en stor tomt med en lite stuga. Han satte genast spaden i jorden och idag är platsen fylld av pågående projekt. En jordkällare, ett vindkraftverk, växthus, solpaneler och hönsgård. Till våren ska ha leda om bäcken för att skapa en damm för kräftor.
    - Jag är inte expert på någonting och det är det jag är expert på, att kunna lite om allt.
    Gäster i programmet: David Epstein, journalist och författare, Kata Nylén, psykolog, Linus Jonkman, författare och verksamhetsutvecklare, Johan Reunanen, managementkonsult.

    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.
    Producent Clara Lowden.
    Programmet sänds direkt.

    • 55 min
    Förhållanden mellan fler än två

    Förhållanden mellan fler än två

    Flersamma relationer kan se ut på olika vis och bygger på en överenskommelse om att man vill ha kärlek eller sex med fler än en. Men vilka krav ställer det på relationerna?

    - Man måste våga vara helt naken med sina känslor på ett sätt som kan vara jobbigt och skrämmande. Det berättar Richard som lever flersamt.
    - Jag vill älska dem jag älskar på det sätt jag vill, berättar Cleo, som är förlovad med Richard och gift med en annan man, som i sin tur har två flickvänner.
    - Det blir en del familjemiddagar och ibland åker vi iväg och gör saker tex jag och min man och en av hans flickvänner. Högtider firar vi också tillsammans, berättar Cleo.
    Det är vanligt att personer som lever flersamt får frågan om de aldrig blir svartsjuka. - Om man tänker på svartsjuka som en stämning som ska undvikas till varje pris, då är det ett säkert sätt att utveckla en fobi för den. Men svartsjuka ingår i livet och om vi har ett utforskande förhållningssätt till den kan den vara utvecklande, berättar Martina Hallin som arbetar som existentiell coach och själv har erfarenhet av relationer som strider mot tvåsamhetsnormen.
    Gäster i programmet: Tanja Suhinia, psykolog, Martina Hallin, existentiell coach, samt Magnus Hübner som lever flersamt.
    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

    • 55 min
    Långtidscovid - ett liv i ovisshet

    Långtidscovid - ett liv i ovisshet

    En växande grupp människor har inte helt kunnat återgå till det vanliga livet efter sin infektion. Många har symptom som bland annat feber, orkeslöshet och nedsatt luktsinne.


    Läkaren Miriam drabbades av Covid-19 i våras och har fortfarande inte blivit bra. - Jag är väldigt trött, har svårt att koncentrera mig, har nervsmärta och fluktuerande feber. Jag har lyckats anpassa mig någorlunda till att jag har den här funktionsnedsättningen som sjukdomen inneburit. Men vissa dagar gråter jag och känner sorg över att det blivit så här. Jag skulle bara vilja ha tillbaka mitt liv, berättar hon.
    I ett direktsänt telefonväkteri vill vi höra från er som är långtidssjuka i Covid-19. Hur har ditt liv påverkats, hur ser din nya verklighet och hur gör du för att stå ut med ovissheten? Numret är 08 215 216 och slussen öppnar 10.00
    Gäster i programmet: Malin Nygren Bonnier, fysioterapeut och docent vid KI, Anna Kåver, psykolog, Pia Lindberg, sjuksköterska Tyresö husläkarmottagning Lideta, Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin KI. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

    • 55 min
    Tajma dygnsrytmen

    Tajma dygnsrytmen

    I den moderna tillvaron är det ganska få av oss som sover, vaknar, äter och rör oss i takt med solen. Men ny forskning visar att hur vi disponerar vår tid har stora effekter på hälsan.

    Kanske är det dags att sluta stirra oss blinda på vad vi äter och hur vi tränar och istället tänka på när? Tajming är nämligen viktigare än man tror för att hålla sig frisk och sund och stryka kroppens funktioner medhårs, i enlighet med den inre klockan.
    Den inre biologiska klockan påverkar alla våra celler och kunskapen om den kan också hjälpa oss att förstå mer om olika sjukdomar och behandlingar. Celldelningen kan skilja sig över dygnets timmar och på så sätt kan man anpassa till exempel cancerbehandling till när den ger bäst effekt och minst biverkningar. Forskningsområdet kallas kronofarmakologi och är ganska nytt.
    - Dygnsrytmen reglerar alla våra gener. Vid en viss tid kanske läkemedlet inte har någon effekt för att vi har för lite eller för mycket av en viss genaktivitet till exempel, berättar Andrea Carmene Belin, forskare på instutionnen för neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon forskar om Hortons huvudvärk och undersöker om man skulle kunna behandla den bättre om medicinen ges vid en individanpassad tid på dygnet.
    Gäster i programmet: Satchin Panda, professor i kronobiologi, Johan Axelsson, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska institutet.
    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden.

    • 55 min
    Förundrad och hänförd

    Förundrad och hänförd

    En sovande spädbarn som ler i sömnen, solens strålar genom snötäckta grenar eller ett konstverk som får oss att förundras. Vad består den här upplevelsen av och vad betyder den för vårt mående?

    I boken Granskogsfolk har David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, intervjuat människor om deras relation till skogen. Han menar att skogen för en del personer kan fylla en roll likvärdig en kyrkas. I det sekulariserade samhället saknas ofta ord för livets olika dimensioner, det finns ingen färdig vokabulär för det som sker med en när man bli hänförd, hamnar i sorg eller kris. I naturen kan man spegla sig själv och sitt känsloläge utan ord, menar han.
    Förundran kan också användas som ett verktyg i pedagogiken, vissa menar att det är grunden för allt lärande. Tove Jonstoij är författare och regissör samt medförfattare till en bok om förundrans roll i pedagogisk verksamhet.
    - Förundran är att ha kvar den ursprungliga förmågan att bli glatt överraskad av någonting man upptäcker, känner eller ser. Förundran rymmer också att ta ett kliv tillbaka och tänka kan det vara så här!, berättar hon.
    Gäster i programmet: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Sara Hammarkrantz, journalist och författare.
    Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

    • 55 min

Kundrecensioner

4.1 av 5
367 betyg

367 betyg

Eliserunnander ,

Helt fantastiskt välgjord och mycket intressant.

Helt klart det bästa inom podcastvärlden just nu!

Kristinuppsala ,

Korkade frågor från manlig programledare

Hade varit bra om den manliga programledaren inte ställde korkade frågor såsom ”varför bor du inte större så att du kan odla din egen mat då??” När en person säger att man kan vara stressad över att inte ha kontroll över hur maten produceras. Alltså snälla?? Sluta ställ frågor som en trotsig tonåring så kommer programmet bli mycket bättre. Kan ta ett tjugotal exempel bara från de tre avsnitt jag lyssnat på idag.. Känns oprofessionellt och ovärdigt Sveriges radio att ha en programledare som låter som en prao-elev i sina frågor.

Sockan2 ,

Låt gästerna prata till punkt

Varför ska människor ringa in och dela med sig, när de hela tiden blir avbrutna.
Fantastiska ämnen och gäster många ggr, men programledaren lyssnar inte för fem öre. Ställer en fråga, och följer aldrig upp med en följdfråga, utan piper iväg till nästa punkt på agendan.

Mest populära podcaster inom Samhälle och kultur

Andra som lyssnade prenumererar på

Mer av Sveriges Radio