Vetenskapsradion Hälsa Sveriges Radio

Svensk vårdpersonal mötte tusen kniv- och skottskadade när de utbildades vid ett av världens största sjukhus Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.
Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.
Stefan Sjödin, som jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com
- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.
Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela Cagee, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.
Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna.
Intimrakning och hårborttagningskrämerKarin Sanner är läkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. När hon började jobba för 25 år sedan, var det ett mindre antal kvinnor som tagit bort könshåret. Idag är det vanligt att både män och kvinnor gör det berättar hon. Många upplever att de känner sig renare när håret är borta.
Medverkande:Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig. Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria. Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset.Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala.Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm. Programmet sändes första gången 2 november 2023
Reporter: Cecilia OhlènProducent: Annika ÖstmanLjudmix: Elvira Björnfot

Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hör ett samtal mellan Åsa Westrin, professor i psykiatri vid Lunds universitet och  Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, KI, och ordförande i  World Psychiatric Association och Patrik Forsemalm, poliskommissarie  och verksamhetsutvecklare för gruppen ordning och säkerhet.
Särskilda rum i New York för självmordsbenägnaI New York i USA har forskare testat att skapa särskilda rum dit personer kan gå som har självmordstankar. Där finns inga krav på att man ska samtala, eller ta mediciner. Det ska bara vara ett ställe att kunna gå till där det finns en annan människa.
Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre för henne.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.
Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt.
Psykiatriambulans skapar ökad trygghetI Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.
Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund.
Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Fler än 11 000 personer har fått diagnosen postcovid efter att de sökt specialistvård i Sverige sedan pandemins start. Lisa Norén är den första försökspatienten som fått testa ett covidläkemedel mot postcovid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Just nu pågår forskning i Sverige där ett par hundra patienter får aktiv läkemedelsbehandling. Pillret är egentligen enbart godkänt för akut sjukdom med covid, men nu testas det alltså också mot långtidscovid.
 De som fått hjärtklappning så fort de reser sig upp efter att det har haft mild covid19 - där finns nu olika teorier om vad det är som påverkar hjärtat.
Hör om vilka behandlingar som är på gång.
Programledare Annika Östman Producent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hydrocefalus innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet.
Omgivningen ser annorlunda gångOfta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.
Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.
Många oupptäckta med hydrocefalusEn ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.
Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.
Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se