Lärare & Forskning Lärarstiftelsen och Sveriges Lärare

Kan ett drama om vem som ska få några överblivna äpplen skapa förutsättningar för rika diskussioner om resursfördelning och hållbarhetsproblem med barn i förskolan?
Maria Hedefalk och Cecilia Caiman, bägge lektorer i didaktik vid Uppsala universitet respektive Stockholms universitet, har skrivit forskningsartikeln: ”Deliberation och kritik i förskolans undervisning för hållbar utveckling – ”så att det bli snällt där i världen”.
I det här avsnittet berättar de om sin forskning och vad som kan hända i dramat och sagan. Om att föra samtal om ett komplext problem som ofta genererar motstridiga åsikter där olika perspektiv, värden och argument lyfts fram. Hur dramat gör att barnen börjar lyssna på varandra, kan utmana sina egna och andras idéer med den gemensamma ambitionen att lösa problemet.

Hur kan lärare i skolämnet teater sätta ord på den kunskap som finns i kroppen? Och vad gör man när man får syn på det här kunnandet? Är det bäst att fånga det i stunden, mitt i en scen, precis då det händer i klassrummet, eller är det bättre med återkoppling till eleven i efterhand?
Pernilla Ahlstrand är lektor vid Göteborgs universitet vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Hennes forskningstext ”Inte ett öga torrt – en studie rörande ämnesdidaktiska val i teaterundervisning” fokuserar på samspel och på interaktionen mellan lärare och elever. Hur gör man för att sätta ord på ämnesspecifika förmågor i teaterundervisningen och hur kan detta även användas i andra praktisk-estetiska ämnen?

Kan elever förstå drivkrafterna bakom terrorism, komma nära Mellanöstern och förstå hur det är att leva i ett annat land genom fiktionsläsning? Detta tar Karl Ågerup upp i sin forskningsartikel ”Att närma sig Mellanöstern genom fiktionsläsning – gymnasieelever läser Yasmina Khadras Sirenerna i Bagdad”
Karl Ågerup som är lektor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet ville ta reda på hur litterära texter kan användas för att nå läroplansmål relaterade till globalt medborgarskap och om eventuella risker med att använda fiktion. I poddavsnittet pratar han även om sitt begrepp ”didafiktion” och om vad lärare behöver tänka på om man använder romaner i sin undervisning.

Vilka kvalitativa aspekter av kunnande kommer till uttryck i gymnasieelevers arbete med att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Hur hittar vi verktyg för att nå fram till det som vi inte riktigt känner till?
Femton lärare, doktorander och forskare har tillsammans gjort forskningsstudien ”Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?”
 Studien har genomförts på gymnasiet där eleverna har fått i uppgift att, i olika sammanhang, formulera undersökningsbara frågor. Resultaten synliggör tre kvalitativa aspekter som vi berättar mer om i det här avsnittet.
Podden gästas av två av studiens författare: Sebastian Björnhammer, lärare, doktorand och koordinator vid STLS, och Maria Andrée, professor i didaktik vid Stockholms universitet och vetenskaplig ledare vid STLS.

Hur gör vi för att utmana diskriminerande föreställningar om sexualitet och kön? Hur kan man utveckla undervisningen inom kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer?
Vi pratar med Anna-Karin Fridolfsson och Anders Jonsson, bägge gymnasielärare i naturkunskap, som har gjort forskningsstudien ”Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön”.

Hur kan man utveckla elevers analysförmåga och få dem att tänka kritiskt?  Många samhällsfrågor är ju komplexa och det är en utmaning att få elever att resonera kring orsaker och konsekvenser i flera led. Det här avsnittet tar avstamp i studien ”Varför fortsätter flykten över Medelhavet? – innebörden av att göra en kausalanalys av en samhällsfråga”.
I forskningsstudien ombads elever från samtliga stadier i grundskolan att, före och efter en lektion om flyktingsituationen kring Medelhavet, besvara en fråga om orsaker till flykten. Tre aspekter visade sig vara särskilt kritiska för eleverna – vi pratar mer om dem i det här avsnittet. 
 Gäster i studion idag är två av studiens författare: Ann-Sofie Jägerskog – gymnasielärare och doktor i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet och Bodil Kåks, grundskollärare och forskare.