Historia.nu med Urban Lindstedt Historiska poddar

Det Osmanska rikets mer än 600 år långa historia är tätt sammantvinnat med det kristna Europas historia. De osmanska härskarna betraktade sig själva som de gamla romerska kejsarnas arvtagare. Och både renässansen och reformationen påverkades av osmanernas existens.
Det Osmanska riket växte fram ur nomadstammar i Anatolien på 1200-talet. Osmanerna erövrade Bysans år 1453 för att bli ett multietniskt imperium som sträckte sig över flera världsdelar. Riket var som störst när det misslyckades med att erövra Wien 1683. Osmanerna rörde sig från tolerans och integrering av andra folk och religioner till exkludering och folkmord. Från spillrorna ur det Osmanska riket växte dagens Turkiet 1923.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Marc David Baer, professor i internationell historia vid London School of Economics and Political Science och en av världens främsta kännare av Osmanska riket. Han är aktuell med boken Osmanska riket.
Osmanska riket, även känt som det Ottomanska riket, var ett mäktigt islamiskt imperium som styrde över stora delar av Sydosteuropa, Mellanöstern, Nordafrika och Mindre Asien. Osmanska riket grundades i västra Anatolien mot slutet av 1200-talet av en stam Oghuz-turkar som skulle bli imperiets aristokrati, kända som Oserna. Dessa förde med sig en stark dynasti, den osmanska dynastin, som var kärnan i den framväxande staten. Osman I, som riket är uppkallat efter, var rikets grundare och första ledare.
En av de mest anmärkningsvärda egenskaperna hos Osmanska riket var dess kulturella och religiösa mångfald. Riket omfattade människor från olika etniska och religiösa bakgrunder. Sultanerna var toleranta mot olika religioner och tillät sina undersåtar att utöva sin egen tro. Kristna och judar hade sina egna lagar och institutioner och bildade slutna samhällen inom riket.
Osmanska riket hade både fredliga och konfliktfyllda relationer med olika europeiska länder. Å ena sidan var riket en viktig handelspartner och kulturell influens för västeuropeiska länder under renässansen. Å andra sidan var det också ett ständigt militärt hot och orsakade stor oro bland européerna. Rikets expansion och belägringar av europeiska städer som Wien skapade en stark europeisk identitet och en vilja att motstå det osmanska hotet.
Rikets absoluta höjdpunkt nåddes under 1500- och 1600-talen under sultanen Suleiman den store. Dess största territoriella utsträckning nåddes dock år 1683 under sultanen Mehmet IV, då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Aden längst ner på Arabiska halvön, och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst.
Belägringen av Wien 1683 var det sista osmanska försöket att på allvar hota det kristna Europa. Belägringen hävdes av en polsk-tysk armé som kom Österrike till undsättning. Detta satte gränsen för osmanernas fortsatta expansion norrut i Centraleuropa.
Under 1800-talet och början på 1900-talet tilltog problemen då riket både utsattes för ständiga angrepp från yttre fiender och uppror inom rikets gränser. Stora landområden förlorades dels till nya stormakter som Österrike-Ungern och Ryssland, dels till folk inom Osmanska riket som, i den nya tidens nationalistiska anda, gjorde uppror och bildade självständiga stater.
Bild: Sultan Selim III håller en audiens framför Felicityporten. Olja på duk. Topkapı Sarayı Müzesi, Istanbul (Inv. 17/163), Wikipedia, Public Domain.
Musik: Dreaming Of Paradise av MoodMode, Storyblocks Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upplysningstanken i kombination med en modernare kristendom ledde till en vilja att reformera fängelsestraffen. Liberala krafter ville gå från fysiskt hårda straff i kollektiva celler på fästningar till ensam kontemplation i moderna ensamceller med vattenklosetter och centralvärme.
Under 1800-talet investerade det fattiga Sverige miljarder i dagens penningvärde för att bygga 50 moderna fängelser. Men ambitionen att isolera fången under flera år visade sig vara mycket nedbrytande för fången.
I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Roddy Nilsson vid Göteborgs universitet som undersök fängelsernas historia i flera böcker.
Ursprunget till dagens fängelser har sina rötter i 1800-talet när det fanns en tro och vilja att reformera brottslingarna. Språnget från de hårda fästningsfängelserna som var präglade av kroppsbestraffning till 1800-talets ensamceller gjordes utifrån humanistiska ideal även om det blev en mardröm för själen.
Under medeltiden var det böter, kroppsstraff eller avrättning som gällde. Inlåsning var tillfällig i väntan på rättegång och straffutmätning. Senare var det lösdrivare och skuldsatta som låstes in. Men på 1700-talet började antalet inlåsta fångar att öka. Brottslingarna låstes in i hårda fästningsfängelser som vaktades av militärer.
Under 1800-talet fanns det en utpräglad reformvilja av fängelserna och även fattiga länder som Sverige investerade mycket stora belopp i att bygga moderna fängelser, enligt Philadelphia-modellen.
Man gick från kollektiva celler i fästningar till ensamceller i stora fängelser som till och med utrustades med vattenklosetter och centralvärme. 1800-talets ensamstraff skulle tvinga brottslingen att reflektera över sina brott. Men ambitionen att isolera fången kunde många år visade sig vara mycket nedbrytande för fången. Med tiden kortades isoleringstiden ner från åratal till månader.
Läs: En välbyggd maskin, en mardröm för själen : det svenska fängelsesystemet under 1800-talet / Roddy Nilsson.
Bild: Ur "Photografiskt Album för år 1861 öfver fångar förvarade å Warbergs fästning". Fånge N:o 168 C. Pettersson. Fjärde resan stöld. 55 år gammal, född i Tvings sn., Blekinge län. "Visat våldsamhet och högst opålitligt uppförande å Ny Elfsborg. Kallas af fångarne å fästningen för Wargen". Nordiska museets arkiv
 
Musik: Classical Classical av Bobby Cole, Storyblocks audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den hemliga militära underrättelseorganisationen IB skapades under kalla kriget för att övervaka inre hot och senare underrättelseinsamling utomlands. Den demokratiska kontrollen var minimal och organisationen begick brott som inbrott och otillåten åsiktsregistrering.
När vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront i maj 1973 i en serie artiklar avslöjade IB blev det aldrig något rättsligt efterspel för ansvarig inom IB. Istället åtalades och fälldes journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt deras källa IB-mannen Håkan Isacsson.
I detta poddavsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius som är aktuell med boken Spionjakt i folkhemmet - Ett halvsekel med IB-affären.
IB, som står för Informationsbyrån eller Inhämtning Birger, var en hemlig svensk underrättelseorganisation som opererade under kalla kriget. Organisationen var underställd Försvarsstaben. Dess huvudsakliga uppgift var att samla in utländsk underrättelseinformation, men det utfördes även inhämtning av information inom Sverige, särskilt relaterat till kommunism och dess relationer med främmande makter.
IB:s skapande var resultatet av en serie händelser och beslut som sträckte sig över flera årtionden. Grundläggande var den svenska regeringens oro över potentiella hot mot nationens säkerhet, både inifrån och utifrån. Genom en överenskommelse med socialdemokraterna fick Försvarsstaben tillgång till den socialdemokratiska arbetsplatsorganisationen i arbetet med att övervaka kommunister på arbetsplatser.
IB som organisation avslöjades 1973 genom artiklar i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront, vilken tolkade IB som "Informationsbyrån". Effekterna av den så kallade IB-affären blev att IB inordnades som en officiell del av Försvarsstaben enligt förslag från 1974 års underrättelseutredning.
Avslöjandet av IB ledde till omfattande debatt och kritik, både inom Sverige och internationellt. Kritikerna hävdade att organisationen hade brutit mot flera grundläggande demokratiska principer, inklusive rätten till privatliv och frihet från statlig övervakning.
Trots avslöjandet och kritiken fortsatte IB att existera, om än i nya former. Birger Elmér slutade som chef 1975, men viss verksamhet fortsatte fram till hösten 1978 när Stig Synnergren slutade som ÖB.
IB-affären har fortsatt att vara en källa till kontrovers och debatt inom Sverige. Vissa ser den som ett exempel på överträdelser av medborgerliga friheter, medan andra hävdar att IB var nödvändigt för att skydda nationens säkerhet under kalla kriget.
Ytterligare läsning
Agrell, Wilhelm. Sprickorna i järnridån - svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Historiska Media, 2002.
Lodenius, Anna-Lena. Spionjakt i folkhemmet: ett halvsekel med IB-affären. Historiska Media, 2023.
Bild: Birger Elmér i tidningen Folket i Bild Kulturfront, Wikipedia, Public Domain.
Musik: Summer Funk av Jon Presstone, Storyblocks Audio
Lyssna också på Sverige och det kalla kriget: Hela världens kalla krig (del 1).
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.
Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.
Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.
I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.
Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.
Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.
En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.
Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.
Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.
Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det stod klart för de flesta att Nazityskland skulle förlora kriget efter slaget om Stalingrad i februari 1943. Men den svenska samlingsregeringen var långsamma att utnyttja det förhandlingsutrymme som de tyska krigsmotgångarna skapade.
Den tyska permittenttrafiken genom Sverige pågick ända fram till i augusti 1943. Och arresteringen av 1200 protesterande norska studenter och deportationerna av de norska judarna väckte bara lama protester från den svenska regeringen. Och avstegen från neutralitetspolitiken gentemot de allierade var försiktigt motvillig.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Henrik Berggren som är aktuell med boken Landet utanför – Sverige och kriget 1943-1945. Del tre i en trilogi om Sverige under andra världskriget.
Historikern Alf W. Johansson har beskrivit regeringens protest mot arresteringen av de norska studenterna den 1 december 1943 som ”en av historiens vändpunkter då historien vägrade vända". Tysklands utrikesminister von Ribbentrop reagerade med ilska på att Sverige lades sig i de ”norsk-tyska relationerna”. Och regeringen gick aldrig från protester till handling gentemot Tyskland.
Samtidigt arbetade hela statsmakten för att underlätta de danska judarnas flykt till Sverige i oktober 1943. Förintelsens fasor hade med tiden kommit allt närmare, när grannlandets judar skulle deporteras.
Bild: Flyktingar. Folke Bernadottes expedition med de Vita bussarna. Ankomst till Sverige via Helsingborg och Malmö, Foto: KW Gullers, Nordiska Museet, Digitala Museet, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)
Musik: Manhattan Fog av New Library Sounds, Storyblocks Audio.
Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 25 och 26 januari samlas några av Sveriges främsta historiepoddare i en livepodd om Ukrainas historia under andra världskriget. 
Den 25 januari i Göteborg är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu, professor Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden samt författaren och journalisten Niclas Sennerteg från podden Fronten som samtalar.
Den 26 januari i Stockholm är det Urban Lindstedt från podden Historia Nu samt professor Martin Hårdstedt och doktor Peter Bennesved från Militärhistoriepodden som samtalar.
Läs mer och köp biljetter på www.historia.nu/ukraina
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.



Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.