83 episodes

Podden om det förnybara energisystemet. Häng med när vi dyker ner i samtal med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för tekniken som håller på att förändra samhället. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se.

Solcellskollens podcast Solcellskollen

    • Teknologi
    • 4.9 • 140 Ratings

Podden om det förnybara energisystemet. Häng med när vi dyker ner i samtal med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för tekniken som håller på att förändra samhället. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se.

    Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el

    Joachim Lindborg, Om flexibla värmepumpar och timprisstyrning av el

    Med över ett år med extrema prisskillnader över dygnet som morot har allt fler börjat snegla på kombinationen av timpris på el och möjligheten att styra om sin elförbrukning till de timmar på dygnet då elpriset är som lägst. 
    I poddens 82:a avsnitt gästas vi av dataingenjören Joachim Lindborg från energitjänsteföretaget Ngenic. I avsnittet pratar vi dels om Ngenics huvudprodukt, en så kallad smart termostat som utifrån data om väder, elpriser och husets beskaffenhet, värmer upp huset på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi pratar även om för- och nackdelar att just använda elpannor och värmepumpar för att flytta elförbrukning över dygnets timmar med syfte att undvika elpristoppar. 
    I poddens andra halva dyker vi ner i projektet KlokEl som Joachim projektledde och som syftade till att styra värmepumpar i ett annat syfte: att minska belastningen på det lokala elnätet de timmar då förbrukningen är som högst. Resultatet? Genom att stänga av nästan 400 värmepumpar under två av de kallaste timmarna under 2018 kunde elnätägaren i Uppsala spara nästan en halv miljon kronor.
    Avslutningsvis zoomar vi ut och pratar allmänt om så kallad efterfrågeflexibilitet där kunderna förändrar sin elförbrukning för att till exempel minska belastning på elnätet eller öka sin elförbrukning när det finns rikligt med el och elpriset är lågt. Joachim resonerar både kring potentialen och utmaningarna för att uppvärmning ska kunna bidra till ett flexibelt elsystem — och vi jämför med andra flexibla tekniker såsom elbilsladdare och batterier.

    • 59 min
    Fredrik Bodecker, Om turbulensen på de lång- och kortsiktiga elmarknaderna

    Fredrik Bodecker, Om turbulensen på de lång- och kortsiktiga elmarknaderna

    På två år har spotpriserna i södra Sverige ökat mer än tiofalt, från 25 öre per kWh i augusti 2020 till över 300 öre per kWh i augusti 2022. Samtidigt slår nyheter om skyhöga prisnivåer på den långsiktiga terminshandeln av el som spön i backen. 
    I poddens 81:a avsnitt får vi hjälp av Fredrik Bodecker att bena ut vad de höga elpriserna beror på och hur man kan tolka nyheterna kring de höga terminspriserna på el. Fredrik är vd på analys- och rådgivningsföretaget Bodecker Partners och kommer tidigare från en lång karriär hos några av Europas största energihandlare.
    I avsnittet djupdyker vi i frågan om hur handel av el går till, både kort- och långsiktigt. Fredrik går både igenom den fysiska handeln på Nordpools marknader och den finansiella terminshandeln som används för att producenter och förbrukare ska kunna prissäkra sig långsiktigt. 
    Avslutningsvis pratar vi om en förhållandevis ny avtalsform som vuxit fram i samband med utbyggnaden av sol- och vindkraft, nämligen PPA:er eller Power Purchase Agreements, där stora användare av el ingår långa kontrakt med producenterna. Fredrik berättar om drivkrafterna som gjort att PPA:er har vuxit fram, hur de har utvecklats över tid, och hur de långsiktiga kontrakten hanteras inom ramen för den fysiska handeln och elsystemdriften.

    • 1 hr 5 min
    Lars Bergman, Om prissättning av el, elprisstöd och förslagen att reformera elmarknaden

    Lars Bergman, Om prissättning av el, elprisstöd och förslagen att reformera elmarknaden

    Som följd av de historiskt höga elpriserna har det lanserats en rad förslag om hur elmarknaden kan reformeras och konsumenter skyddas. I vårt 80:e poddavsnitt tog vi hjälp av Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi och en av Sveriges främsta elmarknadsexperter, för att reda ut de olika förslagen. (Det här är Lars Bergmans andra besök i podden, han gästade även avsnitt 45 där vi pratade om elmarknader med en stor andel sol- och vindkraft.)
    Till att börja med går vi igenom hur elmarknaden fungerar; Lars berättar om hur priset på el sätts och om likheterna respektive skillnaderna mellan hur el och andra råvaror handlas. Vi får även höra om anledningarna till att elmarknaden avreglerades på 90-talet och hur det gick till när de nordiska länderna banade väg för den elmarknadsdesign som råder i Europa idag.
    Att hushållen och i vissa fall även företag behöver kompenseras råder det närmast politisk konsensus om. Vi dyker ner i de olika förslagen och resonerar kring möjliga utformningar och om farhågan kring att ett elprisstöd kan leda till ökad konsumtion och på så sätt förvärra situationen på elmarknaden.
    På bordet ligger även ett flertal förslag om att ändra elmarknadens design. Häromveckan lanserade EU kommissionen ett flertal förslag för att dämpa konsekvenserna av de höga elpriserna. Spanien och Portugal har infört ett maxpris på naturgas för elproduktion. Och här hemma har man diskuterat så kallade Sverige-priser (alternativt Beken-modellen) där marknaderna för den el som används inom landet och den som går på export separeras. I avsnittet betar vi av dessa förslag i tur och ordning.

    • 1 hr
    Tord Eriksson, Om vattenkraft — stöttepelaren i det nordiska elsystemet

    Tord Eriksson, Om vattenkraft — stöttepelaren i det nordiska elsystemet

    I vårt 79:e avsnitt satt vi ner med Tord Eriksson, tillförordnad vd för Vattenfall Vattenkraft AB — den del av Vattenfall som äger ungefär 50% av den svenska vattenkraften.
    Vi börjar med att få en historisk kontext kring vattenkraften i Sverige. Vad låg till grund för byggnationen av de tre första storskaliga vattenkraftverken i Trollhättan (1910), Porjus (1915) och Älvkarleby (1915) — och sedermera efterkrigstidens rejäla utbyggnad av svensk vattenkraft? Varför hamnade vattenkraftverken där de hamnade? Och hur har tekniken utvecklats över tid? 
    Förutom att vattenkraften producerar en stor andel av svensk el (förra året stod man för 71 terawattimmar eller 42% av elproduktionen) har den även en mycket viktig roll när det gäller att balansera det nordiska elsystemet när utbud och efterfrågan varierar. Tord går igenom hur det här ser ut mer i detalj; vi får höra om hur man schemalägger produktionen i vattenkraftverken, hur kraftverken interagerar med varandra och vad som begränsar flexibiliteten i produktionen. 
    Avslutningsvis går vi igenom några av de möjligheter och utmaningar som vattenkraften står inför framöver. Bland annat pratar vi om den miljöprövning som vattenkraften ska genomgå under den kommande tjugoårsperioden. Och så får vi höra om Vattenfalls pågående förstudie om att eventuellt återställa det gamla pumpkraftverket i Juktan utanför Storuman.

    • 57 min
    Per Edström, Om potentialen för havsbaserad vindkraft

    Per Edström, Om potentialen för havsbaserad vindkraft

    I poddens 78:e avsnitt pratar vi om något som ligger på nästan hela energi-Sveriges läppar — nämligen havsbaserad vindkraft. Gäst är Per Edström, teknikchef på företaget Svea Vind Offshore som utvecklar vindkraftsparker till havs. Tidigare jobbade Per i över tio år med vindkraft på teknikkonsultföretaget Sweco.
    Vi börjar med att gå igenom grunderna: Hur mycket svensk havsbaserad vindkraft finns idag? Hur skiljer sig potentialen för havsbaserad vindkraft jämfört med landbaserad? Var längs Sveriges kuster lämpar sig vindkraft som bäst? Vilken typ av teknikutveckling ser Per som mest lovande? Och hur ska man egentligen tolka den hårresande siffra av projekt, och potentiell kapacitet, som står i kö hos Svenska kraftnät? (I april 2022 hade Svenska kraftnät fått in anslutningsansökningar på 125 GW; skulle allt installeras skulle det motsvara flera gånger Sveriges elförbrukning.)
    Per går även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att ta ett projekt från idé till en färdig anläggning. (Här kan man läsa om Svea Vind Offshores projekt som Per nämner i avsnittet.) Per ger även en förutsägelse om när han tror att den stora mängden havsbaserade vindkraftsprojekt kommer att börja anslutas till det svenska elnätet. 
    Avslutningsvis pratar vi om Svenska kraftnäts regeringsuppdrag om att bygga ut det svenska stamnätet till havs, där det första förslaget presenterades den 16 juni. Per benar ut vad detta innebär i praktiken för de som vill ansluta havsbaserade vindkraftverk — och om de alternativ som finns när det gäller att ansluta sig till elnätet. Per berättar även hur han ser på synergierna mellan havsbaserad vindkraft och vätgas, där ett möjligt utvecklingsspår är att ansluta vindkraftverk via vätgas-pipelines istället för via elnät.

    • 1 hr 17 min
    Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas)

    Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas)

    Rysslands invasion av Ukraina har satt frågan kring Europas energisäkerhet och beroendet av rysk energi högst upp på EU:s och de europeiska ländernas agenda. I poddens 77:e avsnitt gästas vi av Per Högselius, teknikhistoriker och professor på KTH, där vi går på djupet kring hur värdekedjorna kring olja, kol och gas har byggts upp över tid — och vad de innebär för Europas möjligheter att minska beroendet av ryska energiimporter. 
    Vi börjar med att skruva tillbaka klockan ordentligt. Med utgångspunkt i Pers artikel The European energy system in an age of globalization pratar vi om hur Europas beroende av importerade bränslen byggdes upp; vi får höra om hur kol spreds i England under 1500-talet och sedan successivt över Europa under de fyra sekel som följde; om hur koloniala strategier och ambitiösa infrastrukturprojekt banade väg för oljans tidsålder — och om kärnbränslets komplexa, multinationella, värdekedja. 
    Men allra djupast dyker vi ner i historiken kring naturgas i Europa, som på allvar tog fart under efterkrigstiden. I boken Red Gas, som Per skrev för några år sen, beskrivs hur handel av naturgas mellan Europa och Ryssland började under kalla kriget och under de kommande decennierna kom att utökas till att stå för en allt större andel av europeiska gasimporter. Vi pratar om lärdomarna därifrån, bl.a. om vad som låg till grund för att handeln började, hur Europas gasinfrastruktur fungerar, om vilka samhällssektorer som framförallt använder gas, och hur Ryssland har använt sina gasexporter som “energivapen” i tidigare konflikter. 
    Avslutningsvis pratar vi om de europeiska planerna att fasa ut energiimporter från Ryssland. Per går igenom de strategierna som omfattas av EU-kommissionens REPowerEU-paket — där man slår fast att rysk olja ska fasas ut helt, och ryska naturgasimporter med två tredjedelar, under 2022 — och hans farhågor kring vilka kostnader det kan innebära.

    • 1 hr 9 min

Customer Reviews

4.9 out of 5
140 Ratings

140 Ratings

geebjorn ,

Energikunskap på hög nivå

Sveriges bästa instrument för att skaffa sig en grundläggande kunskap om energi.

StefanStefanXXDGHDF ,

Kanonpodd

Det känns som julafton varje gång jag lyssnar. Som hyggligt allmänbildad är det en förmån att ta del av all denna kunskap i dessa högintressanta områden.

funkymartin ,

Väldigt Intressant!

Denna podcasten är en av mina favoriter. Intressanta gäster som diskuterar relevanta ämnen. Grottar ner sig alldeles lagom i detaljfrågor, vilket gör att man själv får bättre förståelse för den typen av problem eller frågeställningar som driver olika tekniska lösningar eller hela branscher. Rekommenderas!

Top Podcasts In Teknologi

Lex Fridman
Chris Tarbell & Hector Monsegur
Jason Calacanis
Cal Newport
Jack Rhysider
Relay FM

You Might Also Like

Bilar med sladd
NY Teknik
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Sveriges Radio
Monopol Media AB