Precisionspodden Bristol-Myers Squibb

I den här poddserien kommer vi att träffa patienter, forskare, läkare och politiker för få en djupare förståelse för vad värde är och hur vi tillsammans kan tillföra ännu mer värde i vårdkedjan.

I detta avsnitt sammanfattas höstens avsnitt ihop med Magnus Lejelöv som är sakkunnig i policy-frågor på Lif, branschföreningen för de forskande läkemedelsföretagen. En summering av de samtal vi haft och viktiga tankar som framförts, samt att kanske en och annan aha-upplevelse kommer fram.

Varje dag måste medarbetare i hälso- och sjukvården prioritera vem som ska få vård, i vilken typ och omfattning och inte minst hur snabbt. Allt kan inte göras och framför allt inte samtidigt – något som covid-19-pandemin ökat medvetandet om påtagligt. Hur ska vi fördela vårdens resurser på ett så rättvist, mänskligt och effektivt sätt som möjligt? Hur väljer vi när hälsa ställs mot hälsa och ibland ett liv mot ett annat. Vilken värdegrund ska guida oss i en morgondag där det blir medicinskt möjligt att hjälpa ännu fler – men där det saknas resurser för att faktiskt kunna göra det?

Fortfarande handlar sjukvården till största delen om standardiserade patientmöten när sjukdomen väl har inträffat. Men har vi kommit till en punkt där patienter vill och kräver mer? Är AI och precisionsåtgärder rätt väg att gå? Och vad står i så fall i dess väg? Går vi mot en verklighet där vi genom konstant uppkoppling skulle kunna undvika kronisk sjukdom? Men till vilken kostnad – både monetärt och integritetsmässigt? För vissa skulle det nog anses som att gå med på att bli ständigt övervakad, medan det för andra är en självklarhet att kunna följa sina hälsoindikatorer på det sättet. Hur bör vi tänka kring tillgänglighet, säkerhet och integritet i de digitala vårdfrågorna?

Det mänskliga genomet blev helt kartlagt för snart 20 år sedan. Då sades det att vården skulle revolutioneras – och det för alla. Men sanningen är att vi fortfarande är långt ifrån revolutionen. Medicin handlar inte bara om riktad terapi opåverkat av vårdens övriga strukturer. Den svenska vården behöver vara i synk med det innovativa arbetet där patienten hela tiden måste vara i centrum. Så hur ser då patientperspektivet ut? Är precisionsmedicin jämlikt, och kan man säga att en behandling ens är en innovation om den når patienten för sent? Hur skulle den nya svenska Life Science-strategin ha sett ut om den var skriven av patienterna? Och vad händer när vårdkonsumenterna blir producenter?

Det händer saker i landet. Behandlingsmetoder med cell- och genterapier - där patientens celler förs ur kroppen, genmodifieras på ett labb för att sedan återföras till kroppen - gör nu sitt stora intåg i svensk hälso- och sjukvård. I Göteborg har man erfarenhet från sådana behandlingar för barn och unga med leukemi. Och i Kalmar har de börjat utföra kompletta genetiska canceranalyser. Vi träffar företrädare för dessa två center och försöker koppla ihop olika perspektiv av cell- och genterapier. Vi vill höra allt om behandlingsmetodernas yttre gräns där celler blir medicin.