Freja – det senaste om kvinnosjukvård Danderyds sjukhus

”Det ser bra ut!” Det fick modejournalisten och författaren Hulda Andersson höra, trots svår smärta, när hon besökte gynekologer och andra specialister under tio års tid. Men det var allvarlig endometrios och hon behövde akut opereras.
- Det var en stor lättnad att få beskedet. Äntligen var det någon som tog min smärta på allvar, säger Hulda i podden. Det var inte jag som var ”kinkig” och hade lägre smärttröskel än alla andra.
Detta var ungefär 10 år sedan och Hulda var 31 år. Idag medicineras hon med hormoner men är långt ifrån smärtfri. Nyligen släppte hon boken "Endometrios - mensvärken från helvetet", som ett stöd för andra kvinnor med symtom.
Lyssna på Huldas berättelse där även gynekolog Annika Valentin, som är ansvarig för Endometriosteamet på Danderyds sjukhus, medverkar.

”En svart våg av hat som sköljer över mig”. Så kan det kännas för vissa kvinnor veckan före mens. Programledaren Karin Adelsköld är gäst i poddstudion där vi tar upp någonting som drabbar upp emot 8 av 10 kvinnor. Varje månad.
- Det är så viktigt att vi talar om vad PMS är, menar Karin. Och att vi involverar våra närmaste. Det är ju oftast dem som drabbas mest och de måste förstå att ilskan inte riktad mot dem – egentligen.
PMS, premenstruellt syndrom, inträffar oftast 7 -10 dagar före mens och drabbar på olika sätt. Upp emot 5 procent har så svåra symtom att de inte kan fungera socialt, oftast på grund av depression eller aggressivitet. Det kallas för PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. Orsaken till PMS och PMDS är en överkänslighet mot gulkroppshormon som bryts ner i kroppen cirka en vecka efter menstruationen.
Deltagare: Programledaren och komikern Karin Adelsköld, gynekolog och forskare Helena Kopp Kallner. Programledare Ingvor Farinotte, presschef Danderyds sjukhus
 

- Varje gång man blir gravid väcks hoppet.
Artisten Charlotte Perrelli berättar öppet om sina återkommande missfall, som började när hon närmade sig 40-årsåldern.
- Jag var mitt i en produktion och alla trodde att jag fortfarande var gravid. Det kändes jobbigt, i synnerhet när jag uppträdde i vita kläder och blödde jättemycket. Idag är det lättare att prata om missfall, men första gången var det bara min närmaste familj som visste.
En av sex kvinnor drabbas någon gång av missfall. Det beror oftast på någon form av kromosomavvikelse hos fostret som gör att det inte är livsdugligt. I samband med missfall finns tre olika typer av behandling; 
1. Aktiv expektans – när fostret kommer ut ”naturligt”
2. Medicinsk behandling.
3. Skrapning.
Gynekologen Helena Kopp Kallner, berättar om vanliga symtom och de olika behandlingsmetoderna som finns. 

Ulrika var mitt i livet - upptagen med familj och jobb - så hon missade kallelsen till cellprovskontroll. Sen blev hon sjuk och av någon anledning förstod hon direkt att det var cancer. Idag är hon fullt frisk, men resan dit var tuff.
– Cellprovstagning är en billig men livsviktig försäkring för alla kvinnor eftersom det gör det möjligt att hitta förstadier till cancer som då kan behandlas och stoppas, säger gynekologen och forskaren Maria Persson i podden som handlar om cellprov, livmoderhalscancer, HPV-virus och mycket mer.

Trots att en hysterektomi som regel innebär att hela livmodern avlägsnas brukar patienten vara snabbt återställd. Anna Berge vaknade upp efter operationen, helt utan smärtor, och sa: "Jag mår som en pärla i guld". Så skrevs hon ut och fick med sig några Alvedon. Det var allt.
Det finns tre olika typer av hysterektomi. Via ett buksnitt, via vaginan och genom laparoskopi, (sk titthålskirurgi).
1 av 10 kvinnor i Sverige genomgår hysterektomi, som oftast är ett sistahandsval. Snittåldern är 45-50 år. Många som har opererat bort livmodern tycker att sexlivet blir bättre eftersom problemen de hade på grund av sjukdomen, försvinner efter operationen.
Medverkande i podden är patienten Anna Berge, gynekologkirurgen Ulrika Johannesson och programledaren Ingvor Farinotte

Malin Marcko fick plötsligt kraftiga blödningar en sommardag när hon var på fest – i vita kläder. Hon hade fyllt 40 år och inte blött alls under många år.
Hon blev både förvånad och rädd, och kontaktade sin gynekolog. Ändå skulle det ta över ett år innan hon fick rätt diagnos – myom. Innan dess var hon helt inställd på att operera bort hela livmodern.
Myom är oftast helt ofarliga muskelknutor som finns hos var tredje fertil kvinna. Men hos 1 av 10 växer myomet, eller sitter så illa till att kvinnan får problem i form av stora mensblödningar förenat med smärta. Något som går och bör behandlas.