501 episodes

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Emmy Rasper. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket Sveriges Radio

    • Science
    • 4.6 • 435 Ratings

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Emmy Rasper. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

    Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...

    Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...

    Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk.

    Veckans språkfrågor
    Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots?
    Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa?
    Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt?
    Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb?
    Varifrån kommer uttrycket knallar och går?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Så räknar du på andra språk

    Så räknar du på andra språk

    Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk.

    Veckans språkfrågor
    Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många?
    Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal?
    Varför har olika språk olika talsystem?
    Hur fungerar de danska och franska talsystemen?
    Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver?
    Vad är en femfemma?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Orden som saknas i svenskan

    Orden som saknas i svenskan

    Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag.

    Saknade ord som tas upp i avsnittet
    Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som jag ska bara hyffkissa innan vi går.
    Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare.
    Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta.
    Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017.
    Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi.
    Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion.
    Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera.
    Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt.
    Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna.
    Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett hittepå-ord till att betraktas som  ett riktigt ord?

    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Vem säger tjena, god dag och hallå?

    Vem säger tjena, god dag och hallå?

    Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"?

    Veckans språkfrågor
    Hur har "God dag" gått från att vara en artig hälsningsfras till att uppfattas som skämtsamt?
    Vad är det som avgör vilken hälsningsfras vi använder i olika situationer?
    Har svenskan extra många hälsningsfraser?
    Hänger det japanska moshi moshi ihop med morsning korsning?
    Behövs en ny hälsningsfras för äldre? Det tycker en lyssnare som helst inte vill svara på hur han mår.
    Varifrån kommer hälsningsordet tjenare?
    Dessutom: I avsnittet om hus och hem efterlyste vi fler ord för det som kan kallas kattvind (ett utrymme som finns i hus med snedtak). Vi fick in en massa förslag, som vi berättar om i det här avsnittet.
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Därför heter frisörsalongerna som de gör

    Därför heter frisörsalongerna som de gör

    Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr.

    Veckan språkfrågor
    Varifrån kommer ordet frisyr?
    Hur många olika ord kan det finnas för en så kallad överkamning eller Robin Hood-frisyr?
    Hur har ordet tofs fått en ny betydelse, från frisyren till själva hårbandet?
    Var kommer ordet kalufs ifrån?
    Varför heter frisyren - som är som en valk i nacken - svinrygg?
    Varför har en del frisörsalonger skämtsamma namn?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Det har blivit vanligare!

    Det har blivit vanligare!

    Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.

    Veckans språkfrågor
    Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?
    Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?
    Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".
    Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?
    Har ordet absolut blivit vanligare?
    Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min

Customer Reviews

4.6 out of 5
435 Ratings

435 Ratings

cchvbjf ,

Jordpäron!

I ert program den 30 augusti nämner ni äpplets intryck på det svenska språket när det gäller att namnge utländska frukter och grönsaker. Jag tycker ni skulle ha nämnt, när ni ändå säger att det var vanligt förr med både äpplen päron och plommon, att man benämnde potatis, åtminstone regionalt, som jordpäron. Jordpära är ett namn jag har hört många gånger.Och jag tror att det kommer från området Östergötland, Småland.

LottaLeijon ,

Toppen

Emmy Rasper lyfter verkligen programmet som var bra redan innan hon kom!

Peltopekka ,

Förnämlig vikarie

Emma Engström gör ett kanonjobb! <3

Top Podcasts In Science

You Might Also Like

More by Sveriges Radio