Journalistpodden (Journalistförbundet‪)‬ Journalistförbundet

Från Almedalen 5 juli 2022
Antalet frilansare ökar, inte minst på kultur- och medieområdet, men det är många gånger svårt för dessa att få tillgång till a-kassa när de inte har jobb. Detta blev särskilt tydligt under pandemin Hur bör a-kassan reformeras för att bättre fånga en växande grupp frilansare på arbetsmarknaden?
Regeringen arbetar just nu med en stor a-kassereform som syftar till en modernisering av arbetslöshetsförsäkringen och till att fler på arbetsmarknaden ska ha rätt till a-kassa. I detta samtal diskuterar politiker och företrädare för kulturskapare och journalister, hur a-kassan bör reformeras för att bättre fånga en växande grupp frilansar på arbetsmarknaden. Artisten och låtskrivaren Annika Fehling spelar sin nya låt "Lite längre bort". Hon ackompanjeras av pianisten Robert Wahlström.
Medverkande:
Anna Johansson, ordförande arbetsmarknadsutskottet Socialdemokraterna
Alireza Akhondi, ledamot arbetsmarknadsutskottet Centerpartiet
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film
Karin Inde, ordförande KLYS
Mats Essemyr, expert i a-kasseutredningen, fd utredare TCO
Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 5 juli 2022
Tre år har gått sedan EU-parlamentet antog DSM-direktivet, men implementeringen i svensk lag har dröjt. Först i höst räknar riksdagen fatta beslut om hur en moderniserad upphovsrätt ska se ut i Sverige. Vilka problem finns kvar att lösa? Och vilka delar är en flipp? Eller en flopp?
Medverkande: Olle Wilöf, upphovsrättsjurist Journalistförbundet, Jörgen Gassilewski, vice ordförande Sveriges Författarförbund, Ulrica Källén, verksamhetsledare KLYS, 
Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film och Petteri Flanagan Karttunen, moderator Journalistförbundet

Från Almedalen 4 juli 2022
Rätten att ta del av allmänna handlingar är grundlagsskyddad och en viktig demokratisk princip. Hur kan principen värnas och stå stark även i kristid?
Medverkande: Erika Wiman Snäll, journalist och ordförande Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare Sörmlands Media, Tove Carlén, moderator Journalistförbundet, Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt Juridiska institutionen, Uppsala Universitet

Distansarbete innebär nya utmaningar för källskyddet. Och det är viktigare än någonsin att se över det digitala källskyddet och hur vi kommunicerar känsliga uppgifter. I den här podden från Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp diskuterar Anders Thoresson, expert på digitalt källskydd, och Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, vad man som journalist bör tänka på.
Känsliga samtal om källor var innan pandemin något som hölls i slutna rum på redaktionen. Den nya digitala vardagen innebär att den typen av samtal flyttat ut från mötesrummen till nätet.
"Den stora förändringen här när det gäller digitalt källskydd handlar inte om kontakten med källan för den behöver alltid ske på ett säkert sätt oavsett om jag som journalist befinner mig på redaktionen eller hemma. Den största skillnaden ligger i den redaktionsinterna kommunikationen kring källorna. Det gör att vi också behöver fundera på vilka verktyg vi använder när vi kommunicerar inom redaktionen", säger Anders Thoresson.

Distansarbete innebär nya utmaningar för källskyddet. Och det är viktigare än någonsin att se över det digitala källskyddet och hur vi kommunicerar känsliga uppgifter. I den här podden från Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp diskuterar Anders Thoresson, expert på digitalt källskydd, och Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, vad man som journalist bör tänka på.
Känsliga samtal om källor var innan pandemin något som hölls i slutna rum på redaktionen. Den nya digitala vardagen innebär att den typen av samtal flyttat ut från mötesrummen till nätet.
"Den stora förändringen här när det gäller digitalt källskydd handlar inte om kontakten med källan för den behöver alltid ske på ett säkert sätt oavsett om jag som journalist befinner mig på redaktionen eller hemma. Den största skillnaden ligger i den redaktionsinterna kommunikationen kring källorna. Det gör att vi också behöver fundera på vilka verktyg vi använder när vi kommunicerar inom redaktionen", säger Anders Thoresson.

Hur kan EU:s upphovsrättsdirektiv och reglerna om videodelningstjänster påverka yttrandefriheten och pressfriheten? Hör Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf och Stephen Lindholm från Yttrandefrihetsgruppen reda ut vad som krävs när svenska politiker ska implementera artikel 17 i upphovsrättsdirektivet i svenska lagstiftning. 
 
Det har gått två år sedan beslut togs om EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som ska implementeras i samtliga EU-länder i år 2021. Implementeringen dröjer och bland annat beror det på att länderna fortfarande väntar på förtydliganden kring artikel 17 i direktivet. En artikel som rör nätjättarnas videodelningstjänster, till exempel på Youtube och Facebook. Detta är en artikel som kan, om den inte hanteras rätt, få negativa konsekvenser för upphovsrätten, yttrandefriheten, journalistiken och medborgarnas möjlighet att ta till sin information på nätet. 
 
Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf reder i detta avsnitt av Journalistpodden, som tillfälligt tagits över av Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp, ut vad artikeln 17 i upphovsrättsdirektivet handlar om, varför den kan påverka journalistiken och vad som är viktigt att vi i Sverige säkerställer när direktivet i år ska implementeras i svenska lagstiftning. 
– Huvudsyftet med artikel 17 är inte att radera material från nätet, utan att de stora företagen som äger plattformarna ska betala för upphovsrättsskyddat material som finns på plattformarna, säger Olle Wilöf.