Tro och förnuft

Sändaren
  • 4,2 (29)
  • KRISTENDOM
  • VARJE MÅNAD
Tro och förnuft

En samtalspodd om mötet mellan vetenskap och religion, filosofi och teologi, kyrka och samhälle. Med Peter Berntsson, Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund.

  1. −1 D

    Avsnitt 83: Vart tog själen vägen?

    I detta avsnitt får vi lyssna till tre föredrag från Mötesplats den 17 februari då Eric Schüldt, kulturjournalist (Text & Musik, Sökarna, Det sista mysteriet), Farshid Jalalvand, författare (Apan & filosofen) doktor i mikrobiologi, verksam på Läkemedelsverket och Mårten Björk, lektor i filosofi och teologi vid Newmaninstitutet diskuterade själens natur och existens. Bakgrunden till kvällen är den debatt som Eric Schüldts artikel "Man kan bara rädda det man älskar" initierade, där Schüldt kopplar en förytligad förståelse av kulturen till en förändrad människosyn, som Schüldt sammanfattade i uttrycket "Vi har tappat tron på att människan har en själ." Detta ledde till en respons från Farshid Jalalvand där Jalalvand både ifrågasatte att samhällsförändringarna har de rötter Schüldt pekar ut, men också varnar för att tro på icke-empiriska fenomen som själen. Det hela ledde till en fortsatt diskussion både i Filosofiska rummet och i flera artiklar. Mårten Björk deltog inte i den debatten, men har själv forskat om medvetandefilosofi i projektet "The Matter of the Soul" vid Campion Hall vid Oxford University. och företräder i denna diskussion ett aristoteliskt-thomistiskt perspektiv på själen.

    1 tim

  2. 24 FEB.

    Avsnitt 82: Pythian pratar av Liv Strömqvist

    Pythian pratar är en humoristisk, existentiell och filosofisk samhällskritik i serieform, skapad av Liv Strömquist. Strömquist försöker beskriva hur det känns att leva i ett sen-modernt samhälle, och analysera orsakerna till denna erfarenhet.  Sen-modernitetens kanske främsta kännetecken, enligt Strömqvist, är önskan att kontrollera och optimera allt mer av tillvaron, och undvika smärta - med hjälp av förnuftet. Men denna strävan riskerar också att döda det liv som vi längtar efter. Som Strömqvist noterar har det blivit lite av en "plikt" att uppfylla det sen-moderna samhällets två främsta budord: "var snygg" och "ha kul". Det finns en paradox i att det blivit en plikt att ha kul, som är att glädjen här blir ett uttryck för ett reglerande över-jag. Det är i slutändan ingen större skillnad mellan förbudet mot att släppa loss och plikten att släppa loss - i bägge fallen är det över-jaget som dikterar beteendet. Boken är en väldigt rolig och väldigt träffande samhällskritik. Tolle lege!

    1 tim 19 min

  3. 27 JAN.

    Avsnitt 81: Samtal om favoritavsnitten 2024 - och en presentation av vårens avsnitt.

    Uppdatering: den första filen av detta avsnitt hade ett fel runt 20 minuter då det blev en dubbel inspelning av Peters röst. Det är åtgärdat i den nya filen. Om du redan laddat in den gamla kan du behöva ladda om avsnittet för att få det nya avsnittet.  Ber om ursäkt för detta! Detta avsnitt skulle egentligen ha varit en intervju med Sarah Coakley om hennes föreläsning på Humanistiska teatern i höstas om evolution och naturlig teologi (som vi sände som avsnitt 76 av podden). Men Coakley blev väldigt förkyld och kunde knappt prata den dag vi skulle ha gjort intervjun, så vi fick helt enkelt skjuta upp den. Dagens avsnitt är därför en tillbakablick på året och en diskussion av framförallt två avsnitt:   Dels avsnitt 78 som var ett samtal mellan filosofen och transhumanisten Anders Sandberg och Stefan Lindholm som är lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola.  Dels avsnitt avsnitt 75 då vi diskuterade Elisabeth Oldfields bok ”Fully alive” som använder de sju dödssynderna i dialog med modern psykologi, som ramverk för att analysera de krafter inom och utom oss själva  som hindrar oss från att leva mer hela och fulla liv. Vi berättar också om vårens avsnitt och tipsar om ett evenemang den 17 februari på Newmaninstitutet i Uppsala med Jonna Bornemark, Eric Schüldt och Mårten Björk med rubriken ”Vart tog själen vägen?” Vi nämner i podden även avsnitt 80, avsnitt 53 och avsnitt 10 som alla handlar om den "historiske Jesus".

    49 min

  4. 2024-12-30

    Avsnitt 80: Samtal med Ulf Jonsson om hans bok "Med tanke på tron: Jesus från Nasareth" (del 1 av 2)

    I detta avsnitt samtalar vi med Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet, om de två första kapitlen i hans nya bok i Fundamentalteologi, som behandlar Jesus från Nasaret och vad vi på goda grunder kan påstå om honom. Boken har fyra kapitel: I kapitel ett gör Jonsson en genomgång av den historiska Jesus-forskningen från: 1. Dess födelse med Herrmann Reimarus (1694-1768) i början på 1700-talet, vidare till 2. "The Second Quest" som tog sin början med Ernest Käsemann (1906-1998) och dennes uppgörelse med Rudolf Bultmanns a-historiska Jesustolkning, vidare till 3. "The Third Quest" som började på 1980-talet och som bland annat kännetecknas av en större medvetenhet om Jesu judiskhet, en större öppenhet för mirakelberättelsernas historiska kärna, samt en större tilltro till evangelierna som dokument som i mångt och mycket går tillbaka på historiska händelser. I detta avsnitt diskuterar vi även kapitel 2, som behandlar fem framträdande teman i Jesu liv och förkunnelse: Jesus och Torah Jesus och templet Jesus och Guds rike Jesus och mirakler Jesus och hans självförståelse, och relation till Gud. Vi nämner i detta avsnitt även samtalet med Ulf Jonsson i avsnitt 21 då vi diskuterar det första bandet i Jonssons fundamentalteologi, samt avsnitt 53, där vi diskuterar Dick Harrisons bok Jesus (Historiska media 2021). Vi nämner också Rylands P52, ett papyrus som innehåller ett antal rader ur Johannesevangeliet och som dateras till år 100-175 år e. Kr.

    59 min

  5. 2024-12-15

    Avsnitt 79: Ulf Jonsson om den historiske Jesus (Del 1)

    I sin nya bok, det andra bandet i fundamentalteologin Med tanke på tron - En introduktion till fundamnetalteologin: Jesus från Nasaret diskuterar Ulf Jonsson frågan om vad vi på goda historiska grunder kan påstå om Jesus från Nasaret. Boken består av fyra huvudkapitel: i det första kapitlet diskuteras källorna för vår kunskap om Jesus, den historisk-kritiska forskningens historia samt metodologiska och meta-vetenskapliga ställningstaganden med relevans för undersökningen. I det andra kapitlet diskuteras fem huvudteman i Jesu undervisning och gärning: Jesus och Toran Jesus och Guds rike Jesus och miraklerna Jesus och templet Jesus och hans självförståelse i relation till Messiastematiken och i relation till Gud. Det tredje kapitlet diskuteras Jesu död och uppståndelse. Det fjärde kapitlet handlar om treenighetsteologins framväxt och dess rötter både i den judiska tankevärlden och i Nya testamentet. (Notera: tyvärr är inspelningsfilen skadad vid tre-fyra tillfällen. Det blir då tyst i några sekunder och sedan fortsätter föredraget. Ber om överseende med detta!)

    49 min

  6. 2024-11-25

    Avsnitt 78: Är frälsningen nära? Samtal om transhumanism och AI

    Den 11 november hölls ett samtal på Katedralakademin i Uppsala mellan transhumanisten och filosofen Anders Sandberg (forskare vid Oxford University) och religionsfilosofen och teologen Stefan Lindholm (lektor i religionsfilosofi vid Johannelunds Teologiska Högskola). Rubriken för samtalet var "Är frälsningen nära: om transhumanism och AI" och det blev ett mycket trevligt och bra samtal, som vi därför är glada att kunna sända i podden.

    51 min

  7. 2024-10-27

    Avsnitt 77: How Compassion made us Human

    Penny Spikins är Professor of the Archeology of Human Origins på University of York och författare till boken How Compassion Made us Human som vi diskuterar i dagens avsnitt. Spikins företräder i denna bok tanken att det som kännetecknar människans evolutionära framgång och hennes biologiska niche är samarbete och empati. När det gäller människans evolution (och för den delen inte bara människans evolution) behöver vi vända på ett vanligt perspektiv: att det är dominans och egoism som gynnas av det naturliga urvalet och är "adaptivt". För en varelse som enbart kan överleva som samarbetande, uppstår selektionstryck för egenskaper som pålitlighet och beredvillighet att dela med sig. Spikins bygger sitt resonemang dels utifrån arkeologiska fynd, dels utifrån en allmän förståelse av hur evolutionen kan främja samarbete och empati och dels med en analys av samtida jägar- och samlarsamhällen. Varför har vi då ofta tänkt på "naturligt urval" som en process som bara gynnar den enskilde som dominerar, den starke? En orsak, föreslår Spikins, är att de egenskaper som gynnar samarbete och långsiktiga ömsesidigt belönande relationer, visar sin "adaptivitet" över tid och inte i främst i en enskild interaktion.   Om vi tänker på alla interaktioner som engångsinteraktioner så kan det verka som att det adaptiva är att försöka roffa åt sig mer än den andre.   Men om interaktioner upprepas och vi upprepade gånger är beroende av varandras hjälp, för att lösa problem som hör till överlevand så måste vi försöka hitta en grund för en långsiktigt hållbar relation. Och då blir egenskaper som pålitlighet och generositet adaptiva. Som Spikins skriver på s. 184:   "No other animal has developed a deep-seated collaboration such as ours which depends on moral worth, rather than mere instinct to protect kin. The value of being seen as trustworthy, generous or sensitive would put increasingly strong selection pressures on moral emotions and ways of displaying and identifying them."

    52 min

  8. 2024-10-13

    Avsnitt 76: Sarah Coakley om evolution och naturlig teologi

    Det här avsnittet utgörs av en föreläsning av Sarah Coakley som fram till 2018 var Norris-Hulse professor i teologi vid Cambridge University och mellan 1995 och 2007 Mallinckrodt Professor of Divinity vid Harvard University.   Föreläsningen har titeln: "Contested Meanings: Evolutionary Cooperation and the Continuing Possibility of a Natural Theology." I föreläsningen försöker Coakley göra två saker: Dels presentera en ny förståelse av naturlig teologi inspirerad av 1800-talsteologen John Henry Newman och hans begrepp "the illative sense".  Kärnan i detta begrepp är att det har att göra med förmågan att fälla välgrundade omdömen även i frågor som  inte tillåter ett rent deduktivt resonemang.  Coakley menar att detta inte minst har att göra med när vi försöker förstå helheten av något, dess karaktär. Ett exempel kanske kan vara när vi försöker tolka en riktigt bra och intressant film.  Det finns en viss subtilitet i en bra film som gör att man inte kommer fram till sin tolkning på ett rent deduktivt sätt, utan på ett mer hermeneutiskt vis där man inte kan peka exakt på vad som motiverar denna tolkning även om tolkningen kastar ljus på filmen på en helhetsnivå. Det andra Coakley vill göra i sin föreläsning är att argumentera för att fenomenet med samarbete i evolutionen är signifikant för att förstå världen på en helhetsnivå, ur ett teologiskt perspektiv. Coakley menar att detta fenomen - att samarbete uppkommer genom flera olika vägar och på flera olika sätt i den evolutionära processen - antyder en målinriktning eller teleologi där samarbete eller för att använda ett teologiskt begrepp: produktivt offer, kan spela en nyckelroll.

    1 tim 9 min
Visa alla (84)

Betyg och recensioner

4,2
av 5
29 betyg

Om

En samtalspodd om mötet mellan vetenskap och religion, filosofi och teologi, kyrka och samhälle. Med Peter Berntsson, Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund.

Information

  • Skapad av
    Sändaren
  • Aktiva år
    2016 - 2025
  • Avsnitt
    84
  • Åldersgräns
    Barnvänligt
  • Copyright
    © Copyright Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund
  • Programmets webbplats
    Tro och förnuft

Du kanske också gillar

Logga in för att lyssna på vuxet innehåll.

Följ programmet

Logga in eller registrera dig för att följa program, spara avsnitt och få de senaste uppdateringarna.
Välj land eller region

Afrika, Mellanöstern och Indien

Stillahavsområdet

Europa

Latinamerika och Karibien

USA och Kanada