Drömmen om Målajord Maria Estling Vannestål

I Drömmen om Målajords tjugofemte Drömkorn får du några glimtar ur mitt poddsamtal med Pernilla Holmgren Larsson, som alltid drivits av sitt engagemang för att göra skillnad, exempelvis inom området psykisk ohälsa. Som journalist har hon arbetat med program som Kalla fakta och sedan hon lämnade tevevärlden har hon bl.a. jobbat med operan Dansa min docka, som bygger på en verklighetsbaserad historia om anorexi. Här kan du höra hela samtalet med Pernilla: https://drommenommalajord.se/25-pernilla-holmgren-larsson/

Välkommen till ett specialavsnitt av Drömmen om Målajord! Den här gången har jag bjudit in min vän Sara Norrby Wallin (https://byggasamarbete.se/) till ett samtal om en fråga som vi båda har funderat mycket över till och från i många år nu. Det handlar om ”samhällsskav”, som vi kallar det – att känna att det är så mycket i världen som är galet och att vi vill göra något åt det, men ibland inte vet hur, ibland inte orkar. Hur hanterar vi den där balansen mellan skavet och vår vilja att engagera oss och bidra? Hur kan vår inre kompass hjälpa oss i detta? Och så får du veta hur vi båda lärde känna varandra en gång för ganska exakt trettio år sedan – det mötet har nämligen med dagens poddämne att göra!

Foto: Malin Enestubbe

Välkommen till det femtonde avsnittet av "Poddklanen reflekterar" - med Lisa Moraeus (https://lisamoraeus.se/) och Sara Norrby Wallin (https://byggasamarbete.se/). Den här gången tar vi oss an ett både intressant och komplicerat ämne, nämligen det här med ljus och mörker i våra liv, och när det eventuellt är läge att försöka fokusera lite mer på det ljusa. Är det över huvud taget möjligt att ”välja glädje”, eller riskerar sådana idéer att lägga ett onödigt tungt ansvar på våra axlar?

Vi pratar om positivt tänkande och tacksamhetsdagböcker, om tillåtelsen att ha flera känslor samtidigt och växla mellan mörker och ljusglimtar, om ett utforskande förhållningssätt till våra känslor, om nedärvd neuroticism, om normer och förväntningar kring sorgeprocesser, om skillnaden mellan självmedkänsla och självömkan, om körläraren eller ögonläkaren som metafor för våra egna inre röster och en hel massa annat spännande.

I det här avsnittet har jag fått återbesök av Micke Gunnarsson (https://www.mickegunnarsson.se/), som var gäst i podden förra våren. Vi pratar vidare om att söka sin sanning, liksom om att hitta ett nytt livstempo genom att skala av lager på lager, om idén om en större plan för oss människor, om ett stort paradigmskifte i världen och alla rädslor det skapar, om medberoende, gränssättande och självrespekt och om att kunna vara en Ferdinand under korkeken.

År 2024:s första podd blir som vanligt en nyårspodd med min vän och kollega Sara Norrby Wallin (https://byggasamarbete.se/). Här vaskar vi guldkorn – somliga klart lysande och andra i form av eländesmedaljers mer positiva baksida – såväl som lärdomar från 2023 och önskar också lite framåt mot det år vi just har doppat tårna i.

Vårt samtal handlar bland mycket annat om skrivglädje och anhörigskav, om tuffa utmaningar och lycksaliga små familjestunder, om livgivande husmorssemestrar och retreater, om ansvarstagande, mellanrum och medvetna val, om att begränsa sina rädslor till inlägg i debatten i stället för att låta dem styra oss, om det viktiga i det vanliga och om att då och då plocka fram och putsa upp verktygen i sin mentala verktygslåda. Och så berättar vi förstås om de ord vi valt som ledstjärnor under 2024.

Foto: Malin Enestubbe

Här kommer den tjugofjärde och sista luckan i årets adventskalender, LisaMarias jultankar, som jag gör i samarbete med min vän, kollega och återkommande poddgäst Lisa Moraeus. Alla luckor kommer finnas samlade i ett blogginlägg på drommenommalajord.se. God jul!