501 episodes

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Emmy Rasper. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Språket Sveriges Radio

    • Science
    • 4.7 • 15 Ratings

Ett program om hur språk används och förändras. Här kan du som lyssnare ställa dina frågor om språk. Programledare Emmy Rasper. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

    Det har blivit vanligare!

    Det har blivit vanligare!

    Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.

    Veckans språkfrågor
    Har ordet stycken blivit vanligare, i formuleringar som "fem stycken glassar"?
    Har det blivit vanligare att säga "lyssna till" istället för "lyssna på"?
    Har addera blivit vanligare? I recept kan det stå "addera socker" istället för "ha i socker" eller "lägg i".
    Var det vanligare med hårda k-ljud förr i tiden?
    Har ordet absolut blivit vanligare?
    Har det blivit vanligare att säga "jag tillhör en av dem"?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Förkortningar – förenklar eller försvårar?

    Förkortningar – förenklar eller försvårar?

    De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning?

    Veckans språkfrågor
    Bör förkortningar alltid skrivas ut?
    Kan man förkorta på grund av med p.gr.a eller är det bara p.g.a som gäller?
    Ska man alltid ha punkter i förkortningar?
    Ska initialförkortningar skrivas med gemener eller versaler, vd eller VD, it eller IT?
    Vad har hänt med förkortningen o.s.a. som nu kan användas som verb i meningar som till exempel jag har osat till festen?
    Är det korrekt att använda h som förkortning för timma i svenska texter?
    Har ordet te något att göra med en portugisisk förkortning från 1600-talet?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Korv, sausage, pølse och wurst – maträttens status har påverkat orden

    Korv, sausage, pølse och wurst – maträttens status har påverkat orden

    Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter.

    Veckans språkfrågor
    Hur kommer det sig att orden för korv skiljer sig så mycket åt i olika språk?
    Varför har just äpple givit namn åt andra grönsaker och frukter?
    Vad händer med betydelsen av kött och hur ska ordet definieras?
    Hur hänger orden fläsk, flesh (på engelska) och fleisch (på tyska) ihop och varför betyder de inte exakt samma sak?
    Varifrån kommer namnet aladåb för maträtten i gelé?
    Varifrån kommer uttrycket att "ge igen för gammal ost"?
    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Vad är fel med meningen “Vardagsrummet huserar en öppen spis”?

    Vad är fel med meningen “Vardagsrummet huserar en öppen spis”?

    Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"?

    Veckans språkfrågor
    Hur ska verbet husera användas och vad är skillnaden på att husera, husa, hysa och härbärgera?
    Varför kan man fråga Var håller han hus? när man undrar vad någon befinner sig?
    Vad är skillnaden på ett hus och en byggnad?
    Inom arkitekturen pratas det om byggnation och rumslighet, men är det korrekta ord att använda?
    I mäklarannonser kan det stå en lägenhet om 78 kvadratmeter, med en månadsavgift om 3500 kronor, varför används prepositionen om istället för på?
    Varifrån kommer ordet kattvind och finns det fler ord för samma utrymme?

    Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min
    Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna

    Här är svaren på de klassiska språkriktighetsfrågorna

    I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor.

    Veckans språkfrågor 
    Heter det de är större än oss eller de är större än vi?
    "Hon ska sälja hennes väska." Har fler börjat blanda ihop possessiva och reflexiva pronomen? Och kan det leda till missförstånd?
    Vad har hänt med var och vart?
    Varför säger en del jag hjälper han" istället för "jag hjälper honom"?
    Vilka regler gäller för användningen av innan och före?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

    • 29 min
    Det inkluderande språket

    Det inkluderande språket

    Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.

    Veckans språkfrågor
    Vad är ett inkluderande språk?
    Varför kan det vara kontroversiellt med inkluderande språk?
    Vem bestämmer vad som är ett inkluderande språk?
    Ordet same är det som rekommenderas men samtidigt finns namnen Lappland och Lapporten kvar, hur ska man hantera det?
    Finns det ett annat ord att använda istället för indian? På engelska heter det till exempel first nations och native americans.
    Är det mer inkluderande att använda en som pronomen istället för man?
    Är det bättre att säga en person med, som till exempel "en person med en synskada", än att säga "en synskadad person"?
    Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet och Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet som bland annat forskar och skriver om inkluderande språk.  Programledare Emmy Rasper.

    • 30 min

Customer Reviews

4.7 out of 5
15 Ratings

15 Ratings

Bluechap ,

Utmärkt

Underbart program. Som utlandssvensk lär jag mig mycket om svenska språkets utveckling och historia. Tack vare programmet funderar jag på att ta kurser i Svensk språkhistoria på distans på universitetsnivå.

Top Podcasts In Science

Listeners Also Subscribed To

More by Sveriges Radio