43 avsnitt

Olle Wiberg möter Sveriges Radios skarpaste experter i P1:s Mellanösternpodd. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

P1:s Mellanösternpodd Sveriges Radio

    • Nyheter
    • 4,6 • 177 betyg

Olle Wiberg möter Sveriges Radios skarpaste experter i P1:s Mellanösternpodd. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

    Därför vill Erdoğan invadera norra Syrien

    Därför vill Erdoğan invadera norra Syrien

    Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot.

    Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulTekniker: Maria Stillberg

    • 33 min
    Skandalerna bakom VM i Qatar

    Skandalerna bakom VM i Qatar

    Hör om mutorna, kontrakten och korruptionsanklagelserna som ledde till att lilla Qatar fick fotbolls-VM.

    När Qatar år 2010 utsågs till värdland för fotbolls-VM 2022 blev många förvånade eftersom landet var en nästan okänd fotbollsnation. Men bakom beslutet låg en väl utförd kampanj från kungadömet där stenrika Qatar gjorde enorma och strategiska investeringar i bland annat Frankrike. I stort sett alla de personer inom internationella fotbollsförbundet FIFA som fattade beslutet blev senare misstänkta för korruption och några har i efterhand sagt att de ångrar att Qatar får anordna VM. Flera personer i FIFAs ledning fick avgå i spåren av skandalen.Döda arbetare vid bygget av arenor till fotbolls-VMInför fotbolls-VM har Qatar byggt ett antal extraordinära arenor och ett nytt tunnelbanesystem. Arbetare har dött vid bygget av arenor. Människorättsorganisationer kritiserar bristen på rättigheter för utländska arbetare i det så kallade kafala-systemet som ses som en form av modernt slaveri i Gulfstaterna. Myndigheterna i Qatar hävdar däremot att arbetsvillkoren förbättrats.Lilla Qatar är diplomatisk stormaktTrots att Qatar är ett litet land så har kungadömet stor makt. Qatar har lett förhandlingar med talibanerna i Afghanistan, med Hamas i Gaza och har samtidigt goda relationer till både USA och Iran. Genom tv-kanalen al-Jazeera som ägs av Qatar har landet ytterligare stärkt sitt inflytande världen över. Under den förre ledaren Hamad bin Khalifa al-Thanis styre blev Qatar det rikaste landet i världen i förhållande till folkmängden. Qatar har enorma fyndigheter av naturgas och olja vilket lagt grunden till landets rikedomar. Landet har exklusiva shoppingvanor, till exempel har Qatar via sin investeringsfond köpt varuhuset Harrods i London samt världens då dyraste konstverk, Kortspelarna av Cézanne.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Richard Henriksson, fotbollsexpert Radiosporten. Sen podden spelades in har Richard Henriksson slutat på Sveriges Radio.Programledare: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Sandra PetterssonAvsnittet publicerades första gången i januari 2022.

    • 40 min
    Mahsa Jina Aminis plats i den kurdiska historien

    Mahsa Jina Aminis plats i den kurdiska historien

    Kurdiska Mahsa Jina Aminis död fick ilskan att explodera i Iran. Hör hur hennes död blivit symbolisk för kurder och enat proteströrelsen.

    Mahsa Jina Amini kom från de kurddominerade delarna av Iran. Av sin familj kallades hon inte för Mahsa utan de använde det kurdiska namnet Jina. Kurder och andra minoriteter har länge kämpat för större rättigheter i den islamiska republiken Iran. Efter 22-åringens död så har det kurdiska slagordet jin, jian, azadi som betyder kvinna, liv, frihet hörts i demonstrationer över hela Iran. Samma talkörer har tidigare använts i kampen för kurders rättigheter i både Turkiet och Syrien. Bland kurder i Iran sprids nu musik och filmer som påminner om den korta tid under 1946 då det utropades en kurdisk republik i Mahabad i Iran. Drömmen om större kurdiskt självstyre har väckts på nytt.Så spreds protesterna efter 22-åringens dödEfter att Mahsa Jina Amini dog i huvudstaden Teheran har protesterna spridits över hela landet. I de kurddominerade delarna har det blivit nya omfattande demonstrationer bland annat 40 dagar efter hennes död. Men också i andra delar där stora andelar av befolkningen tillhör minoriteter så har det varit större protester. Samtidigt har bedömare pekat på att det skett något nytt där oppositionella i hela landet enas efter den kurdiska kvinnans död. Hör vad Mahsa Jinas Amini betytt för hela proteströrelsen och hur hon kommer att bli ihågkommen i de kurdiska historieböckerna.Medverkande: Nishtman Irandoust och Hewa Abdelzadeh, reportrar på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternProgramledare och producent: Katja Magnusson Tekniker: Hanna MelanderIntroduktion: Johar Bendjelloul

    • 38 min
    Erdoğans kravlista för att släppa in Sverige i Nato

    Erdoğans kravlista för att släppa in Sverige i Nato

    Turkiets president kräver att Sverige agerar hårdare mot kurdiska milisgrupper i Syrien. Hör om priset för ett svenskt Nato-medlemskap.

    Sveriges statsminister och utrikesminister har beskrivit den kurdiska väpnade YPG-milisen i Syrien som tvivelaktig på grund av nära band till den terrorstämplade gruppen PKK. Även Sveriges förra regering har i trepartsöverenskommelsen mellan Turkiet och Finland skrivit att den inte kommer att stötta milisen YPG eller dess politiska gren PYD. Men samtidigt som Turkiet och Erdoan försöker få världen att terrorklassa också YPG så har gruppen varit den starkaste väpnade kraften i den allians som stridit mot terrorgruppen IS. USA:s och en rad Nato-länders nära samarbete med kurdiska miliser i Syrien har länge varit ett rött skynke för Erdoan och nu försöker han pressa både Sverige och Finland till eftergifter. Hör vilken roll de kurdiska stridande grupperna spelat i kampen för att driva ut IS-terroristerna och hur långt Sverige är berett att gå för att blidka Turkiet. Den kurdiska administrationen i norra Syrien håller sen länge tusentals utländska IS-krigare och deras familjer inlåsta i fängelser och läger. Nu hotar kurdiska företrädare att inte längre hålla svenska medborgare i förvar om Sverige ger efter för Erdoans krav.Erdoan kräver att personer utlämnas från SverigeTurkiet har krävt att Sverige lämnar ut ett antal personer som Turkiet anser har kopplingar till terrorgrupper, men det finns många olika uppgifter om hur många det handlar om och om det ens är möjligt att utlämna dem. Vid en pressträff rättade Erdoan Sveriges Radios reporter och sa att det finns krav på att 73 personer utlämnas. Den senaste tiden har kraven på utlämningar inte framförts lika tydligt från Turkiets sida. Dessutom har Turkiet begärt att Sverige inte har några restriktioner mot turkisk försvarsindustri. I samband med att Turkiet invaderade delar av norra Syrien år 2019 avslog Sverige ansökningar från företag som ville exportera krigsmateriel till Turkiet och tidigare utrikesminister Ann Linde har drivit frågan om att EU borde ha ett vapenembargo mot Turkiet. Nu har Sverige svängt i frågan och har beviljat export av krigsmateriel till Turkiet. Hör om kritiken mot Sveriges eftergifter och vilken makt Turkiet har när det gäller att släppa in Sverige i försvarsalliansen Nato.Medverkande: Revend Shexo, reporter på Ekot, Johan Mathias Sommarström och Cecilia Uddén, korrespondenter i MellanösternIntroduktion: Johar BendjelloulProgramledare och producent: Katja MagnussonTekniker: Jari Hänninen

    • 37 min
    Därför bromsar Erdoğan Sverige i Nato

    Därför bromsar Erdoğan Sverige i Nato

    Turkiet hotar att stoppa Sveriges ansökan i Nato. Hör om spelet från Turkiets president Tayyip Erdoan och hur långt han är beredd att gå.

    Det är bara två länder som ännu inte godkänt Sveriges Nato-ansökan Ungern och Turkiet. President Recep Tayyip Erdoan har ställt tydliga krav på Sverige för att han ska gå med på att släppa in Sverige i försvarsalliansen. På kravlistan finns bland annat att Sverige utlämnar ett antal personer som Erdoan beskriver som terrorister. Men än så länge har Sverige inte på något sätt närmat sig det antal personer som Turkiet kräver ska utvisas. Frågan är om den nya regeringen har bättre chanser att förhandla med Turkiet och Erdoan?Därför är det straffbart att skämta om Tayyip ErdoanEfter att SVT i satirprogrammet Svenska nyheter gjort inslaget Vetoturken där Erdoan bland annat kallas för dåre, så har det väckt kraftiga reaktioner i turkisk press och Sveriges ambassadör har kallats upp till turkiska UD. Enligt det turkiska utrikesdepartementet så har programmet innehållit förolämpande uttalanden om Erdoan. I Turkiet är det straffbart att förolämpa presidenten och tusentals har åtalats efter att till exempel ha twittrat saker som uppfattas som nedsättande. Bland de gripna finns bland andra kända journalister och en turkisk fotomodell. Hör hur SVT:s satir uppfattas i Turkiet och om det kan tänkas påverka Sveriges väg mot Nato.Erdoans dubbla roller mellan Nato och RysslandSamtidigt som Turkiet har Natos näst största armé så fungerar president Erdoan som en mellanhand som förhandlar med Rysslands president Vladimir Putin. Turkiet har ett strategiskt läge vid Bosporen och har kontroll över sjöfarten till Svarta Havet. Men samtidigt som Erdoan anses ha en god relation till Putin så exporterar Erdoan drönare till Ukraina. Hör om president Erdoans höga spel.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Paul Levin, institutet för Turkietstudier och Ülkü Holago, frilansjournalistProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Elvira Björnfot

    • 41 min
    Barnen som riskerar livet i protesterna i Iran

    Barnen som riskerar livet i protesterna i Iran

    Efter Mahsa Jina Aminis död fortsätter andra flickor i Iran att protestera. Hör varför barn och tonåringar demonstrerar med livet som insats.

    Protesterna i Iran har pågått i mer än en månad. Den tändande gnistan blev när 22-åriga Mahsa Jina Amini dog efter att ha gripits av Irans moralpolis. Hon har blivit en symbol som fått skolflickor och äldre kvinnor att ge sig ut på gatorna. Flera andra unga kvinnor har också dött i samband med demonstrationerna. Bland dem finns 16-åriga Nika Shakarami som syntes på en film då hon brände sin sjal vid en demonstration i Teheran, en stund senare skrev hon till en vän att hon jagades av polisen. När Nika Shakaramanis kropp hittades bar den spår av våld, men polisen hävdar att hon fallit från en hög byggnad. Men trots att flera unga kvinnor gripits, misshandlats eller skjutits ihjäl så fortsätter andra att protestera. Hör varför kvinnor fått nog och hur slöjtvånget bara är en del av ett större systematiskt förtryck av kvinnors rättigheter. Vissa kallar det som sker nu för en feministisk revolution. Bland dem som protesterat finns också unga män och pojkar. En av de demonstranter som dödats är 12-årige Mohammad Rakhshani som enligt brittiska BBC tros vara den yngsta som har dött i samband med protesterna. På listorna över döda i demonstrationer finns en rad flickor och pojkar som bara är tonåringar eller barn.Våldsamt svar från säkerhetsstyrkor i IranFilmer inifrån Iran visar hur polisen brutalt griper demonstranter och skjuter mot människor som protesterar. Dramatiska bilder har i helgen spridits från en brand i det ökända Evin-fängelset där politiska fångar hålls inlåsta och där det finns otaliga vittnesmål om tortyr. Samtidigt som branden pågick hördes explosioner och skottlossning och anhöriga tilläts inte komma fram till fängelset. Människorättsorganisationer beskriver hur säkerhetsstyrkor har skjutit urskillningslöst till exempel i staden Sanandaj. Från andra delar av iranska Kurdistan har filmer spridits där säkerhetsstyrkor skjuter mot flyende med ett automatvapen som är monterat på en pickup-bil.Hör berättelsen om kvinnor, tonåringar och barn som med fara för sitt liv ändå fortsätter protestera i Iran.Medverkande: Fataneh Farahani, professor i etnologi, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

    • 45 min

Kundrecensioner

4,6 av 5
177 betyg

177 betyg

Sherin.s ,

Lärt mig mer av denna podd än hela min skolgång!

Fullkomligt ÄLSKAR denna podd. Så viktiga ämnen som berörs och ämnen som må vara extremt komplicerade och invecklade bli lätta att förstå när ni diskuterar dem. Lärt mig saker om Mellanöstern som jag inte lärt mig under hela min skolgång (då snackar vi över 15 år av studier)!!!! Ni är bäst! 🌟

mbg user ,

Bra

Väldigt lärorik podd, alla medverkande har mycket intressanta åsikter. Hade gärna velat höra en podd om situationen i Libanon samt mellan östern länder relation till varandra.

AdamAlsofi ,

Game of thoups 😂

Cecilia är en av de som kan riktigt mycket om Mellanöstern. Så roligt att höra hennes perspektiv.

Mest populära podcaster inom Nyheter

Third Ear Studio
Podplay
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Kvartal
Sveriges Radio

Du kanske också gillar

Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio