Dagens dikt Sveriges Radio

MÅNADENS DIKTARE (MAJ) UPPLÄSNING: Jesper Svenbro
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Jesper Svenbro debuterade 1966 med ”Det är idag det sker” var han en tjugotvåårig latinstudent i Lund som skildrade ett ljuvt grönskande landskap genom den antika idylldiktningens filter. Dikterna hälsades som en fläkt av ny romantik mitt i den experimentella poesins era. Sedan skulle det dröja till 1979 innan nästa diktsamling, ”Element till en kosmologi”, utkom. Jesper Svenbro hade vid det laget disputerat med en avhandling på franska om grekisk poetik och gjorde sig känd som en intellektuell, kontinental och inte sällan metapoetisk diktare.
Diktsamlingen ”Samisk Apollon och andra dikter” (1993) kan ses som en vändpunkt i författarskapet. Här bryter ett mer personligt tilltal igenom och barndomen får en central plats. En resa till Lappland får en alldeles särskild betydelse, eftersom en planerad fjällsemester när den blivande poeten var åtta år gammal ställdes in efter att fadern omkommit i en kanotolycka. Skånskt möter samiskt möter antikt, eller som han skriver om Afrodites trollkonst: ”söder korsas med norr, väster korsas med öster, / högt korsas med lågt, nära med fjärran”. I senare böcker som ”Blått” (1994), ”Pastorn min far” (2001) och ”Himlen och andra upptäckter” (2005) fortsätter Svenbro utmejsla det som blivit kännetecknande för hans poesi: dubbelexponeringarna i tid och rum, de klassiska myterna som får liv i ett samtida landskap, bejakandet av ljuset och lyckan, samt epifanin, det uppenbarande ögonblicket, ofta markerat med ett utropstecken.
Nya diktsamlingen ”Året hos Hyperboréerna” består av ”lyriska tankedikter”, som till stor del tillkommit under pandemins instängdhet, eller ”från husarresten” som poeten själv kallat det. Här utvidgas Svenbros panteon ytterligare, i dikter om Pasolini, Fats Navarro, Brodskij, Booker Little och Louise Glück. I en dikt tillägnad Hölderlin skriver han om dennes favoriserade versform, som även Svenbro själv är en flitig användare av, den alkaiska strofen: ”detta är tankedikt / som uppstått i Alkaios’ livstid / utan att sedan ha mist sin sälta.”
DIKT: ”Balettlektion – Dikt under pandemin” av Jesper Svenbro
DIKTSAMLING: Året hos Hyperboréerna (Albert Bonniers förlag, 2024)
MUSIK: Frédéric Chopin: Vals nr 19 Ess-dur
EXEKUTÖR: Alice Sara Ott, piano

MÅNADENS DIKTARE (MAJ) UPPLÄSNING: Jesper Svenbro
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Jesper Svenbro debuterade 1966 med ”Det är idag det sker” var han en tjugotvåårig latinstudent i Lund som skildrade ett ljuvt grönskande landskap genom den antika idylldiktningens filter. Dikterna hälsades som en fläkt av ny romantik mitt i den experimentella poesins era. Sedan skulle det dröja till 1979 innan nästa diktsamling, ”Element till en kosmologi”, utkom. Jesper Svenbro hade vid det laget disputerat med en avhandling på franska om grekisk poetik och gjorde sig känd som en intellektuell, kontinental och inte sällan metapoetisk diktare.
Diktsamlingen ”Samisk Apollon och andra dikter” (1993) kan ses som en vändpunkt i författarskapet. Här bryter ett mer personligt tilltal igenom och barndomen får en central plats. En resa till Lappland får en alldeles särskild betydelse, eftersom en planerad fjällsemester när den blivande poeten var åtta år gammal ställdes in efter att fadern omkommit i en kanotolycka. Skånskt möter samiskt möter antikt, eller som han skriver om Afrodites trollkonst: ”söder korsas med norr, väster korsas med öster, / högt korsas med lågt, nära med fjärran”. I senare böcker som ”Blått” (1994), ”Pastorn min far” (2001) och ”Himlen och andra upptäckter” (2005) fortsätter Svenbro utmejsla det som blivit kännetecknande för hans poesi: dubbelexponeringarna i tid och rum, de klassiska myterna som får liv i ett samtida landskap, bejakandet av ljuset och lyckan, samt epifanin, det uppenbarande ögonblicket, ofta markerat med ett utropstecken.
Nya diktsamlingen ”Året hos Hyperboréerna” består av ”lyriska tankedikter”, som till stor del tillkommit under pandemins instängdhet, eller ”från husarresten” som poeten själv kallat det. Här utvidgas Svenbros panteon ytterligare, i dikter om Pasolini, Fats Navarro, Brodskij, Booker Little och Louise Glück. I en dikt tillägnad Hölderlin skriver han om dennes favoriserade versform, som även Svenbro själv är en flitig användare av, den alkaiska strofen: ”detta är tankedikt / som uppstått i Alkaios’ livstid / utan att sedan ha mist sin sälta.”
DIKT: ”Solnedgångar” av Jesper Svenbro
DIKTSAMLING: Ekeby trafikförening (Albert Bonniers förlag, 2015)
MUSIK: Elisabeth Poston: Barcarolle
EXEKUTÖR: Medlemmar ur Korros-ensemblen

MÅNADENS DIKTARE (MAJ) UPPLÄSNING: Jesper Svenbro
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Jesper Svenbro debuterade 1966 med ”Det är idag det sker” var han en tjugotvåårig latinstudent i Lund som skildrade ett ljuvt grönskande landskap genom den antika idylldiktningens filter. Dikterna hälsades som en fläkt av ny romantik mitt i den experimentella poesins era. Sedan skulle det dröja till 1979 innan nästa diktsamling, ”Element till en kosmologi”, utkom. Jesper Svenbro hade vid det laget disputerat med en avhandling på franska om grekisk poetik och gjorde sig känd som en intellektuell, kontinental och inte sällan metapoetisk diktare.
Diktsamlingen ”Samisk Apollon och andra dikter” (1993) kan ses som en vändpunkt i författarskapet. Här bryter ett mer personligt tilltal igenom och barndomen får en central plats. En resa till Lappland får en alldeles särskild betydelse, eftersom en planerad fjällsemester när den blivande poeten var åtta år gammal ställdes in efter att fadern omkommit i en kanotolycka. Skånskt möter samiskt möter antikt, eller som han skriver om Afrodites trollkonst: ”söder korsas med norr, väster korsas med öster, / högt korsas med lågt, nära med fjärran”. I senare böcker som ”Blått” (1994), ”Pastorn min far” (2001) och ”Himlen och andra upptäckter” (2005) fortsätter Svenbro utmejsla det som blivit kännetecknande för hans poesi: dubbelexponeringarna i tid och rum, de klassiska myterna som får liv i ett samtida landskap, bejakandet av ljuset och lyckan, samt epifanin, det uppenbarande ögonblicket, ofta markerat med ett utropstecken.
Nya diktsamlingen ”Året hos Hyperboréerna” består av ”lyriska tankedikter”, som till stor del tillkommit under pandemins instängdhet, eller ”från husarresten” som poeten själv kallat det. Här utvidgas Svenbros panteon ytterligare, i dikter om Pasolini, Fats Navarro, Brodskij, Booker Little och Louise Glück. I en dikt tillägnad Hölderlin skriver han om dennes favoriserade versform, som även Svenbro själv är en flitig användare av, den alkaiska strofen: ”detta är tankedikt / som uppstått i Alkaios’ livstid / utan att sedan ha mist sin sälta.”
DIKT: ””Samisk Apollon” av Jesper Svenbro
DIKTSAMLING: Samisk Apollon och andra dikter (Albert Bonniers förlag, 1993)
MUSIK: Selim Palmgren: Stjärnorna blinkar
EXEKUTÖR: Izumi Tateno, piano

MÅNADENS DIKTARE (MAJ) UPPLÄSNING: Jesper Svenbro
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Jesper Svenbro debuterade 1966 med ”Det är idag det sker” var han en tjugotvåårig latinstudent i Lund som skildrade ett ljuvt grönskande landskap genom den antika idylldiktningens filter. Dikterna hälsades som en fläkt av ny romantik mitt i den experimentella poesins era. Sedan skulle det dröja till 1979 innan nästa diktsamling, ”Element till en kosmologi”, utkom. Jesper Svenbro hade vid det laget disputerat med en avhandling på franska om grekisk poetik och gjorde sig känd som en intellektuell, kontinental och inte sällan metapoetisk diktare.
Diktsamlingen ”Samisk Apollon och andra dikter” (1993) kan ses som en vändpunkt i författarskapet. Här bryter ett mer personligt tilltal igenom och barndomen får en central plats. En resa till Lappland får en alldeles särskild betydelse, eftersom en planerad fjällsemester när den blivande poeten var åtta år gammal ställdes in efter att fadern omkommit i en kanotolycka. Skånskt möter samiskt möter antikt, eller som han skriver om Afrodites trollkonst: ”söder korsas med norr, väster korsas med öster, / högt korsas med lågt, nära med fjärran”. I senare böcker som ”Blått” (1994), ”Pastorn min far” (2001) och ”Himlen och andra upptäckter” (2005) fortsätter Svenbro utmejsla det som blivit kännetecknande för hans poesi: dubbelexponeringarna i tid och rum, de klassiska myterna som får liv i ett samtida landskap, bejakandet av ljuset och lyckan, samt epifanin, det uppenbarande ögonblicket, ofta markerat med ett utropstecken.
Nya diktsamlingen ”Året hos Hyperboréerna” består av ”lyriska tankedikter”, som till stor del tillkommit under pandemins instängdhet, eller ”från husarresten” som poeten själv kallat det. Här utvidgas Svenbros panteon ytterligare, i dikter om Pasolini, Fats Navarro, Brodskij, Booker Little och Louise Glück. I en dikt tillägnad Hölderlin skriver han om dennes favoriserade versform, som även Svenbro själv är en flitig användare av, den alkaiska strofen: ”detta är tankedikt / som uppstått i Alkaios’ livstid / utan att sedan ha mist sin sälta.”
DIKT: ”Bibliotek” av Jesper Svenbro
DIKTSAMLING: Element till en kosmologi (Albert Bonniers förlag, 1979)
MUSIK: Claude Debussy: Beau soir
EXEKUTÖR: Sophie Dervaux, fagott, Selim Mazari, piano

MÅNADENS DIKTARE (MAJ) UPPLÄSNING: Jesper Svenbro
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Jesper Svenbro debuterade 1966 med ”Det är idag det sker” var han en tjugotvåårig latinstudent i Lund som skildrade ett ljuvt grönskande landskap genom den antika idylldiktningens filter. Dikterna hälsades som en fläkt av ny romantik mitt i den experimentella poesins era. Sedan skulle det dröja till 1979 innan nästa diktsamling, ”Element till en kosmologi”, utkom. Jesper Svenbro hade vid det laget disputerat med en avhandling på franska om grekisk poetik och gjorde sig känd som en intellektuell, kontinental och inte sällan metapoetisk diktare.
Diktsamlingen ”Samisk Apollon och andra dikter” (1993) kan ses som en vändpunkt i författarskapet. Här bryter ett mer personligt tilltal igenom och barndomen får en central plats. En resa till Lappland får en alldeles särskild betydelse, eftersom en planerad fjällsemester när den blivande poeten var åtta år gammal ställdes in efter att fadern omkommit i en kanotolycka. Skånskt möter samiskt möter antikt, eller som han skriver om Afrodites trollkonst: ”söder korsas med norr, väster korsas med öster, / högt korsas med lågt, nära med fjärran”. I senare böcker som ”Blått” (1994), ”Pastorn min far” (2001) och ”Himlen och andra upptäckter” (2005) fortsätter Svenbro utmejsla det som blivit kännetecknande för hans poesi: dubbelexponeringarna i tid och rum, de klassiska myterna som får liv i ett samtida landskap, bejakandet av ljuset och lyckan, samt epifanin, det uppenbarande ögonblicket, ofta markerat med ett utropstecken.
Nya diktsamlingen ”Året hos Hyperboréerna” består av ”lyriska tankedikter”, som till stor del tillkommit under pandemins instängdhet, eller ”från husarresten” som poeten själv kallat det. Här utvidgas Svenbros panteon ytterligare, i dikter om Pasolini, Fats Navarro, Brodskij, Booker Little och Louise Glück. I en dikt tillägnad Hölderlin skriver han om dennes favoriserade versform, som även Svenbro själv är en flitig användare av, den alkaiska strofen: ”detta är tankedikt / som uppstått i Alkaios’ livstid / utan att sedan ha mist sin sälta.”
DIKT: ”På födelsedagen” av Jesper Svenbro
DIKTSAMLING: Det är idag det sker (Albert Bonniers förlag, 1966)
MUSIK: Franz Liszt: Au lac de Wallenstadt
EXEKUTÖR: Francesco Piemontesi, piano

MÅNADENS DIKTARE (MAJ) UPPLÄSNING: Jesper Svenbro
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
När Jesper Svenbro debuterade 1966 med ”Det är idag det sker” var han en tjugotvåårig latinstudent i Lund som skildrade ett ljuvt grönskande landskap genom den antika idylldiktningens filter. Dikterna hälsades som en fläkt av ny romantik mitt i den experimentella poesins era. Sedan skulle det dröja till 1979 innan nästa diktsamling, ”Element till en kosmologi”, utkom. Jesper Svenbro hade vid det laget disputerat med en avhandling på franska om grekisk poetik och gjorde sig känd som en intellektuell, kontinental och inte sällan metapoetisk diktare.
Diktsamlingen ”Samisk Apollon och andra dikter” (1993) kan ses som en vändpunkt i författarskapet. Här bryter ett mer personligt tilltal igenom och barndomen får en central plats. En resa till Lappland får en alldeles särskild betydelse, eftersom en planerad fjällsemester när den blivande poeten var åtta år gammal ställdes in efter att fadern omkommit i en kanotolycka. Skånskt möter samiskt möter antikt, eller som han skriver om Afrodites trollkonst: ”söder korsas med norr, väster korsas med öster, / högt korsas med lågt, nära med fjärran”. I senare böcker som ”Blått” (1994), ”Pastorn min far” (2001) och ”Himlen och andra upptäckter” (2005) fortsätter Svenbro utmejsla det som blivit kännetecknande för hans poesi: dubbelexponeringarna i tid och rum, de klassiska myterna som får liv i ett samtida landskap, bejakandet av ljuset och lyckan, samt epifanin, det uppenbarande ögonblicket, ofta markerat med ett utropstecken.
Nya diktsamlingen ”Året hos Hyperboréerna” består av ”lyriska tankedikter”, som till stor del tillkommit under pandemins instängdhet, eller ”från husarresten” som poeten själv kallat det. Här utvidgas Svenbros panteon ytterligare, i dikter om Pasolini, Fats Navarro, Brodskij, Booker Little och Louise Glück. I en dikt tillägnad Hölderlin skriver han om dennes favoriserade versform, som även Svenbro själv är en flitig användare av, den alkaiska strofen: ”detta är tankedikt / som uppstått i Alkaios’ livstid / utan att sedan ha mist sin sälta.”

DIKT: ”Haloumi – Dikt på vegetabiliskt löpe” av Jesper Svenbro
DIKTSAMLING: Året hos Hyperboréerna (Albert Bonniers förlag, 2024)
MUSIK: Johann Sebastian Bach: Sinfonia nr 5 Ess-dur
EXEKUTÖR: Martin Fröst, klarinett, Roland Pöntinen, piano