500 episodes

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

Språket Sveriges Radio

    • Science

Hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Ansvarig utgivare: Hanna Toll

    Somna med Språket!

    Somna med Språket!

    Vi har nåtts av informationen att många lyssnar på Språket när de ska sova. Det här avsnittet är till er. Språkvetare Ylva Byrman svarar på språkfrågor om sömn. God natt!

    Veckans språkfrågor
    Sova över tolkar de flesta som att sova hos någon annan men det finns de som använder det i betydelsen att försova sig, varför är det så?
    Vad betyder sova på aga eller sova på ag?
    Sova tills blodet ruttnar säger en lyssnare och hennes familj när de har sovit länge, men är det fler som känner igen uttrycket?
    Kan det dialektala dôrma, som betyder falla i djup sömn eller svimma, ha nån koppling till det franska dormir?
    Är det nån skillnad på att lägga sig i eller på sängen?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Ombudsman, smörgåsbord och flygskam – svenskan går på export!

    Ombudsman, smörgåsbord och flygskam – svenskan går på export!

    Svenskan innehåller många ord från andra språk. Men hur är det med den svenska exporten av ord och uttryck? De är fler än man kan tro, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

    Veckans språkfrågor
    Ombudsman, smörgåsbord och fartlek är svenska ord som finns i engelskan, finns det fler svenska ord som andra språk har plockat upp?
    Vilka språk har svenskan lånat ut flest ord till?
    Vad är det som gör att vissa ord kan spridas till andra språk?
    Hur är det med engelska ord som stool och board, de liknar svenska ord, men var kommer de ifrån?
    Under vilka tidsepoker exporterade svenskan flest ord till andra språk?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    De svenska naturnamnen är ett mysterium

    De svenska naturnamnen är ett mysterium

    Ekman, Lindberg och Bergström är vanliga efternamn i Sverige. Naturnamnen uppkom på 1600-talet och blev mer frekventa under 1800-talet, men ingen vet exakt varför.

    Veckans språkfrågor
    I mitten av 1800-talet började man ge sina barn namn som Emerentia, Konstantia, Ottilia, Regina, Tekla, Theodor, Reinhold, Leonard, Levin, Eugén och Elfton, hur kom det sig?
    Hur gammalt är det att stava sonnamn med x, som Erixon? Och varför började man göra det?
    Varför har vi naturefternamn i Sverige?  Och varför är en del träd, som tall och poppel, mindre vanliga i naturnamnen?
    Efternamnet Nordell kommer från byn Nor men vad betyder dell?
    Hur kommer det sig att svenskan har så få yrkesefternamn jämfört med till exempel tyskan och engelska där namn som Müller, Miller, Schumacher, Smith, Fassbender, Thatcher och Carpenter är vanliga?
    Hur ska genitiv skrivas på förnamn som slutar på -ce som Alice?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    2020 – ett språkligt rekordår

    2020 – ett språkligt rekordår

    I januari var det få som kände till ord som flockimmunitet, superspridare och coronafrisyr. Nu när året är slut har vi lärt oss rekordmånga nya ord.

    Över hälften av orden på Språkrådet och Språktidningens nyordslista är coronarelaterade och årets arbete har varit annorlunda än tidigare år.
    Coronapandemin har gjort ett enormt avtryck i nyordsflödet. Det är i nivå med ordflödet som uppkom i samband med andra världskriget, säger Ola Karlsson, språkvårdare i svenska på Språkrådet.
    I avsnittet hör du även en återutsändning av "Språket i krisens spår" från 4 maj 2020.
    Här finns nyordslistan!

    • 40 min
    Kluriga ord och uttryck i julsångerna

    Kluriga ord och uttryck i julsångerna

    Flera klassiska jullåtar innehåller ett ålderdomligt språk, böjningsformer från förr och poetiska uttryck. Språket i P1 sjunger upp och hjälper dig att tolka julsångernas texter. God jul!

    Veckans språkfrågor
    Varför böjer man god som goder i Goder afton?
    Vad betyder strofen "änglars här slår sin rund" i andra versen av Stilla natt?
    Varför finns det så många varianter av Staffansvisan?
    I julsången O helga natt sjungs olika versioner av meningen "uti din slav du ser en älskad broder", varför är det så?
    I texten till Jul, jul, strålande jul finns meningen "över de släkten som gå till ro, över de ungas dagande bo", vad betyder de ungas dagande bo?
    Vad betyder hjärtligt sinn och skalkar som det sjungs om i julsången Nu så kommer julen?
    Vad betyder Ritsch ratsch fili-bom-bom-bom?

    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment

    Gnällprogrammet – lyssnarnas största språkliga irritationsmoment

    Språkpoliser, se hit! Vi går igenom de vanligaste synpunkterna på språkfel som ni lyssnare har skickat in.

    Veckans språkfrågor
    Varför har ordet utmaning börjat användas istället för problem?
    Har distinktionen mellan själv och ensam helt försvunnit?
    Varför har uttryck för uppräkning och jämförelse en tendens att tappa sitt andra led? Dels-dels, ska vara "jag hade att välja på dels äpplen och dels päron" men nu ser man ofta att dels istället följs av "men också".
    Hur ska adjektiv böjas efter kön? Nya eller nye? Kära eller käre? Och varför ser man ibland meningar som "den nye utrikesministern Ann Linde"?
    Komma till bukt med förekommer i text och tal, men den rätta varianten är väl få bukt med? Går det att stoppa den här språkliga förändringen?
    Hur kommer det sig att man irriterar sig på andras språkanvändning?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min

Top Podcasts In Science

Listeners Also Subscribed To

More by Sveriges Radio