55 avsnitt

En samtalspodd om mötet mellan vetenskap och religion, filosofi och teologi, kyrka och samhälle. Med Peter Berntsson, Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund.

Tro och förnuft Sändaren

    • Religion och spiritualitet
    • 4,3 • 25 betyg

En samtalspodd om mötet mellan vetenskap och religion, filosofi och teologi, kyrka och samhälle. Med Peter Berntsson, Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund.

    Avsnitt 55: Mötesplats: Är det alltid synd att prata om synd?

    Avsnitt 55: Mötesplats: Är det alltid synd att prata om synd?

    Hur kan vi skilja på destruktiva och konstruktiva sätt att tala om synd? Finns det något sätt att tala om synd som hjälper och inte stjälper mänsklig blomstring?


    Detta är temat för föredraget som utgör dagens "Mötesplats". Talar gör NIkolaus Wandinger, professor i systematisk teologi vid Innsbrucks universitet.

    Wandinger beskriver sitt föredrag så här:


    Talk of “sin” is often seen as a dangerous element of an oppressive religious morality that is outdated – or on the contrary as belittlement of what should better be called criminal behavior.

    As a dogmatic theologian, my view on sin is not so much on deeds that might be qualified as such but on the meaning of the concept itself: Is it really just the theological parallel to what one would call immoral acts? If so, shouldn’t we do without it?

    In a sound Christian theology, “sin” is not so much a moral but a spiritual concept about our relation to God; and the even stranger looking idea of "original sin" is not meant to place an additional burden of guilt on believers but to interpret the difficulties we face in being faithful to our own moral standards.

    • 1 tim. 6 min
    Avsnitt 54: Mellansnack om Thomas Nagel och "den kosmiska frågan"

    Avsnitt 54: Mellansnack om Thomas Nagel och "den kosmiska frågan"

    Thomas Nagel (född 1937) diskuterar i sin essä "Secular Philosophy and The Religious Temperament" vad han kallar för "den kosmiska frågan": hur kan jag relatera mitt liv på ett meningsfullt sätt till den större helhet jag är en del av - till universum?



    Önskan om att relatera sig till en större meningsfull helhet - en längtan efter "kosmisk försoning" - ser Nagel som kärnan i det reliigiösa temperamentet. Men vad ska man göra om man har ett religiöst temperament men inte tror på Gud?



    I sin essä försöker Nagel diskutera tre möjliga responser på den kosmiska frågan, om man inte är religiös:



    a) Att förneka att det finns någon verklig fråga här: "mening" finns bara i språkliga uttryck och inte hos kosmos.



    b) Att acceptera att det finns en fråga, men att svaret (tyvärr) är att kosmos inte har någon mening. Istället får vi försöka skapa mening från "insidan ut" som Nagel säger.



    c) Att försöka utveckla en syn på universum som gör att denna bild kan spela en "certain role in the inner life" och ge existentiell näring till vår syn på livet. Detta är det alternativ Nagel vill utforska.



    Vi samtalar om Nagels essä och resonerar om Nagels förslag kan ses som en del av, snarare än ett alternativ till, en teologisk respons till den kosmiska frågan.

    • 49 min
    Avsnitt 53: Dick Harrison om Jesus som historisk person

    Avsnitt 53: Dick Harrison om Jesus som historisk person

    Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet har skrivit boken Jesus som är en populärvetenskaplig bok om Jesus som historisk person. Boken ingår i en serie - världens dramatiska historia - som tar upp olika stora gestalter i historien.

    Vad menas egentligen med "historiens Jesus"? Ibland används uttrycket i kontrast till "trons Kristus" och får då en klang av att betyda "den verklige Jesus" emedan "trons Kristus" med nödvändighet förstås som en förvanskning.

    Men som den amerikanske bibelforskaren John P Meier har konstaterat så är detta en dålig förståelse av begreppet. Meier föreslår därför snarare distinktionen "den verklige Jesus" och "historiens Jesus" där den senare kan förstås som "historikerns Jesus": den information om Jesus som vi kan säkerställa med historievetenskapliga metoder, och den verklige Jesus syftar på den Jesusbild vi hade kunnat erhålla om vi hade levt i hans närtid.

    Meier presenterar  ett antal kriterier för att säkerställa material i evangelierna som historiska och vissa av dessa kan man se att Dick Harrison använder sig av.

    De grundläggande fakta om Jesus som Harrison menar är historiskt säkerställda är bland annat:

    - han växte upp i Nasaret i Galiléen.
    - han döptes av Johannes döparen
    - han predikade, samlade lärjungar och utförde handlinger som uppfattades som helanden
    - han predikade om Guds rike
    - han förrådes av Judas
    - han korsfästes
    - hans grav befanns några dagar efter hans död vara tom

    I vårt samtal presenterar vi de fem huvudsakliga kriterier som John P. Meier menar att historikern kan använda sig av för att undersöka om material i evangelierna troligen går tillbaks till Jesus, eller möjligen uppkommit senare i traderingen.

    Det viktigaste av dessa kriterier är "pinsamhetskriteriet" som helt enkelt säger att uppfattningar som var pinsamma för den tidiga kyrkan och evangelisterna är troligen inte ett resultat av evangelisternas tillägg utan går tillbaka på en historisk händelse. Det betyder förstås inte att allt som inte är pinsamt är ett tillägg av evangelisterna: kriteriet är ett positivt kriterium - det vill säga det används för att belägga att något är historiskt - och inte ett negativt kriterium (som skulle kunna användas för att utesluta att något är historiskt).

    • 56 min
    Avsnitt 52: Mötesplats med Katrine Marçal om "Vem lagade Adam Smiths middag?"

    Avsnitt 52: Mötesplats med Katrine Marçal om "Vem lagade Adam Smiths middag?"

    I denna  föreläsning talar Katrine Marcal, som är författare och skribent, numera bosatt i London, utifrån sin bok ”Vem lagade Adam Smiths middag?”.

    Boken har blivit översatt till över 20 språk och nominerades till Augustpriset när den kom ut första gången 2012.

    I denna bok problematiserar Marçal tesen att det är egenintresset som får samhället att fungera.

    Den brittiske nationalekonomen Adam Smith skrev att det inte var för att vara snälla som slaktaren, bagaren och bryggaren tillverkade sina produkter, utan för att de tjänar på det.
    Det är alltså egenintresset som ställer middagen på bordet åt oss, menade Smith. Men då glömde han, påpekar Marçal, att det i själva verket var hans mor som ställde fram den åt honom varje kväll.

    I detta föredrag diskuterar Katrine Marçal det faktum att våra liv är invävda i relationer som inte är styrda av egenintresse, och att denna typ av relationer utgör en nödvändig infrastruktur för att samhället ska fungera. Något som vissa ekonomiska analyser av samhället tenderar att dölja.

    • 40 min
    Avsnitt 51: Mellansnack om David Tracys "The Catholic analogical imagination"

    Avsnitt 51: Mellansnack om David Tracys "The Catholic analogical imagination"

    Enligt den amerikanske katolske teologen David Tracy (född 1939) kan man analysera olika teologiska ramverk som uttryck för olika typer av "horisonter", "paradigm", "tankesätt" eller "imaginations". Tracy kontrasterar främst "analoga" respektive "dialektiska" tankesätt (Tracy använder främst ordet "imagination" vilket inte har någon bra översättning på svenska.)

    Kristen tro får olika karaktär beroende på i vilket paradigm den gestaltas. Analoga och dialektiska paradigm är "idealtyper". Men på ett generellt plan är det analoga mer typiskt, menar Tracy, för katolska traditioner och det dialektiska mer typiskt för protestantiska traditioner.

    Den grundläggande skillnaden mellan dessa paradigm är hur man tänker på - inte vad som existerar, utan hur det som existerar relaterar till varandra.

    I det analoga sättet att tänka är dessa relationer av typen del-helhet: det finns en affinitet, en resonans mellan exempelvis tro och förnuft, Gud och världen. Detta uttrycks i det medeltida mottot att "Nåden bygger på naturen och fullkomnar den, men förstör den inte".

    Dessutom är skapelsen sakramental, en mötesplats med Guds nåd. "God lurks everywhere" som sociologen Andrew Greeley uttrycker det.

    I den dialektiska föreställningsvärlden är Gud ganska frånvarande från skapelsen och egentligen bara närvarande i sina handlingar av specifik uppenbarelse. Relationerna här präglas snarare av kontrast och ett antingen/eller-förhållande. Gud eller världen, tro eller förnuft. Ibland kan detta utvecklas till en dikotomi, en motsatsrelation. 

    Filosofihistorikern Peter Adamson menar till exempel att första gången han upptäcker synsättet att tron och förnuftet konkurrerar med, och inte kompletterar, varandra är när han läser Jean Calvin (1509-1564). 

    Det dialektiska sättet att tänka tycks resultera i antingen dualism eller monism - på ett sätt som motsvarar de två andra sätten som man har förstått religiöst språk, vid sidan om det analoga sättet: via negativa - orden om Gud har helt annan innebörd än orden om ting i skapelsen, respektive via positiva - orden om Gud har exakt samma innebörd som orden om ting i skapelsen. 

    Det dialektiska sättet att tänka tycks pendla mellan dualism och monism, eftersom det bygger på tanken att något antingen är a eller b. (Att kontrastera mot möjligheten att a är på väg mot och realiserat delar av b.)

    Denna pendling mellan dualism och monism kan möjligen illustreras av hur den protestantiska tanken om att vi inte kan veta något alls om Gud oberoende av uppenbarelsen (dualism mellan tro och förnuft) övergår i den liberalteologiska tanken att uppenbarelsen inte tillför något alls till vår kunskap om Gud (monism mellan tro och förnuft).

    Eller för den delen den starka betoningen av världens fallenhet (dualism mellan världen och Guds rike) som övergår i en idé om att det inte finns någon skillnad alls mellan mänsklig hygglighet och Guds rike.

    Länkar till saker vi pratar om i programmet:

    Katolska universitetet i Lviv som Newmaninstitutet samarbetar med. En av deras lärare har en serie sammanfattningar på Youtube av hur det militära läget i Ukraina utvecklar sig. 

    Alexander Dugin, en fascistisk filosof som utövat inflytande på det ryska geopolitiska tänkandet. Hans bok The Foundations of Geopolitics har använts inom den ryska militärutbildningen. 

    Wikipediaartikel om "Catholic imagination".

    • 55 min
    Avsnitt 50: Metafysik für alle (del två)

    Avsnitt 50: Metafysik für alle (del två)

    I detta avsnitt diskuterar vi andra delen av Norris Clarkes bok The One and The Many: A Contemporary Thomistic Metaphysics. Metafysik är ett gigantiskt område som man kan närma sig från många olika håll.

    En fråga för metafysiken är hur det mänskliga livet och våra mänskliga ambitioner och sökande efter mening förhåller sig till den större helhet vi är en del av, kosmos.

    Clarke säger i sin bok att "självets Gud" och "kosmos Gud" i slutändan måste vara samma. 

    Om vi använder Gud som ett uttryck för det djupaste fundamentet för och det mest meningsfulla i tillvaron så skulle man kunna säga att även för en sekulär person uppstår frågan hur "självets Gud" och "kosmos Gud" relaterar: är kosmos helt främmande för våra mänskliga meningsskapande projekt, eller finns det en affinitet, resonans, mellan våra liv och universums karaktär?

    Detta är en fråga som kräver metafysisk reflektion: ofta finns idag en oreflekterad common sense-metafysik där man tror att vetenskapen visat att allt som finns ytterst är och bestäms av livlösa materiella partiklar som rör sig i enlighet med naturlagarnas direktiv.

    Men en vetenskaplig metafysik måste göra rum för den rationalitet som all vetenskaplig teoribildning är beroende av. Om alltså rationella argument kan påverka vad vi tänker och därmed våra hjärnor, så leder det till att vi behöver en metafysik som inte säger att allt som finns är "livlösa materiella partiklar som rör sig i enlighet med naturlagarnas direktiv". 

    Denna potential för att påverkas av rationalitet, har antingen uppkommit under universums historia eller är något materien begåvats med från början: i vilket fall är det materiella nu förberett för och mottagligt för det rationella.

    Detta ger en annan bild av relationen mellan människan och hennes projekt och den större helhet som hon är en del av - universum.

    Detta är en av flera trådar vi utforskar i dagens avsnitt!

    Föreläsningen om skapelse och evolution av dominikanen Mariusz Tabaczek som vi nämner i podden:

    Does God create through evolution?

    Eleonore Stumps analys av Jag-Du-relationer diskuterade vi bland annat i avsnitt 30.
     
     
     

    • 59 min

Kundrecensioner

4,3 av 5
25 betyg

25 betyg

Mest populära podcaster inom Religion och spiritualitet

Holy Crap Podcast
Aller media
Sveriges Radio
Häxtimmen
Niclas Laaksonen & Tony Martinsson | LaxTon Ghost Sweden
Sofie Wiberg & Annika Panotzki

Du kanske också gillar

Sveriges Radio
Emil Persson / Perfect Day Media
Västergötlands fornminnesförening
Sveriges Radio