44 avsnitt

Om vad som gör oss sjuka, vad som botar och hur vi håller oss friska. Vi söker vetenskapens svar och lösningar. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

Vetenskapsradion Hälsa Sveriges Radio

    • Vetenskap
    • 3.7 • 10 betyg

Om vad som gör oss sjuka, vad som botar och hur vi håller oss friska. Vi söker vetenskapens svar och lösningar. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic

    Här är rapporten som visar att inkomst avgör vem som drabbas hårdast av covid-19

    Här är rapporten som visar att inkomst avgör vem som drabbas hårdast av covid-19

    I Vetenskapsradion Hälsa idag presenterar vi den färska rapport som visar att inkomst och var man bor avgör vem som drabbas hårdast av covid-19. Det visar en fördjupad analys från Stockholmsområdet.

     I våras var det mycket uppmärksamhet kring om man var född utomlands eller om man var trångbodd för att drabbas av covid19.
    Rapporten som kommer från Epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm visar nu att det snarare handlar om vilken inkomstnivå man har.
    Analysen är gjord utifrån vad som hände fram till 30 juni, men gästerna spekulerar också kring hur ekonomi och social status kan påverka covid19 i övriga Sverige.
    Hör professorerna i socialmedicin Anna Sarkadi och Urban Janlert  i samtal med en av rapportförfattarna Anton Lager, samt Marina Englund som arbetstränar på secondhandbutik i södra Stockholm.
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Sharon Jåma sharon.jama@sverigesradio.se

    • 19 min
    Kroniskt lungsjuka med ökad risk att dö på IVA i covid19

    Kroniskt lungsjuka med ökad risk att dö på IVA i covid19

    De med kronisk lungsjukdom är den grupp med underliggande sjukdomar som hade ökad risk för att dö i covid19 på IVA i Sverige i våras. Det visar en ännu inte publicerad studie.

    Det handlar om vad som hände med de drygt 1 500 patienter som under pandemins två första månader lades in på intensivvårdsavdelningar, IVA,  i Sverige. Det som avgör risken att dö i covid19 på  IVA, i Sverige allra mest är ålder och kön.
    Men huvudförfattaren till studien, professor i intensivvård, Michelle Chew, tycker det är förvånande att man kunde se att de med kronisk lungsjukdom blev en sådan tydlig riskgrupp för de med underliggande sjukdomar.
     Hon samtalar med professor i intensivvård, Jonas Åkesson vid Lunds universitet och professor i infektionsmedicin Håkan Hanberger, expert för Socialstyrelsens särskilda covid19 databas. Linda Blom, med typ 2 diabetes, och Victoria Älverstad, med en ovanlig lungsjukdom, finns också med i samtalet.

    • 19 min
    Morfin vid livets slut i covid19 - på vilka grunder?

    Morfin vid livets slut i covid19 - på vilka grunder?

    Morfin används i högutsträckning vid livets slut för covid19 patienter. Men det finns kritik hur väl patienter ses till och hur höga doserna är.

     De vetenskapliga beläggen är svaga för hur vården ska ske av covidpatienter vid livets slut. Därför används erfarenheter från andra sjukdomar som cancer och KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom.
    Molekylärmedicinaren Md Shahidul Islam är kritisk till hur det sker, medan lungmedicinaren Magnus Ekström menar att erfarenheter från andra sjukdomar är enda sättet att hantera situationen.
    Statschefläkaren Thomas Lindén vid Socialstyrelsen säger att det viktiga är att patienten får lindring mot andnöd men att doserna inte är högre än att patienten får vara vaken.
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

    Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Forskare: ”För låg ribba för coronavaccinförsöken”

    Forskare: ”För låg ribba för coronavaccinförsöken”

    Flera forskare menar att målen för coronavaccinen är för lågt satta. Men Läkemedelsverket säger att det bara godkänner vaccin som har robusta resultat.

    Vad som är ett effektivt vaccin är inte så enkelt att avgöra som det kanske kan låta. Inom forskarvärlden har en diskussion startats där flera ifrågasätter de mål som satts för coronavaccinförsöken. Istället för att ha som främsta mål att minska allvarlig sjukdom, eller sjukhusinläggning eller död så är de främsta målen ofta att minska antalet som får labb-konstaterade covid19 och  minst två symptom.
    Men oavsett vilka mål läkemedelsbolagen har satt upp för sina vaccinstudier så kommer Läkemedelsverket tillsammans med Europeiska läkemedelsverket att titta på alla de olika målen och väga ihop ett resultat innan eventuellt godkännande av vaccin.
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Psykossjuka tog själva över träningen (R)

    Psykossjuka tog själva över träningen (R)

    Personer med psykos har visat att det blir en bra och effektiv träning när de själva är ledarna.

    Ett forskningsprojekt som bara skulle hålla på några månader, har nu pågått i flera år. Orsaken är att deltagarna, de psykossjuka, själva tog vid där forskningen slutade. De utbildades till tränare och kunde visa på positiva effekter hos sina medpatienter med psykossjukdom.
    Under pandemin har de fortsatt träna utomhus. Tränarna Cecilia och Gustaf känner att bänkpress och hantlar gör att de mår bättre, och Gustaf tycker att han återfått beslutsförmågan.
    Programmet är en repris och sändes första gången 10 sep 2020
    Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
    Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

    • 19 min
    Så vill forskarna att pandemiforskningen förbättras i Sverige

    Så vill forskarna att pandemiforskningen förbättras i Sverige

    Stolthet, frustration och arbetsglädje. Alla känslor finns när pandemiforskningen beskrivs från några olika horisonter i forskarvärlden.

    Jakob Löndahl i Lund jobbar med att kartlägga virus i sjukhusmiljö. En kunskap som vården skrek efter i våras när det handlar om viruset SARS-CoV2. Han har förslag på vad som kunde ha gjorts för att resultaten skulle ha kunnat levereras snabbare.
    Tove Fall professor i molekylär epidemiologi efterlyser ett forum för utbyte av idéer mellan forskare och expertmyndigheter.
    På Vetenskapsrådet  är man nöjd med hur omställningen till pandemiforskning har fungerat i Sverige. 35 forskare med miljonbidrag från Vetenskapsrådet kunde ändra inriktning på sin forskning och satsa på covid-19. 23 fick nya bidrag från Vetenskapsrådet utifrån  specifika idéer som fötts kring pandemin.
    Vetenskapsrådets generaldirektör Sven Stafström tänker att regeringen borde ha en vetenskaplig rådgivare eller ett vetenskapligt råd för att fungera ännu bättre under en pandemi eller vid annan typ av kris.
    Hör forskningsminister Matilda Ernkrans kommentar i Vetenskapsradion Hälsa.

    • 19 min

Kundrecensioner

3.7 av 5
10 betyg

10 betyg

Mest populära podcaster inom Vetenskap

Andra som lyssnade prenumererar på

Mer av Sveriges Radio