Kropp & Själ Sveriges Radio

Kollektivboende förknippar många med 70-tal, storfamilj och stark ideologi, men på 2020-talet ser kollektivet annorlunda ut. Men hur är det med alla konflikter?
Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, håller detta på att förändras? Enligt psykologen Paula Richter, som dessutom själv bor i ett kollektiv, så är kollektivt boende hållbart för framtiden.
– Vi kan till exempel dela på verktyg. Det här är en del av en delningsekonomi som är nödvändig för den omställning som vi måste göra. Det är ju resursslöseri med egen slagborr eller en egen tvättmaskin. Det blir också enklare att laga och reparera eftersom vi delar på kostnaderna. 
Kan kollektivboendet också vara lösningen på ensamheten? 
– Det ger de boende en naturlig möjlighet att göra saker gemensamt. Det blir lättare när man bor så här. Vill någon spela spel så finns det alltid någon att ta tag i. Det är enkelt att göra saker tillsammans. Och när vi hamnar i kriser så ser vi efter varandras behov. Vi vet ju att vi behöver få tröst, stöd och styrka, tillsammans med varandra, berättar Paula Richter.
Men konflikterna då? De är oundvikliga, grundarna till ett av Sveriges äldsta kollektiv Skogsnäs i Ångermanland säger så här:
– Det är väldigt mycket praktiskt jobb för att få det här att gå ihop. Men faktum är att det praktiska jobbet är ingenting gentemot att lära sig att leva socialt ihop, säger Göran “Lillis” Mårskog, som har bott på Skogsnäs i över 50 år. 
Gäster i programmet: Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Paula Richter, specialistpsykolog med inriktning mot barn och unga som själv bor i ett kollektivhus.Katarina Billman, organisationspsykolog som medverkade i realityserien Robinson 2020. 
Reportage:  Vår reporter Sebastian Hedlund besöker det mytomspunna kollektivboendet i Skogsnäs som funnits i drygt 50 år. Hur mycket har det här klassiska kollektivet förändrats?Simon Sarnecki hälsar på i Gamla Stan där främst unga människor bor i ett slags Co-living koncept. Ett av de nyare tillskotten till de kollektiva boendeformerna. 
Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol.
Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. 
– Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. 
Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:
– Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. 
Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? 
Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. 
Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?
Producent, Shang Imam.

Vi står inför ett medicinsk paradigmskifte, säger överviktsläkaren Ylva Trolle Lagerros om den nya aptitreglerande medicinen som fått stor uppmärksamhet.
Hungerkänslan, suget efter mat, påverkas av den verksamma substansen semaglutid som inom kort kommer att finnas i flera läkemedel mot fetma.
Men även om vi kanske för första gången har ett effektivt läkemedel för viktminskning så kvarstår de ofta starka känslor vi har inför vår kropp. Vi tuktar den, vi pressar den och arbetar hårt för att passa in i normen. Ändå räcker det inte alltid och kritiken växer nu mot hur överviktiga personer behandlas både i samhället i stort och inom sjukvården. En av dem är kroppsaktivisten och författaren Karin Kajjan Andersson.
– Det finns uppfattningar om att tjocka är en samhällsbörda, att man är en tickande bomb, en epidemi. Vi är en börda och ett hot för våra medmänniskor. Det här kraftfulla fördomspaketet får konsekvenser för en människa på en rad olika sätt.
Forskaren och författaren Erik Hemmingsson talar om en utbredd viktmobbning och en dietkultur som invaderat samhällskroppen.
Vad kan vi göra för att sluta kriga mot kroppen?
Gäster i studion: Erik Hemingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan.Karin Kajjan Andersson, kroppsaktivist och författare. Ylva Trolle Lagerros, överläkare på överviktscentrum och docent vid Karolinska Institutet.
Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.
Reportage: Simon Sarnecki tar ett grepp om vår bantningshistoria som sträcker hela vägen tillbaka till de gamla grekerna.
Och liksom många andra kommer vår andra reporter, Sebastian Hedlund, på att han vill komma i form inför Beach 2023, men alldeles för sent. Nu vill han undersöka om han kan träna sin hjärna istället för sin kropp, och på så vis lära sig att acceptera hur han ser ut. Kommer det att funka?
Producent: Shang Imam
TILLÄGG:
Det har efter vår direktsändning framkommit att  Daniel som i ett av våra inslag berättar om hur han tog medicinen Ozempic för att gå ned i vikt, inte bara är en patient. Han är också medarbetare i ett kommersiellt företag som arbetar för viktminskning. Det var ingen information vi hade när vi gjorde intervjun med honom.

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot?
Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.
– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.
AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.
Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. 
– Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”
Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. 
– Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. 
Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. 
Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.
– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. 
Gäster i studion:
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet. Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.
Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. 
Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam

Genom att busa kan du utveckla din kreativitet och och våga ta risker rädslan för att misslyckas blir mindre. Men vad händer när det lekfulla buset övergår i elakhet eller penalism?
– Bus är lite som vuxnas karneval under medeltiden. Det är lite upproriskt. När barn busar i sin lek så är det mer en lek som ifrågasätter normer och beteenden, säger Margareta Öhman, psykolog och lekforskare.
– Det är ett sätt att göra motstånd mot vuxnas norm. 
I sin avhandling skrev psykologen Samuel West om vilken roll leken har på arbetsplatsen. Men han stötte tidigt i sin forskning på en en paradox – att leken till sin natur inte kan kan vara resultat- eller målfokuserad. Då upphör den nämligen att vara en lek.
– Man uppnår ju inget med lek. Det är trams och kul. Därför skulle man tro att de inte passar in på företag där hela strukturen för en organisation handlar om att uppnå mål. Å ena sidan är leken per definition inte produktiv, å andra sidan är den engagerande, kreativ och skapar psykologisk trygghet, en nödvändighet för att människor ska trivas på en arbetsplats. 
Men så fort det finns en målsättning med leken eller buset så upphör det automatiskt att vara lekfullt. Det är därför det är så svårt att hålla på med lek på jobbet trots att det skulle behövas, menar psykologen Samuel West. 
Men alla är inte heller särskilt roade av vare sig lek eller bus.  Är du en sån som skrattat åt ett practical joke eller känner du dig bara obekväm? Och vad beror det på? Det tar vi reda på i Kropp & Själ – Därför ska du busa.
Gäster i programmet:Margareta Öhman, psykolog och lekforskareLisa Langseth, regissör och dramatikerSamuel West, psykolog och fil. doktor i Kreativitet och lekfullhet
Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamReportrar: Ninos Chamoun och Simon Sarnecki

Vore det inte för hästarna hade vi inte överlevt, säger Anneli Norberg som arbetat med travhästar i över trettio år. Vi går på djupet och tar reda på vad travsporten egentligen handlar om.
Travet som ofta beskrivs som en folkrörelse genomgår just nu kulturella förändringar. På flera travbanor sker allt spel på hästar digitalt vilket minskat antalet besökare. Vi besöker Solvalla travbana för att få en inblick i kulturen, utövarna, spelarna och vad interaktionen med hästarna bottnar i. Vi hälsar på hos det tidigare travparet Erik Svensson och Anneli Norberg som arbetat med travsport i årtionden.
– Erik har fått fem hjärnblödningar. Hästarna betyder allt för honom. De ger ju allt, säger Anneli.
Anna María Pálsdóttir har forskat på hästundertsödd terapi och menar att relationen mellan häst och människa är mer än bara spel och tävlan.
– Det kan vara allt ifrån att man stärks fysiskt, man får en träning som man annars inte skulle få. Men det handlar också om självkänsla och egenmakt. Att vara med hästar kan stärka tron på sig själv som människa, säger hon. Många tycker att det är läskigt att närma sig hästen och känner ett motstånd till en början. Andra tror att det ska vara enkelt, så visar det sig vara svårt.
För Niclas som är en travfantast vilar en sorg över digitaliseringen av spelet på hästar. Med digitalisering följer att allt färre folk kommer till tävlingarna. Publiken har tappat den fysiska kontakten med hästarna.
– Förr i tiden hade också alla sina hästar i träning på travbanan och de bodde här. Nu bor man på gårdarna istället. Det har helt enkelt avfolkats på travbanan. Det är bara negativt, säger han.
Mats Grieff, professor i historia, har följt travets utveckling i sin forskning.
– Man har tappat den fysiska kontakten med hästarna. Den sociala faktorn är borta och all spel sker nu på mobilen. Grieff ser hur distansen mellan dom som spelar på hästar och själva hästen är större än tidigare. 
– Något fundamentalt börjar gå förlorat.
Häng med när Kropp & Själ djupdyker in i travsportens universum – en värld full av människor, hästar och relationer. 
Gäster i programmet:Mats Greiff, professor i historia vid Malmö universitetPer Binde, spelforskare vid Göteborgs Universitet Anna María Pálsdóttir, Universitetslektor i naturbaserade och naturunderstödda interventioner, vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamHuvudreporter och exekutiv producent: Ninos Chamoun