Språket Sveriges Radio

Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket.
”De som verkligen lärt sig stava känner sig så oerhört förolämpade av att man vill ändra något på deras vanor som de tror representerar den verkliga kulturen. Särskilt gäller det här äldre folk. Men stavningsreformer görs inte för de äldres skull utan för det växande släktets. Generationsegoismen är det egentligen skälet mot reformer och framåtskridande.”
Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943.
Språkdebatter från förr som hörs i SpråketEtt förslag om att stava sje-ljudet med bokstaven z från 1943Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet.
Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete.
Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska”
Pluralformer av verb skulle inte längre användas i skriftspråket i riksdagens protokoll från 1952Kommenteras av Erik Wellander.
Råd till riksdagsledamöter om att skriva enklare och tydligare från 1965.
Debattörer:
Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd.
Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker.
Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.
Dagens Nyheter skippar frökentiteln och kallar istället alla kvinnor för fru, från 1965Debattörer:
Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter.
Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård.
Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor.
Mer om språkdebatter från förrLäs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970

Språkvetare Henrik Rosenkvist, född 1965, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper, född 1983.

DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text.
– Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.
Språkfrågor om forensisk lingvistikVad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott?

Kan språkliga analys förhindra brott?

Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott?

Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning?

Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag?

Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt?

Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket?

Lär dig mer om forensisk lingvistik
Läs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar från Språkbruk (från 2015)
Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla av Mikael Parkvall (från SvD 2020)

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker på Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.

Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.

Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk.

Språkfrågor om att prata, avbryta och samtalsanalys
Går det att avbryta någon på ett trevligt sätt?

Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”?

Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra?

Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet?

Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer?

Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.

Språkfrågor om språkförändringarFörändras svenskan snabbare än andra språk?

Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?

Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?

Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?

Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?

Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?

Läs mer om språkförändringarLäs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).

Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).

Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.

– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. 

Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språketHar språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?

Vilka är ”språkvården”?

Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?

Hur fungerar språkvård i andra länder?

Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?

Läs mer om språkvårdLäs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).
Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
– Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel.

I Sverige var det bröderna Olaus Petri och Laurentius Petri som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var Martin Luthers tyska bibelöversättning.

En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var Georg (Jurgen) Richolff som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk.

Språkfrågor om Gustav Vasas bibel och språket på 1500-taletHur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning?

Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes?

Hur bestämde sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda?

Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel?

Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus?

Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket?

Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel?

Läs Gustav Vasas bibelLäs! En faksimil av Gustav Vasas bibel som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.